Samlad regional bedömning – hur har miljöarbetet gått i länen?

RUS sammanställning av den regionala årliga uppföljningen. Här kan du läsa en övergripande analys och sammanfattningar av uppföljningen för de olika miljökvalitetsmålen.

Länsstyrelsernas och Skogsstyrelsens regionala årliga uppföljning av miljömålen utgör ett underlag för den nationella uppföljningen och stärker miljöarbetet genom att kommunicera kunskapen till olika aktörer. Uppföljningen, som lämnas 30 november, omfattar redovisning av miljötillstånd, bedömningar av måluppfyllelse och utveckling i miljön samt åtgärdsarbetet inom myndigheter, kommuner, företag och övriga, med fokus på effekter av statliga styrmedel. Uppföljning sker av samtliga miljökvalitetsmål och generationsmålet. Länsstyrelsernas samverkansorgan RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) ansvarar för anvisningar för uppföljningen på Naturvårdsverkets uppdrag och har även gjort denna sammanställning

Innehåll på sidan

Regionala målbedömningar

Övergripande analys

Länsstyrelsegemensamt arbete

En sammanfattning av uppföljningen för de olika miljökvalitetsmålen

Trendpilar för länens miljömålsuppföljning

Regionala målbedömningar

Liksom tidigare har länen bedömt alla mål utom Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö, där läget regionalt inte kan skilja sig från nationell bedömning. Uppföljning av etappmålen sker inte regionalt.

I tablån (i slutet av detta avsnitt) redovisas länens bedömningar av utvecklingen i miljön. Totalt har 20 av de 249 bedömningarna ändrats jämfört med föregående år. Hälften har då ändrats från eller till en oklar utveckling, det vill säga att tillräckliga underlag saknas för en bedömning. Noterbart är att tre norrlandslän ändrat sin bedömning av utvecklingen i miljön för målet Levande skogar från neutral till negativ. I bedömningarna om målen nås till 2020, vilka länen gjort en sista gång, har endast en bedömning ändrats. Det är Östergötland som ändrat målet Frisk luft från att vara nära att nås till att inte nås.

Skillnader mellan de regionala och nationella bedömningarna beror på olika regionala förutsättningar. Generellt ger skillnaderna för vissa mål ett mer positivt miljötillstånd i en del län jämfört med riket. Liksom nationellt är den samlade bilden att det återstår mycket för att nå flertalet miljökvalitetsmål.

Övergripande analys utifrån den regionala uppföljningen

Det regionala perspektivet är viktigt. Stora geografiska skillnader inom landet råder i fråga om miljötillstånd. Skillnader är även tydligt kopplade till befolkningstäthet och urbana centrum. Detta ger också skilda förutsättningar för miljöarbetet inom olika delar av landet.

Yttre miljöfaktorer, till exempel till följd av den globala uppvärmningen och internationella utsläpp, bidrar i flera fall till att motverka en positiv utveckling för miljömålen i länen. Kumulativa effekter av i sig skilda miljöproblem bidrar också i flera fall till en förvärrad situation, till exempel förändrade grundvattennivåer och invasiva arter som tillsammans påverkar ekosystemen.

Länsstyrelsernas rådighet över miljöfrågan är i flera fall begränsad och ligger ofta hos andra aktörer, däribland kommunerna. Den regionala rådigheten är begränsad för vissa mål, men större för andra. I uppföljningen pekas på betydelsen av politiska beslut på olika nivåer, men också på vikten av förändrad livsstil och konsumtion samt företagens frivilliga initiativ. Samverkan mellan olika aktörer lyfts fram som en framgångsfaktor. Regionala samverkansorgan och nätverk ökar arbetets räckvidd och långsiktighet. Ökad samverkan mellan kommuner är en möjlighet för att lösa kompetensbrist och få saker gjorda.

Statliga stöd och anslag som LONA, LOVA, landsbygdsprogrammet och kulturmiljöanslaget (7:2) är av stor betydelse för åtgärder inom olika miljöområden och är också viktiga för miljöarbetet i kommuner och hos andra aktörer. Långsiktighet i fråga om statliga satsningar och styrmedel ses som viktigt för att skapa tilltro för det statliga miljöarbetet i sig, men också för miljöarbetet i sin helhet. Satsningarna på klimat och biologisk mångfald är viktiga för det regionala miljöarbetet. Regeringens nya strategi för cirkulär ekonomi innebär ökat intresse och arbete med kretsloppsfrågor, avfallsbyggande med mera. Regeringsuppdraget att stärka hållbar utveckling i regionerna innebär nya regionala insatser.

På ett nationellt plan finns olika behov i olika delar av landet, samtidigt som det finns stora skillnader mellan stora och små kommuner när det gäller förutsättningar för exempelvis kompetens och planering.

Länsstyrelserna tar upp ett fortsatt behov av kunskapsuppbyggnad rörande olika miljöfrågor, till exempel kulturmiljö, grönstruktur, friluftsliv och förorenad mark. Förutom kunskapsunderlag finns det ett fortsatt behov av miljöövervakning och miljömålsuppföljning.

Under senare år märks tilltagande målkonflikter i miljöarbetet som i flera fall tar sig politiska uttryck såväl i lokalsamhället som på nationell nivå. Exempel på aktuella konflikter är utbyggnad av vindkraft, brytning av mineraler och metaller, förtätning av urbana miljöer, exploatering av åkermark för bostadsbyggande, för- och nackdelar med köttproduktion i förhållande till växthuseffekten, ett bärkraftigt jordbruk och biologisk mångfald, avkastningskrav respektive biologisk mångfald i skogsbruket och åtgärder för att främja vattendragens ekologiska status i förhållande till påverkan på kulturmiljövärden. Målkonflikterna finns både mellan olika sakområden och mellan olika aktörer och rymmer inte sällan en fråga om maktförhållanden, till exempel sett till skillnader i ekonomiska resurser, institutionella förutsättningar eller medialt utrymme. I flera län sker särskilda insatser för att bättre hantera dessa målkonflikter.

Många län lyfter också synergier mellan miljömål och med andra samhällsmål. Till exempel kan åtgärder för ett transporteffektivt samhälle skapa bättre tillgänglighet i stadsmiljöer. Kollektivtrafik, gång och cykel kan också innebära mindre hårdgjord yta och större möjligheter till klimatanpassning, då fler ytor kan ta emot regnvatten. Mer utrymme för grönska ger därtill skugga, renare luft och trivsammare miljö.

Det lokala och regionala arbetet med Agenda 2030 har inneburit ett ökat fokus i hållbarhetsarbetet varför det är viktigt att miljömålsarbetet tydligt kan docka an till detta. Det innebär ökat tvärsektoriellt samarbete och identifierade av synergier. Regeringens förtydligande att miljömålen utgör genomförandet av miljödelarna i de globala målen kommuniceras genom länsstyrelsernas miljömålsuppdrag.

Pandemin har påverkat miljöarbetet på olika sätt, bland annat har många resor ersatts med möten och arrangemang på distans och många planerade aktiviteter fått ställas in.

Länsstyrelsegemensamt arbete

Länsstyrelserna samarbetar sinsemellan och med nationella myndigheter och även andra i olika konstellationer med metodstöd, erfarenhetsutbyte med mera till nytta för miljömålsarbetet.

Länsstyrelserna har deltagit i kunskapshöjande workshopar om regional transportinfrastrukturplanering som RUS och LEKS (Länsstyrelserna energi- och klimatsamordning) arrangerat. De har också arrangerat förändringsledningskurser för länsstyrelserna och kommuner i två län som en pilotsatsning. Nationella uppdrag inom plast, textil, matsvinn och konsumtion har förts ut i länen med hjälp av länsstyrelserna. Metodprojekt för regionala åtgärdsprogram för miljömålen har genomförts. Länsstyrelsegemensamt Agenda 2030-arbete ger stöd i att fylla rollen som en regional huvudaktör och samarbete med nationella samordnaren för Agenda 2030 har inletts. Länsstyrelserna deltar i Miljömålsrådets sju programområden, där grön infrastruktur och ramverk för nationell planering särskilt prioriteras och där länsstyrelserna driver en åtgärd om ekosystemtjänster. Samarbete med Rådet för främjande av kommunala analyser har lett till att lokala miljömålsindikatorer utvecklats på Kolada (Kommun- och landstingsdatabasen). I Västerbotten har Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen tagit fram en animering för miljömålet Levande skogar.

En sammanfattning av uppföljningen för de olika miljökvalitetsmålen

Mer utförliga sammanställningar för varje mål finns på RUS samarbetsyta.

Illustration solstrålar.

Begränsad klimatpåverkan

Länsstyrelserna arbetar med samverkan mellan olika regionala aktörer, till exempel i regionala klimatråd och med Fossilfritt Sverige. Flera länsstyrelser framhåller satsningar på transporter, resande, energisystem och drivmedel. Elektrifiering är av stor betydelse och länsstyrelserna bidrar till exempel till åtgärder för att bygga ut laddinfrastruktur. Klimatklivet är viktigt för satsningar av olika aktörer. Medel via Energimyndigheten (lokal och regional kapacitetsuppbyggnad) har bidragit till viktiga projekt inom bland annat samhällsplanering. Flera industriföretag har under året aviserat stora framtida klimatsatsningar. Reguljär nattågstrafik Åre-Göteborg av stor symbolisk betydelse.

Illustration moln.

Frisk luft

I städer och tätorter är det vägtrafikens utsläpp som skapar problem medan vedeldning påverkar luftkvaliteten främst i mindre tätorter. Längs väst- och sydkusten påverkas luftkvaliteten även av sjöfarten och intransport av luftföroreningar från andra länder. Bland åtgärderna lyfter länsstyrelserna betydelsen av transporteffektiv samhällsplanering och klimatklivet som viktiga.

Illustration regndroppar.

Bara naturlig försurning

Mark och vatten är fortfarande försurade, trots minskade utsläpp. Länens energi- och klimatarbete har positiva effekter, men fortfarande finns stora behov av åtgärder, till exempel askåterföring och avverkningsmetoder inom skogsbruket. Förutom påverkan på ekosystem påverkar försurningen även kulturarvet, till exempel arkeologiska föremål och äldre byggnader av kalksten.

Illustration plocka frukt.

Giftfri miljö

Länsstyrelserna ser fortsatt behov av kunskapsuppbyggnad, exempelvis om olika produkters betydelse i kemikaliekedjan. Industri och transporter är en betydande källa och efterbehandlingsinsatser är viktigt, även i områden som inte ska exploateras. Åtgärder genomförs för minskade gifter i vardagsmiljön, exempelvis inom vård och barnomsorg. Flera län tar upp arbete med PFAS och tillsyn av farliga ämnen.

Illustration ozonlagret runt jorden.

Skyddade ozonskikt

Hanteringen av avfall är en central fråga för minska mängden ozonnedbrytande ämnen både från privatpersoner och näringsliv. Köldmedier är fortsatt av stor betydelse, men även hanteringen av byggnadsmaterial vid byggnation och rivning. Insatser sker av kommuner, länsstyrelse och företag. Även utsläpp av kväveoxider och ammoniak är betydelsefulla då dessa kan omvandlas till lustgas. Rådgivning för att minska jordbrukets kväveläckage sker inom ”Greppa näringen”. I  Västra Götaland pågår arbete för minskade kväveoxid- och ammoniakutsläpp inom tillsyn och prövning.

Illustration strålning.

Säker strålmiljö

De flesta län ser en ökning av antalet hudcancerfall på grund av solvanor och exponering för solljus. Länsstyrelsernas arbete med att genomföra och sammanställa mätningar av bakgrundsstrålning fortsätter. Länsstyrelser och kommuner arbetar för att minska exponeringen genom sanering, tillsyn eller riktade utbildningsinsatser till olika målgrupper. Genom kommunala planer arbetar kommunerna med strålningsrelaterade frågor i tätbebyggda områden, till exempel barns utemiljöer, radonhalter i marken och elektromagnetiska fält.

Illustration fisk i hav.

Ingen övergödning

Den positiva utvecklingen går långsamt och effekter av den globala uppvärmningen bedöms därtill få en negativ påverkan på miljötillståndet. Södra Sveriges kustvatten är tydligt påverkade. Många åtgärder sker, inte minst med stöd av LOVA och LONA, för avlopps- och dagvattenhantering, men också för lantbrukets näringsläckage. I Bällstaåns avrinningsområde i Stockholms län har åtgärder minskat den årliga fosforbelastningen med en femtedel. I Halland samarbetar kommuner, LRF och Högskolan i Halmstad med åtgärder för att minska övergödning från jordbruket. Genomförande av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram tas upp av flera länsstyrelser och flera län deltar i EU-projekt.

Illustration på näckros.

Levande sjöar och vattendrag

Landetsvattendrag är kraftigt påverkade av människan, vilket påverkar flera miljömål. Torka, låga vattennivåer, miljögifter och invasiva arter har stor negativ påverkan på ekosystemen. Takten i åtgärdsarbetet är hög, men fortsatt behov av kunskapsuppbyggnad, övervakning, skydd och vård av natur- och kulturmiljöer kvarstår. Kulturmiljöer stärker kulturella ekosystemtjänster, men frågan om kostnader för kulturmiljöer vid vattenåtgärder behöver lösas. Arbetet med nationell plan för omprövning av vattenkraft (NAP) har påbörjats i länen. LOVA, LONA och EU-medel bidrar till insatser hos flera aktörer som bidrar till en positiv utveckling. En insats som förbättrar lax- och öringsreproduktion är utrivningen av Mariebergs kraftverksdamm i Mörrumsån, som skett i samverkan mellan näringsliv och offentliga aktörer.

Illustration av dricksvatten.

Grundvatten av god kvalitet

Återhämtning har skett sedan torkan 2018, men generellt sämre i södra Sverige. Naturgeografi och befolkningstäthet är faktorer bakom geografiska skillnader. Samhällsplanering och samverkan är viktiga förutsättningar för att värna grundvattnet. Länsstyrelser tar fram vattenförsörjningsplaner och i samtliga län har ett eller flera vattenskyddsområden och reservvattentäkter bildats av kommuner eller länsstyrelser. Information och vägledning vid akut vattenbrist sker i flera län. Miljösamverkan sydost har ett projekt om vattenbesparing för industrier och Hushållningssällskapet Skåne testar teknik för optimering av jordbrukets bevattning.

Illustration på en båt.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Omfattande åtgärder krävs och görs för att nå målet, såsom kunskapsuppbyggnad, områdesskydd, havsplanering, fiskeinsatser och samverkan. Länsstyrelserna betonar att havsmiljöförvaltningens åtgärdsprogram måste finansieras och genomföras. Torskens dåliga tillstånd nämns av flera län. I samarbete mellan bland andra Stiftelsen Baltic Sea 2020 och Sportfiskarna har forskningsprojektet ReCod, för utsättning av småtorsk i Östersjön, påbörjats. Nya marina naturreservatet som bildats är Skånska Kattegatt och Svenska Högarna i Stockholms skärgård. 

Illustration på groda.

Myllrande våtmarker

En betydande andel av våtmarkerna är påverkade av människan. Klimatpåverkan, kvävenedfall och upphörd hävd bidrar därtill till en negativ utveckling. Det krävs ökad hänsyn till våtmarkernas behov i samhällsplanering och markanvändning. Länsstyrelsernas arbete med skydd av värdefulla våtmarker, restaurering och inventering av invasiva arter är exempel på åtgärder som främjar våtmarkers värden. Anläggande och restaurering av våtmarker görs av kommuner, lantbrukare och skogsbolag. Återvätning av tidigare utdikade våtmarker som en klimatåtgärd har börjat diskuteras i länen.

Illustration på skog och kotte.

Levande skogar

Natur- och kulturvärden är starkt påverkade och många skogslevande arter är hotade i dagens skogslandskap. Arealen frivilligt och formellt skyddad skog har ökat, men trenden med ökad fragmentisering och skador på miljöer kvarstår. Klimatpåverkan ökar ekosystemens känslighet samtidigt som ökad efterfrågan på skogsprodukter bidrar till målkonflikter med biologisk mångfald. Mer skog behöver skyddas för att värna natur- och kulturmiljövärden och det krävs också förbättrad hänsyn inom skogsbruket. Det finns ett stort behov av bättre kunskap om var i landskapet natur-och kulturmiljövärden är belägna. Arbete med information och utbildning om bland annat hyggesfritt skogsbruk är också viktigt. Flera länsstyrelser har arbetat med uppföljning och kvalitetssäkring för att stärka hanteringen av skogliga kulturmiljövärden. Arbete pågår med regionala skogsprogram och grön infrastruktur.

Illustration på åker.

Ett rikt odlingslandskap

Minskad lönsamhet för jordbruket, exploatering av produktiv åkermark och igenväxning i delar av odlingslandskapet i kombination med intensifiering av andra delar, med förlust av småbiotoper och variationsrikedom, är viktiga faktorer bakom en negativ utveckling.Ökad konsumtion av inhemska livsmedel är avgörande för en positiv utveckling. Flertalet län arbetar med livsmedelsstrategier. Länsstyrelserna genomför uppdraget att främja vilda pollinatörer. Landsbygdsprogrammet finansierar flera insatser. Rådgivning och utbildning är viktigt för restaurering och skötsel av naturbetesmarker och slåtterängar. Exempel på utbildningsinsatser är lieslåtter, fröodling, geten som naturvårdare och vilda bin. Länen har uppmärksammat jordbruksmarken som fråga i samhällsplaneringen, bland andra Jönköping.

Illustration på fjäll och ren.

Storslagen fjällmiljö

Fjällen är i stort en orörd miljö som ger storslagna naturupplevelser. Klimatpåverkan och exploatering bidrar dock till negativ utveckling. Exploatering är framförallt ett problem i den södra delen. Ökad fjällturism och motorfordon är ett ökande problem samtidigt som ett förändrat klimat kan påverka ekosystem och livsmiljöer både för djur och människor på längre sikt och utgör ett hot mot känsliga miljöer i hela fjällkedjan. Samtidigt har statliga åtgärder givit effekt för friluftsliv och naturmiljö, till exempel genom riktade åtgärder för att främja vissa livsmiljöer eller arter. Behov av kunskapsunderlag finns för kulturmiljöer, endast en mindre del är inventerad.

Illustration på stad.

God bebyggd miljö

I urbana områden märks tilltagande målkonflikter i och med fortgående förtätning och omvandling av urbana miljöer. Förtätningen leder också till ökad utsatthet för buller, avgaser och miljögifter. Flertalet län betonar betydelsen av kommunernas fysiska planering, men också att bristande kompetens inom olika områden, särskilt i mindre kommuner. Omställning av transporter är centralt för en positiv utveckling. Insatser genomförs för att minska avfall från hushåll, industri och byggsektorn. Länsstyrelserna genomför kunskapshöjande insatser för att stärka samhällsbyggnadsprocessen, till exempel i klimatanpassning. Åtgärder sker även för att främja gestaltning och god livsmiljö.

Illustration på växt och djur.

Ett rikt växt- och djurliv

Ett omfattande åtgärdsarbete pågår för att gynna biologiska mångfald och stärka ekosystemen. Trots detta minskar värdefulla habitat, många arter är hotade och främmande arter sprids. Tillståndet för den biologiska mångfalden är inte hållbar och påverkan på ekosystemen är fortsatt hög. Markanvändning, exploatering och igenväxning är några av de största hoten och det finns ett stort behov av att förändra markanvändning och konsumtionsmönster. Länsstyrelserna fullföljer arbetet med planer för grön infrastruktur och invasiva arter. Dessa måste sedan omsättas i praktiska åtgärder för att få genomslag i landskapet. Även andra aktörer genomför åtgärder. Projektet Så vilda! i Göteborg ger kunskap om växter till länets skolbarn. Norrmejerier arbetar för ökad biologisk mångfald på anslutna gårdar.

Trendpilar för varje län

Teckenförklaring

Pil som pekar uppåt (positiv)
Pil som pekar neråt (negativ)

POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv.

NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ.

NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

OKLAR: Tillräckliga underlag för utvecklingen i miljön saknas.

Tabell av trendpilar på miljömålen från länens regionala årliga uppföljning
Tabell av trendpilar på miljömålen från länens regionala årliga uppföljning (målen för klimat, ozon och strålmiljö bedöms inte regionalt). Klicka på bilden för att få upp den i en egen flik.

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.