Meny
Meny
Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Västra Götalands län 2023.
Den regionala årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län ska redovisa det senaste årets information om miljötillståndet och miljöarbetet, samt analysera utvecklingen för miljökvalitetsmålen. Uppföljningen genomförs av Länsstyrelsen och för målet Levande skogar av Skogsstyrelsen. I uppföljningen redovisas även generationsmålet genom att beskriva åtgärder och förväntade effekter som bidrar till samhällsomställningen.
Uppföljningen syftar dels till att ge underlag till de centrala myndigheterna inför den årliga nationella uppföljningen, dels att ge kunskap till olika aktörer i Västra Götalands län om arbetet med att nå målen.
Utsläppen av växthusgaser minskar i Västra Götaland men det går för långsamt. Länets behov av el och elnätsutbyggand ökar stort när industrin vill fasa ut fossila bränslen. De effekter vi sett som följd av Covid-19-pandemin har nu upphört. Utsläppsminskningarna har dämpats, trafik-volymerna är tillbaka på tidigare nivåer och användningen av läkemedel ökar igen. Åtgärdsarbetet behöver fortsätta på många områden för att inte tappa styrfart.
Intresset för förnybar energi har ökat kraftigt, framför allt för solcellsanläggningar på jordbruksmark. Avvägningen av lämplig användning av åkermarken rör produktion av flera nyttor som mat, energi, grön infrastruktur och nya våtmarker. Kommunerna har i planprocessen en viktig roll för jordbruksmarkens framtid. Inom den fysiska planeringen finns andra utmaningar som att otillräcklig hänsyn tas till grönområden, luftkvalitet och kulturmiljöer. Skarpare styrmedel för ett transporteffektivt samhälle och regional fysisk planering behövs för att nå en omställning.
Den biologiska mångfalden hotas av en intensiv mark- och vattenanvändning och högt exploateringstryck. Läget är särskilt allvarligt i våra skogar och odlingslandskapet. Förbättrad skötsel av värdefulla natur- och kulturmiljöer är nödvändigt, samt fortsatt arbete inom skydd och restaurering. Längs kusten är marint skräp, främmande invasiva arter och svaga fiskbestånd stora hot. Här behövs mer internationell samordning och tydligare regler.
Många av länets sjöar, vattendrag och kustvatten är övergödda och ekosystemens återhämtning från försurning går sakta. De stora prisökningarna på kalk har gjort att betydligt färre områden har kunnat kalkas än föregående år. Behovet av kalkning är fortsatt stort och de minskade kalkmängderna kommer ha negativ inverkan på livet i sjöar och vattendrag.
Länsstyrelsen Västra Götaland driver tillsammans med Skogsstyrelsen det regionala åtgärdsprogrammet Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland med fokus på miljömålen. Klimatstrategin Klimat 2030, som görs ihop med Västra Götalandsregionen, stöttar förutom kommuner nu även små och medelstora företag i sin klimatomställning. Andra viktiga initiativ är arbetet med gestaltad livsmiljö och regionala vattenförsörjningsplanen.
Den pågående satsningen på våtmarker är värdefull och dess förlängning till 2027 öppnar upp för fler åtgärder framöver. Insatser inom PFAS och förorenade sediment har på senare tid fått större tyngd vilket är positivt. Inom det skogliga området är åtgärdsgruppen för Levande skogar viktig och gör skillnad. Detsamma gäller det breda arbetet med naturbruksdialoger.
Vi är långt ifrån den samhällsomställning som krävs vilket innebär att vi kommer lämna över miljöproblem till nästa generation. Utmaningarna är stora med att hejda förlusten av biologisk mångfald och kraftigt minska vår klimatpåverkan.Värdefulla projekt pågår men det räcker inte.
Positivt är naturbruksdialoger med markägare som syftar till att förbättra mark- och vattenanvändningen, liksom den nya tappningsstrategin för Vänern. Samverkan pågår för att öka nyttjandet av marina och akvatiska resurser på ett hållbart sätt. Viktigt arbete görs inom lokal och regional energiplanering för att möta det stora behovet av mer förnybar elproduktion och förstärkta elnät. Klimatstrategin Klimat 2030 fortsätter engagera och många insatser för hållbar livsstil och lokal klimatomställning pågår.
Om länets klimatmål för 2030 ska nås behöver omställningstakten öka kraftigt. Det pågår en mängd lovande satsningar för industrins och transporternas omställning. Trots det minskar länets utsläpp betydligt långsammare än det svenska genomsnittet. Verksamheter inom EU:s handel med utsläppsrätter står för hälften av utsläppen och har inte minskat sedan år 1990. Länets behov av el ökar stort när industrin vill fasa ut fossil energi och intresset för utbyggnad av vindkraft och solenergi har ökat betydligt under året.
Ingen bedömning på regional nivå
Ingen bedömning på regional nivå
Trenden mot förbättrad luftkvalitet har sammanfattningsvis planat ut. Även om halterna av kvävedioxid fortsätter att sjunka så orsakar luftföroreningar fortfarande betydande skador på människors hälsa, växtlighet och kulturföremål. Kostnaderna är fortsatt höga för luftvägs-, hjärt- och kärlsjukdomar, minskade skördar inom lantbruket och försämrad tillväxt i skogen. Nya riktlinjer från Världshälsoorganisationen understryker att åtgärder för friskare luft är nödvändiga i både stadsmiljö och villaområden med vedeldning.
Uppnås ej
Neutral utveckling
De försurande effekterna från nedfall och skogsbruk överskrider gränsen för vad mark- och vattenområden i länet tål, men vissa tecken på biologisk och kemisk återhämtning syns. Återhämtningen från försurning i skogsmarken går långsamt och försvåras av skogsbrukets påverkan. Återföringen av aska på skogsmark behöver öka för att motverka försurande effekter av skogsbränsleuttag, särskilt i de mest försurningskänsliga områdena. Det behövs också fler och bättre styrmedel för ett hållbart uttag av hela träd, grenar och toppar (grot).
Uppnås ej
Neutral utveckling
Det är fortfarande långt kvar till en giftfri miljö år 2030. Skadliga ämnen återfinns i vår mat, vårt vatten, vår miljö och i oss själva. Samtidigt tillkommer det fler förorenade områden i takt med att stora satsningar på inventering genomförs i länet. Men vi gör också stora framsteg. EU:s kemikaliestrategi driver på arbetet och vår kunskap om farliga ämnen växer. Sanering, rådgivning och bidrag ger alla också gradvis bättre förutsättningar.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Det internationella arbetet inom Montrealprotokollet har varit mycket framgångsrikt för att få ner utsläppen av ozonnedbrytande ämnen. Återväxten av ozonskiktet har påbörjats och går åt rätt håll. Samtidigt finns osäkerheter i bedömningen. Omhändertagande av kylmöbler och isolering från bygg- och rivningsavfall är prioriterat i åtgärdsarbetet. Mer behöver göras för att minska utsläppen av lustgas.
Uppnås
Neutral utveckling
Inom många områden har vi en god strålsäkerhet men en stor utmaning finns kring UV-strålning. Antalet hudcancerfall orsakade av UV-strålning ligger på en hög nivå i länet och fortsätter öka. Förbättrade attityder kring solning och bättre tillgång till skugga i våra utemiljöer kan vända trenden. Arbete återstår kring att minska hälsoriskerna av radon. En större medvetenhet behövs på arbetsplatser och i bostäder.
Nära att uppnås
Neutral utveckling
Utsläppen av näringsämnena kväve och fosfor som orsakar övergödning har minskat sedan mitten av 1980-talet. Trots det är många av länets sjöar, vattendrag och kustvatten fortfarande övergödda och utsläppen av näringsämnen behöver därför fortsatt minska. Arbetet som görs i länet för att minska utsläppen ger positiva effekter, även om det tar lång tid för miljön att återhämta sig. Det är omöjligt för Västra Götalands län att nå målet att alla vattenförekomster ska ha god status till 2030.
Uppnås ej
Positiv utveckling
I nuläget är det bara cirka en femtedel av länets vattenförekomster som har god eller hög ekologisk status enligt vattenförvaltningen. Åtgärdsarbetet går för långsamt för att det ska vara möjligt att nå målet i tid. Vattenkraft, jord- och skogsbruk samt exploatering är omfattande och storskaliga påverkanskällor i länet. Ny lagstiftning för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten och en ny plan för omprövning av vattenkraft har ökat förutsättningarna för en positiv utveckling på sikt.
Uppnås ej
Positiv utveckling
De flesta av länets övervakade grundvattenförekomster uppnår god kemisk och kvantitativ status men bedömningarna har bristande tillförlitlighet. För nästan 40 procent av dessa grundvattenförekomster finns betydande påverkanskällor som riskerar vattenförekomsternas status. Mer resurser till övervakning behövs för att nå säkrare bedömningar. För att nå målet behöver vi förbättra kontrollen över ett större antal vattenuttag och se över behoven av vattenskyddsområden. Grundvattenrelaterade frågor behöver beaktas mer inom samhällsplanering, tillståndsgivning och tillsyn.
Nära att uppnås
Neutral utveckling
I Västra Götaland är marina områden kraftigt påverkade av människan. Exploateringstrycket är historiskt högt i kustbandet vilket resulterar i svaga fiskbestånd och övergödning av grunda kustområden samt påverkan på kulturvärden. Marint skräp och invasiva främmande arter har på relativt kort tid blivit stora hot mot Västerhavets biologiska mångfald och produktionsförmåga. Åtgärdsarbete pågår men mer omfattande åtgärder krävs för att målet ska nås. Samordnade insatser krävs på regional, nationell och internationell nivå.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Restaurering och anläggning av våtmarker pågår men behovet av ytterligare våtmarker i landskapet är stort. Beslutet om att våtmarkssatsningen fortgår till 2027 är mycket viktigt för att uppnå god effekt. Ändrade regler kring hantering av gamla markavvattningsföretag behövs för att underlätta restaurering av dikade våtmarker. Större hänsyn behöver tas till befintliga våtmarker, särskilt inom skogsbruket men även inom jordbruket och vid exploatering av mark. För att skydda viktiga våtmarksområden behövs ytterligare medel.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Det görs många insatser i länet för att bevara eller förstärka befintliga natur- och kulturvärden i skogen. Åtgärder görs även som ökar tillgängligheten till natur för friluftsliv. Men insatserna räcker inte för att nå miljömålet. Fortsatt fragmentering av skogslandskapet, betydande arealer oskyddade värdekärnor stora behov av naturvårdande skötsel samt brister i miljöhänsynen vid skogliga åtgärder innebär att miljötillståndet försämras.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Lantbruksföretagen blir allt färre och variationen i odlingslandskapet minskar. Det försämrar förutsättningarna för biologisk mångfald, ekosystemtjänster och kulturmiljöer. För att nå målet krävs förbättrad skötsel av natur- och kulturvärden, större areal hävdade, ogödslade gräsmarker och god miljöhänsyn inom lantbruket. I samhällsplaneringen måste större hänsyn tas till jordbruksmarken samt odlingslandskapets natur- och kulturvärden. För att möta klimatförändringarna ökar behovet att bevara och återskapa fungerande ekosystem.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Det räcker inte med de åtgärder som gjorts hittills, även om stöd, råd, underlag och pågående nätverksarbete når en bit på vägen. Grönområden och känsliga kustområden får ofta ge vika för exploatering och för få värdefulla byggnader skyddas. Vi och våra livsmiljöer är utsatta för luftföroreningar, miljögifter och ett förändrat klimat. Länets struktur innebär utmaningar för kollektivtrafik och service och gör att bilen fortsatt är det dominerande transportmedlet. Skarpare styrmedel och regional fysisk planering behövs för att nå en hållbar omställning.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Den biologiska mångfalden är hotad. Vatten och värdefull mark exploateras och miljöhänsynen behöver stärkas inom skogs- och jordbruket. Svårskötta betesmarker och ängar som ligger långt från gårdarna växer igen. Variationen i landskapet minskar. Havet är negativt påverkat av övergödning och fiske. Värdefulla livsmiljöer som ålgräsängar och musselbankar minskar. Effekter av klimatförändringar syns på land och i vatten och främmande arter sprids.
Uppnås ej
Negativ utveckling