Den här sidan uppdateras mars 2024 med analys kring uppföljningen för 2023.

RUS sammanställer den regionala årliga uppföljningen som gjorts av länsstyrelserna i de olika länen. Här kan du läsa en övergripande analys och sammanfattningar av uppföljningen för de olika miljökvalitetsmålen.

Länsstyrelsernas och Skogsstyrelsens regionala årliga uppföljning av miljömålen utgör ett underlag för den nationella uppföljningen och stärker miljöarbetet genom att kommunicera kunskapen till olika aktörer. Uppföljning görs av samtliga miljökvalitetsmål och generationsmålet.

Innehåll på sidan

Regionala målbedömningar

Övergripande analys

Länsstyrelsegemensamt arbete

En sammanfattning av uppföljningen för de olika miljökvalitetsmålen

Trendpilar för länens miljömålsuppföljning

Regionala målbedömningar

Länsstyrelserna samordnar den regionala uppföljningen av generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Uppföljning av etappmålen sker inte regionalt. Nytt för 2022 års uppföljning är att regional målbedömning framöver rekommenderas att på motsvarande sätt som på nationell nivå göras mer sällan och ska kunna kvarstå till nästa fördjupade utvärdering. Ifall någon påtaglig förändring skett finns dock möjligheten att ändra bedömningen. Den enda förändring i länens målbedömningar jämfört med föregående år är att målet Storslagen fjällmiljö nu inte längre bedöms kunna nås i Västerbotten.

De mest positiva målbedömningarna görs för Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet. För sju mål bedömer samtliga län att målen inte nås till 2030: Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Värt att notera är att det nationellt görs en mer positiv bedömning av möjligheten att nå Giftfri miljö än vad som görs regionalt. När KemI gått igenom de olika preciseringarna så bedöms det finnas förutsättningar för att delvis nå flera av dem som bygger på internationellt arbete och lagstiftning, vilket sammantaget gett bedömningen NÄRA. Inför länens arbete med RÅU 2023 behöver en dialog om dessa olika bedömningar föras.

I tablån (i slutet av detta avsnitt) redovisas länens bedömningar av utvecklingen i miljön (trenden), som även fortsättningsvis kommer att ske varje år. Mest positiv utveckling bedöms för Frisk luft, Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö. Mest negativ utveckling bedöms för Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv, där samtliga län har satt en negativ utvecklingstrend även i år. Jämfört med föregående år bedöms trenden för Levande skogar mer negativ. Överlag ses en förskjutning med en mer negativ utveckling. Tre trender har ändrats från positiv till neutral, tre har ändrats från neutral till negativ och ytterligare en har ändrats från oklar till negativ. Positiva förändringar som ses är att ett län ändrat från negativ till neutral trend för Grundvatten av god kvalitet och att ett län ändrat från negativ till neutral trend för Ett rikt odlingslandskap.

Skillnader mellan de regionala och nationella bedömningarna beror på olika regionala förutsättningar. Generellt ger skillnaderna för vissa mål ett mer positivt miljötillstånd i en del län jämfört med riket. Miljötillståndet i norr är generellt bättre än i söder. Koppling finns här också till befolkningstäthet, men också till intensiteten i markanvändningen. Liksom nationellt är den samlade bilden att det återstår mycket för att nå flertalet miljökvalitetsmål och generationsmålet. Klimatförändringar försvårar ytterligare.

Övergripande analys utifrån den regionala uppföljningen

Energianvändningen blev 2022 en än mer central fråga och den påverkar såväl markanvändning som livsmiljö och hälsa i flertalet mål. Energibrist och höga priser på energi och livsmedel, som varit märkbart, ger incitament för energi- och resurshushållning, men samtidigt påverkan som kan motverka hållbarhet. Klimatförändringarnas påverkan fortsätter. Samtidigt som miljöproblemen är tydligt kopplade till mänsklig påverkan, är människan viktig för att upprätthålla och förstärka biologisk mångfald, kulturmiljöer och ekosystemtjänster.

Den fördjupade utvärdering av miljömålen som färdigställts under året pekar på fortsatt stora behov av åtgärder för att nå mål kopplade till begränsad klimatpåverkan och bevarande av biologisk mångfald.

Efter några år med stora statliga satsningar på regionalt och lokalt miljöarbete, så ses nu minskade anslag framöver, exempelvis för miljöövervakning, strategiskt arbete med grön infrastruktur, åtgärder mot invasiva arter, skötsel av skyddade områden och inrättande av nya områdesskydd. Detta bedöms påverka möjligheterna att nå naturtypsrelaterade miljömål negativt, även om andra typer av åtgärder kan motverka detta. Positivt framöver är viktiga satsningar på våtmarker och vattenskyddsområden. När den särskilda satsningen på grön infrastruktur avslutas, behöver erfarenheter och nya arbetssätt integreras i olika andra verksamhetsområden, exempelvis samhällsplanering.

Överenskommelser och initiativ på FN-nivå och EU-nivå fortsätter att påverka miljöarbetet regionalt och lokalt, där biologisk mångfald och klimat är i fokus. Kommande krav på restaureringsinsatser kommer ställa högre krav på kunskap och dokumentation av naturvärden och restaureringsförutsättningar i hela landskapet, något som underlag för grön infrastruktur bidrar till.

Det finns stort behov av alternativa finansieringskällor och att fler aktörer än staten bidrar till att uppnå miljömålen, bland annat är fortsatt och ökad samverkan med näringslivet viktigt, exempelvis åtaganden inom certifieringar. Det finns ett engagemang inom näringslivet kopplat till den gröna omställningen.

Det genomförs många bra åtgärder lokalt och regionalt, som även om de är begränsade geografiskt, ger positiva och påtagliga förändringar i miljön. Inte minst kommunerna har utvecklat sina förutsättningar för mer hållbar utveckling inom flera områden. Kärvare ekonomi påverkar dock miljö- och hållbarhetsarbetet. Regional samverkan mellan olika aktörer bidrar på många håll till mer effektivt miljöarbete. Statliga styrmedel och satsningar är viktiga för att ge kommunerna möjligheter att göra insatser. För år 2023 saknas det medel för nya projekt inom den statliga satsningen LONA och det återstår att se vilken påverkan detta får för åtgärdsgenomförandet.

Samtidigt som arbetet för miljömålen utvecklas positivt inom flera områden, förefaller mål- och intressekonflikter i samhället öka och vara särskilt viktigt att hantera. Målkonflikter vid nya etableringar av vindkraftsparker till havs är en fråga som är aktuell. Att bidra till genomtänkta målavvägningar samt till acceptans och förankring för åtgärder är en viktig uppgift, inte minst för länsstyrelserna. Särskilda frågor om målkonflikter kopplat till Begränsad klimatpåverkan ställdes till länen i årets regionala uppföljning. Samhällsekonomiska analyser som tydligare väger in hållbar utveckling behöver uppmärksammas mer.

Länsstyrelsegemensamt arbete

Länsstyrelserna samarbetar sinsemellan, med nationella myndigheter och även med andra aktörer kring kunskapsförmedling, erfarenhetsutbyte och metodstöd till nytta för miljömålsarbetet. RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) och LEKS (Länsstyrelserna energi- och klimatsamordning) är två samverkansorgan som bidrar till att realisera insatser i samarbete med berörda verksamheter. RUS har under året, utöver samordning av miljömålsuppföljningen, fortsatt bidra till gemensamt arbete med Agenda 2030 och många andra insatser till stöd för åtgärdsarbetet, ofta med tvärsektoriellt fokus. Länsstyrelserna har fortsatt deltagit aktivt i Miljömålsrådet, vars resultat nyttiggörs i länen. Årets miljömålsdagar i Sundsvall, liksom ledningskonferensen mellan länsstyrelserna och Naturvårdsverket, ägnades området grön omställning.

En sammanfattning av uppföljningen för de olika miljökvalitetsmålen

Mer utförliga sammanställningar för varje mål finns på RUS samarbetsyta.

Illustration solstrålar.

Begränsad klimatpåverkan

Åtgärderna är många och av skilda slag, vilket är naturligt med tanke på att klimat- och energifrågan är så integrerad i samhällets olika verksamheter. Kommuner fokuserar både på den egna verksamheten och att skapa förutsättningar för invånare och företag. Näringslivet ställer om bland annat med hjälp av klimat- och industriklivet och en stor omställning har påbörjats av industrier som både är stora energianvändare och som släpper ut stora mängder koldioxid.Ökad efterfrågan på energi syns i olika projekt och på flera håll uppmärksammas kapacitetsbrist i elnätet. Det finns många åtgärder kring förnybar energi som vind- och solkraft.

Illustration moln.

Frisk luft

Preciseringarna för partiklar (PM10), marknära ozon, ozonindex och kvävedioxid är svårast att klara. Generellt saknas data för att bedöma halter av butadien, formaldehyd och bens(a)pyren. Vägtrafikens utsläpp skapar luftkvalitetsproblem i städer medan vedeldning påverkar luftkvaliteten främst i mindre tätorter. Alla län beskriver pågående åtgärdsarbete inom transportsektor i syfte att uppnå god luftkvalitet. Avseende vedeldning är det viktigt att nationellt styra mot utbyte av äldre pannor samt att höja kunskapen om att elda rätt. Några av de farhågor som lyfts för framtiden är trafikökningen på väg, förtätning av städer, ökade utsläpp från biobränsleeldning och att utbytet av äldre vedpannor går långsamt.

Illustration regndroppar.

Bara naturlig försurning

Nedfallet av försurande ämnen har minskat de senaste decennierna, men mark och vatten är fortfarande försurande. Återhämtningen från försurning i skogsmarken går långsamt och försvåras eller försenas av skogsbrukets påverkan. Som ett resultat hämmas även återhämtningen i sjöar och vattendrag. Ett ökat behov av biobränsle medför ett ökat helträdsutnyttjande, vilket bidrar till ökad försurning. Fortsatta åtgärder krävs för att minska utsläppen av försurande ämnen och skogsbrukets påverkan samt fortsatt kalkning för att bibehålla eller uppnå god ekologisk status. Skogsstyrelsen arbetar aktivt med att öka askåterföringen. I de flesta län är denna i dagsläget väldigt liten eller genomförs inte alls och kompenserar inte uttaget av biomassa.

Illustration plocka frukt.

Giftfri miljö

Trots alla åtgärder som genomförs sker en fortsatt spridning och det finns dessutom en stor föroreningsskuld. Vid cirkulär ekonomi krävs en vaksamhet så att inte farliga ämnen fortsatt cirkulerar och sprids i vår miljö. Miljöövervakning och verksamheters kontrollprogram är viktiga verktyg för att öka kunskapen om spridning av miljögifter.För att nå målet behövs fortsatt kunskapsuppbyggnad och utvecklade styrmedel, bland annat stärkt lagstiftning, tillsyn och prövning. Bättre samverkan mellan olika aktörer, kemikaliekrav vid upphandling och fortsatt arbete med förenade områden är andra exempel.

Illustration ozonlagret runt jorden.

Skyddade ozonskikt

De flesta län beskriver kompetenshöjande åtgärder via projektet Greppa näringen för att bland annat minska läckaget av kväveföreningar, som lustgas, från jordbruket. Majoriteten av länen har destruktionsanläggningar installerade på sjukhus som avsevärt minskar utsläppen av lustgas från verksamheten. Rätt omhändertagande av uttjänta produkter innehållande CFC är viktigt och insatser i form av information och tillsyn har ökat i flera av länens kommuner men behöver ske av fler. Fem Länsstyrelser har utökade resurser att arbeta med tillsyn över gränsöverskridande avfallstransporter (GRÖT) i syfte att minska illegala transporter av bland annat CFC haltig utrustning.

Illustration strålning.

Säker strålmiljö

Antalet fall av hudcancer uppvisar en ökande trend i stort sett samtliga län. I den regionala uppföljningen nämner samtliga län att arbete med att tillgängliggöra skuggiga miljöer för barn på skola och förskola ökar och omhändertas i det kommunala detaljplanearbetet. Ett flertal regioner arbetar med att höja kunskapen om vikten av att skydda sig mot för hög UV-strålning speciellt när det gäller våra barn. Flera kommuner jobbar med tillsyn av solarieverksamheters egenkontroll samt hur de säkerställer 18-årsgränsen. Flera län beskriver också kommuners arbete med att minimera allmänhetens exponering för höga nivåer av elektromagnetiska fält från kraftledningar.

Illustration fisk i hav.

Ingen övergödning

Övergödande ämnen kommer från jord- och skogsbruk, avloppsreningsverk, enskilda avlopp samt utsläpp från industrier. Övergödningen är större i södra Sverige och framförallt i kustvattnen. Utvecklingen sker långsamt och miljötillståndet påverkas alltjämt av inlagrade tidigare utsläpp. Även klimatförändringar påverkar, till exempel genom ökad transport av framförallt fosfor. LOVA, LONA, och arbete med enskilda avlopp, avloppsreningsverk och dagvatten är viktigt. Även åtgärder inom lantbruket via Greppa näringen och Landsbygdsprogrammet är viktiga. Det är viktigt att stöden har långsiktighet då övergödningsåtgärder många gånger är komplexa att genomföra och projekten tar flera år.

Illustration på näckros.

Levande sjöar och vattendrag

Statusen är bättre i norr än i söder. Inventeringen av kulturmiljöer pågår i de flesta län och strategier tas framför att kunna hantera motstående intressen. Det behövs mer kunskapsunderlag och skydd både för natur och kulturmiljöer. Den fysiska påverkan är mycket stor, men i de vattendrag där man har restaurerat och tagit bort vandringshinder som trummor och dammar, ser man en positiv återhämtning av naturmiljön. Den ökning av friluftsliv, som kom under pandemin, kvarstår, vilket innebär ett ökat behov av information om allemansrätten och regler kring fritidsfiske. Det är viktigt att underlag för kommande NAP-prövningar fortsätter tas fram och att prövningarna fortsätter. För att nå målet behövs bättre hänsyn från jord- och skogsbruk, byggande och vattenregleringsföretagen. Avrinningsområdesvisa åtgärdsplaner och åtgärdssamordning på regional och lokal nivå samt arbete med grön infrastruktur skapar en helhetsbild av åtgärdsbehovet och vad som ska genomföras framåt.

Illustration av dricksvatten.

Grundvatten av god kvalitet

Tillgången och kvaliteten på vattnet i Sverige är i stort god. Tillgången är sämre under sommaren, i södra och östra Sverige än i norra och västra Sverige och där trycket ökar under vissa perioder på året som exempelvis Gotland och Åre. Nivåerna har återhämtat sig efter det mycket torra året 2018, men i län som Kalmar, Östergötland, Gotland med flera är det numera vanligt att det under någon del av sommaren är väldigt låga grundvattennivåer. För att nå målet krävs ytterligare vattenskyddsområden, sanering av förorenad mark och minskad påverkan från industri och jordbruk.  samt en fortsatt satsning på dricksvatten.Under perioden 2018-2022 har många län tagit fram vattenförsörjningsplaner och alla län har bildat vattenskyddsområden. Åtgärdsprogrammet för vatten beslutades i juni 2022. Kommunikationen och samverkan med länens kommuner och aktörer har ökat.

Illustration på en båt.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

För att nå miljökvalitetsmålet krävs omfattande åtgärder både inom och utom Sveriges gränser. Havsplanering, skydd av områden samt åtgärdsprogrammen för vatten- och havsmiljöförvaltningen är viktiga verktyg, men de behöver användas mera effektivt, följas upp och stöttas genom långsiktig finansiering. Kunskapsuppbyggnaden om våra marina miljöer måste fortsätta för att säkerställa att resurser prioriteras till åtgärder som gör störst nytta. Insamlade data behöver tillgängliggöras och analyseras i större utsträckning. Uttag, utsläpp och fysisk påverkan måste styras av vad havsmiljön faktiskt tål och fokus på övervakning och åtgärder måste öka.

Illustration på groda.

Myllrande våtmarker

Våtmarkssatsningen är mycket viktig och positiv för målet. Många utredningar och praktiska åtgärder har genomförts i länen tack vare de riktade medlen. Åtgärdstakten är dock generellt för låg och det finns fortsatt mycket stora behov att skydda, restaurera och återskapa våtmarker för att på lång sikt ha kvar livskraftiga våtmarker. Det handlar både om långsiktiga resurser för praktiska åtgärder och kunskapshöjande åtgärder. Länen trycker på vikten av långsiktiga styrmedel. Historiska dikningsföretag fortsätter dränera våtmarker och pågående markanvändning och exploatering behöver ta större hänsyn. Igenväxning av våtmarker på grund av upphörd hävd, kvävenedfall och klimatförändring är också ett växande problem. De senaste årens problem med både torka och översvämningar har ökat medvetenheten för våtmarkernas positiva och för människan livsviktiga ekosystemtjänster.

Illustration på skog och kotte.

Levande skogar

Bedömningen av trenden för Levande skogar bedöms som negativ i de flesta län. I Gotlands, Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands samt i Örebro län bedöms trenden som neutral. Behovet av naturvårdande skötsel i formellt skyddade områden lyfts allra tydligast av län belägna i södra delen av Sverige. Formellt skydd av skog är en viktig åtgärd i samtliga län, och detta lyfts även som ett behov framåt. Även arbetet med naturvårdande skötsel lyfts i många län som ett fortsatt behov.

Illustration på åker.

Ett rikt odlingslandskap

Det pågår många åtgärder och insatser i länen, men det finns fortfarande stora utmaningar när det gäller att bevara arter, naturtyper och kulturmiljöer då ängs- och betesmarker växer igen, brukandet av åkrar upphör och odlingslandskapet blir mindre variationsrikt. Åtgärder för att stärka det regionala och lokala jordbruket och dess livsmedelsproduktion pågår i hela landet. De statliga och EU-finansierade stöden till jordbruksföretagen och bedöms av länen vara av stor betydelse och ofta en förutsättning för överlevnad och utveckling för länens jordbruksföretag. Flera län nämner problematiken med att jordbruksmark exploateras. En stor utmaning för många län är att lantbrukarna blir äldre och jordbruksföretagen färre. Utbyggd infrastruktur, fungerande service samt god livsmiljö är förutsättningar för att landsbygdsföretagare med familjer ska ha möjlighet till utveckling och konkurrenskraft.

Illustration på fjäll och ren.

Storslagen fjällmiljö

Klimatförändringar utgör ett allt större hot mot fjällens känsliga miljöer, arter och renskötseln. De senaste årtiondenas varmare klimat har börjat ge synbara effekter i fjällmiljön. Stora delar av fjällområdet har ett bra naturskydd och fler områden skyddas. Fler kulturmiljöer fortsätter att inventerats, men behovet av underlag och kunskap är stort. Ökningen av fjällturismen fortsätter och det innebär ett ökat behov av kunskap om hur hänsyn måste tas i dessa känsliga miljöer. I Dalarna och Jämtlands fjällområde är exploateringen och påverkan är större än i Västerbotten och Norrbotten. Alla län arbetar med kanalisering av turism och exploatering. Under 2017-2022 har åtgärdstakten varit hög tack vare ökade medel till skydd, skötsel och inventering. Där åtgärder genomförs kan man se en positiv utveckling i naturmiljön. Västerbotten har till följd av klimatpåverkan ändrat målbedömningen från nära till nej.

Illustration på stad.

God bebyggd miljö

Den bebyggda miljön präglas av målkonflikter mellan olika samhällsintressen. Bland de redovisade åtgärderna för 2022 bör noteras en viss tyngdpunkt mot klimatanpassning och riskhantering. Det finns ett relativt stort fokus på målkonflikter både vad gäller målbedömningar och redovisade åtgärder. Anspråk på mark och vatten utifrån exempelvis bostadsbyggande, energiproduktion eller råvaruutvinning innebär konflikter gentemot andra hållbarhetsaspekter. I stor utsträckning redovisar länen att det saknas kompetens, särskilt i mindre kommuner. Statliga insatser samt medel och bidrag framhålls ofta som en förutsättning för relevanta kunskaps- och planeringsunderlag. I den utsträckning kommuner själva eller med egna resurser svarar för att ta fram underlagen så saknas de som regel, särskilt i mindre och resurssvaga kommuner. Statliga myndigheter och länsstyrelserna behöver vägleda och stötta genom kunskapsuppbyggande insatser, metodutveckling, sätta fokus på frågorna och möta/hantera målkonflikter i den utsträckning det är möjligt.

Illustration på växt och djur.

Ett rikt växt- och djurliv

Ett omfattande åtgärdsarbete pågår i länen för att gynna biologisk mångfald och stärka ekosystemen. Trots detta minskar värdefulla habitat, många arter är hotade och främmande arter sprids. Trenden för den biologiska mångfalden är fortsatt negativ i hela landet och påverkan är omfattande på många ekosystem. Länen är överens om att det är den pågående markanvändningen och exploateringen av naturresurser som är den främsta orsaken till att många arters livsmiljöer krymper och fragmenteras, vilket gör att miljömålet inte nås. En annat stort problem är förändrad markanvändning, vilken leder till igenväxning av tidigare hävdade gräsmarker som slåtter- och naturbetesmarker. Integreringen av biologisk mångfald i olika strategier och planer behöver förstärkas, liksom att ökat ansvarstagande och större naturvårdshänsyn tas inom flera samhällssektorers verksamhet.

Trendpilar för varje län

Teckenförklaring

Pil som pekar uppåt (positiv)
Pil som pekar neråt (negativ)

POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv.

NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ.

NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

OKLAR: Tillräckliga underlag för utvecklingen i miljön saknas.

Tabell av trendpilar på miljömålen från länens regionala årliga uppföljning 2021 (målen för klimat, ozon och strålmiljö bedöms inte regionalt). Klicka på bilden för att få upp den i en egen flik.