Samlad regional bedömning av miljömålen

RUS sammanställer den regionala årliga uppföljningen som gjorts av länsstyrelserna i de olika länen. Här kan du läsa en övergripande analys och sammanfattningar av uppföljningen för de olika miljökvalitetsmålen.

Länsstyrelsernas och Skogsstyrelsens regionala årliga uppföljning av miljömålen utgör ett underlag för den nationella uppföljningen och stärker miljöarbetet genom att kommunicera kunskapen till olika aktörer. Uppföljning görs av samtliga miljökvalitetsmål och generationsmålet.

Innehåll på sidan

Regionala målbedömningar 2023

Övergripande analys

Länsstyrelsegemensamt arbete

En sammanfattning av uppföljningen för de olika miljökvalitetsmålen

Trendpilar för länens miljömålsuppföljning

Regionala målbedömningar 2023

Länsstyrelserna ansvarar för den regionala årliga uppföljningen av generationsmålet och miljökvalitetsmålen. För Levande skogar ansvarar Skogsstyrelsen. Uppföljning av etappmålen sker inte regionalt. Regional målbedömning rekommenderas, liksom nationellt, göras mer sällan och kvarstå till nästa fördjupade utvärdering. Vid förändring finns dock möjlighet att ändra målbedömningen. Den enda förändringen 2023 är att Grundvatten av god kvalitet inte längre bedöms kunna nås till 2030 i Skåne.

De mest positiva målbedömningarna görs för Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. För fem mål bedömer samtliga län att målen inte nås till 2030: Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte på regional nivå.

I tablån i slutet av detta avsnitt redovisas länens bedömningar av utvecklingen i miljön. Mest positiv utveckling bedöms för Frisk luft, Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag och God bebyggd miljö. Mest negativ utveckling bedöms för Ett rikt växt- och djurliv där samtliga län anger en negativ utvecklingstrend. Övriga mål där en majoritet av länen bedömer utvecklingen som negativ är Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar. Hela 10 län anger trenden som oklar gällande Giftfri miljö. Överlag ses en svag förskjutning mot en mer negativ utveckling, åtta trendpilar har ändrats i en mer negativ riktning att jämföra med fem som ändrats i en mer positiv. Två län har ändrat i en mer negativ riktning för Bara naturlig försurning respektive Grundvatten av god kvalitet. Positiva förändringar har gjorts av två län för Ett rikt odlingslandskap.

Miljötillståndet är generellt bättre i de norra delarna av landet än i de södra. Kopplingar finns här till befolkningstäthet och intensitet i markanvändningen, men även biogeografiska skillnader har betydelse. Den samlade bilden är att det återstår mycket för att nå flertalet miljökvalitetsmål och generationsmålet.

Övergripande analys utifrån den regionala uppföljningen

Den regionala uppföljningen visar att det görs omfattande insatser för miljömålen, såväl inom ordinarie uppdrag som särskilda satsningar. Betydelsen av kommunernas arbete framhålls och exempel på företags och andra aktörers åtgärder tas också upp. Omfattande åtgärder till trots bedöms detta inte vara tillräckligt för att nå miljömålen till 2030. Många län tar upp behovet av satsningar som omfattar flera miljöområden, till exempel cirkulär ekonomi. Centralt är intressekonflikter i anspråk på mark och vatten och hur uttag av naturresurser påverkar biologisk mångfald och kulturvärden. Flera län tar upp ett fortsatt stort behov av att skydda och restaurera områden. Flera redovisar positiva effekter till följd av åtgärder, men framhåller att dessa ofta är lokala och att det ofta tar lång tid för åtgärder att få genomslag. Miljöövervakning och uppföljning genom indikatorer är därför av stor betydelse för att kunna följa utvecklingen.

Förutsättningarna att nå miljömålen påverkas av en rad omvärldsfaktorer. Den ekonomiska utvecklingen är av stor betydelse, till exempel för att tillgodose tillgången till aktuella planeringsunderlag och säkerställa tillgången till adekvat kompetens för både myndigheter och företag. Klimatförändringar och minskade anslag för åtgärder har en negativ påverkan på förutsättningarna för miljöarbetet och möjligheten att nå miljömålen. Kommunernas förutsättningar för att prioritera insatser inom miljöområdet påverkas i en mer ansträngd ekonomi och åtgärdsarbetet är ofta beroende av statliga stöd. Ett annat exempel är påverkan på landskapets miljövärden när jordbruksföretagens förutsättningar försämras till följd av ökade kostnader för nödvändiga insatsvaror. Många åtgärder genomförs med hjälp av stöd från EU.

Regionala skillnader ger olika förutsättningar för att hantera frågor. Det fortsatta arbetet med den gröna omställningen kommer sannolikt att leda till ett ökat behov av att hantera målkonflikter mellan olika miljö- och samhällsintressen. Ökade behov av fossilfri energi kan inte ske på bekostnad av biologisk mångfald. Bibehållna ekosystem och ekosystemtjänster är också viktigt för ett robust och motståndskraftigt samhälle.

Styrmedel i form av lagstiftning och ekonomiska stöd bedöms vara av stor betydelse för att nå en positiv utveckling i miljön. Mot bakgrund av skillnader mellan olika landsdelar bör de vara regionalt anpassade där så är möjligt. Samordningen av olika miljö- och politikområden är också avgörande för att nå nödvändiga synergier och för att undvika negativa bieffekter. Detta förutsätter samtidigt en långsiktig styrning med en bred politisk förankring. Kortsiktiga beslut riskerar att få negativa effekter på tidigare investeringar.

Länsstyrelsegemensamt arbete

Länsstyrelserna samarbetar sinsemellan, med nationella myndigheter och med andra aktörer till nytta för miljömålsarbetet. RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet), LEKS (Länsstyrelserna energi- och klimatsamordning) och Miljösamverkan Sverige är samverkansorgan som bidrar till insatser i samverkan med berörda verksamheter.

RUS har år 2023, utöver samordning av miljömålsuppföljningen, fortsatt bidra till gemensamt arbete med Agenda 2030 och många insatser till stöd för åtgärdsarbetet, ofta med tvärsektoriellt fokus.

Rapporter som publicerats är bland andra Hållbar strategisk samhällsplanering – som bidrar till energi-, miljö-, och klimatmålen och Miljöövervakning som underlag till miljömålsuppföljning.

Dialog har skett på temat så stärker vi det regionala miljömålsuppdraget som resulterat i budskap för att ge ny kraft framåt när miljömålen fyller 25 år våren 2024.

Länsstyrelserna har fortsatt deltagit i Miljömålsrådets fem pågående programområden.

Årets miljömålsdagar i Borlänge ägnades temat Landskap rustade för framtiden.

En sammanfattning av uppföljningen för de olika miljökvalitetsmålen

Illustration solstrålar.

Begränsad klimatpåverkan (bedömning görs inte på regional nivå)

Mångfalden av åtgärder är naturlig med tanke på att klimat och energi är så integrerade i hela samhället. Kommuner fokuserar både på den egna verksamheten och att skapa förutsättningar för invånare och företag. Näringslivet ställer om med hjälp av klimat- och industriklivet och en omställning har påbörjats av industrier som är stora energianvändare och släpper ut mycket koldioxid.

Den klimatomställning som pågår i industrin är tydlig, liksom ökade behov av el- och energiförsörjning. För att klara omställningen krävs såväl en snabb utbyggnad av distributionsnäten som ökad fossilfri energiproduktion. Här finns också åtgärder kring lagring och batterilager.

Samverkan lyfts fram av de flesta län som betydelsefull för klimat- och energiarbetet. I många län genomförs arrangemang med politiker, tjänstemän, näringsliv och privatpersoner. Flera län har klimatråd och samverkar med Fossilfritt Sverige. Transporter är ett viktigt område över hela landet. Det handlar om bränslebyte, bättre fordon och transporteffektivitet.

Illustration moln.

Frisk luft

Elva län bedömer att målet inte är möjligt att nå till 2030 och tio att det är nära att nås. Elva län bedömer att trenden är positiv och tio att den är neutral. Preciseringarna för partiklar (PM10), marknära ozon, ozonindex och kvävedioxid är svårast att klara. Generellt saknas data för att bedöma halter av butadien, formaldehyd och bens(a)pyren.

Flera nämner åtgärder för hållbara transporter för att nå god luftkvalitet. För vedeldning lyfts behovet av nationella styrmedel och kampanjer om att elda rätt.

Farhågor som lyfts för framtiden är trafikökning på väg, förtätning av städer, ökade luftutsläpp från biobränsleförbränning och att utbytet av äldre vedpannor går för långsamt. Flera län tar upp WHO:s nya strängare riktlinjer, kommande skärpningar av MKN-luft och att åtgärder för bra luftkvalitet nu är ännu viktigare än förut.

Samlad regional bedömning av miljömålet Frisk luft 2023

Illustration regndroppar.

Bara naturlig försurning

Nedfallet av försurande ämnen har minskat de senaste decennierna, men mark och vatten är fortfarande försurade. Återhämtningen från försurning i skogsmarken går långsamt och försvåras eller försenas av skogsbrukets påverkan. Som ett resultat hämmas även återhämtningen i vattnet. Ett ökat behov av biobränsle medför ökat helträdsutnyttjande, vilket bidrar till ökad försurning. De flesta län anger att återförsel av aska är liten.

Skogsbrukets anpassning till markens försurningskänslighet behöver utvecklas och skogsnäringen behöver här ta större ansvar. Fortsatta åtgärder krävs för att minska försurande utsläpp och skogsbrukets påverkan samt fortsatt kalkning för att bibehålla eller uppnå god ekologisk status.

Illustration plocka frukt.

Giftfri miljö

Samtliga län menar att det råder kunskapsbrist och saknas styrmedel för att nå miljömålet. Det behövs tillsynsvägledande insatser. Många farliga ämnen förekommer i material och konsumtionsvaror och lagstiftningen räcker inte för att hindra detta. Upphandling och substitution är viktiga verktyg för att minska farliga ämnen.

Vissa ämnen har uppmätts i fisk i Jämtlands län i lika höga halter som i Östersjön, Vänern och Vättern, vilket har lett till nya lokala kostrekommendationer samt ökad medvetenhet om miljögifter. Mikroskräp uppmärksammas alltmer.

Många samarbetar för en bättre upphandling, några med särskilt fokus på barn. Andelen ekologisk odling är låg och andelen inköp av ekologiska produkter sjunker i offentlig sektor. Ekonomiska styrmedel behövs för att möjliggöra en långsiktigt hållbar konsumtion.

Illustration ozonlagret runt jorden.

Skyddade ozonskikt (bedömning görs inte på regional nivå)

För att nå målet behöver hanteringen av bygg- och rivningsavfall som innehåller ozonnedbrytande ämnen förbättras. Kunskapen om förekomst och hantering måste finnas i alla led, från byggentreprenör där avfallet uppstår till mottagare som privatpersoner och tillsynsmyndigheter.

Fortsatt tillsyn av köldmedier är också viktigt. En annan fråga som länen lyfter är att halterna av lustgas fortsätter öka och riskerar att fördröja återhämtningen av ozonskiktet. Flera län tar upp vikten av att minska utsläpp av kväveföreningar inom jordbruket.

De flesta länen arbetar inom Greppa näringen som bygger på rådgivning om kväveläckage till lantbrukare. Minskade utsläpp av kväveföreningar ökar dessutom förutsättningarna att nå andra miljömål. Handel och gränsöverskridande transporter av uttjänta kylmöbler utgör en risk för utsläpp av ozonnedbrytande ämnen. Mer kontroller för att stoppa avfall med ozonnedbrytande ämnen behövs.

Illustration strålning.

Säker strålmiljö (bedömning görs inte på regional nivå)

Antalet hudcancerfall ökar i samtliga län. Arbete med skuggiga miljöer för barn på skola och förskola ökar och tas med i planarbetet. För att nå målet krävs information om risker med solning och attitydförändring till solande. Flera regioner och kommuner genomför kunskapshöjande insatser om detta.

I fysiska planer säkerställs att nybyggnationer inte sker för nära kraftledningar i enlighet med Strålsäkerhetsmyndighetens försiktighetsprincip. Det gäller även vid nya ledningskoncessioner där allmänhetens exponering för elektromagnetisk strålning bevakas.

Det finns regionala och lokala skillnader när det gäller höga halter av radon och även uran i dricksvattnet, samt radon i inomhusluft. Radonbidragets avveckling 2022 antas inverka negativt avseende exponeringen av skadlig strålning om det innebär att färre byggnader saneras.

Illustration fisk i hav.

Ingen övergödning

Sjöar och vattendrag övergöds från bland annat jordbruk och avlopp. Klimatförändringar kan innebära ändrade nederbördsmönster och större läckage av näringsämnen. Återställning av meandrande vattendrag och våtmarker som kan fungera som buffertar vid höga flöden är åtgärder som bör prioriteras.

Många åtgärder genomförs. Greppa näringen är fortsatt viktigt. Kommunerna har kommit olika långt i inventering och tillsyn av enskilda avlopp. Samverkan pågår genom bland annat flera stora EU-projekt med aktörer i länen. Åtgärdssamordnare gör stor nytta genom att ge råd om rätt åtgärd på rätt plats.

Länsstyrelsen Västmanland framför: Trots tillgång till både morötter (statsbidrag) och piskor (miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten) är åtgärdstakten på tok för låg för att nå målsättningarna för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning.

Illustration på näckros.

Levande sjöar och vattendrag

För att nå målet behövs större hänsyn i jord- och skogsbruk, vattenregleringsföretag och vid exploatering. Invasiva främmande arter behöver kartläggas och bekämpas. Klimatpåverkan ökar risken för uttorkade vattendrag och behov att flytta arter. Åtgärdsplaner för avrinningsområden, samordning på regional och lokal nivå samt arbetet med grön infrastruktur skapar en god helhetsbild av åtgärdsbehovet.

Den höga åtgärdstakten behöver fortsätta och fler EU-projekt sökas. Underlag för kommande NAP-prövningar behöver tas fram och komma i gång. Restaureringsförordningen i EU blir betydelsefullt. I vattendrag som restaurerats ses en positiv återhämtning av naturmiljön och målarter som flodpärlmussla, öring och lax ökar.

Kulturmiljöinventeringar pågår i de flesta län och strategier tas fram för att hantera målkonflikter. Det behövs mer kunskapsunderlag och skydd både för natur- och kulturmiljöer. Det stora intresset för friluftsliv är positivt, men ökar behovet av information om allemansrätten och regler för fritidsfiske.

Illustration av dricksvatten.

Grundvatten av god kvalitet

De senaste åren har åtgärdstakten ökat genom ökat intresse för grundvattenfrågor och förstärkning av medel. Finansieringen har dock minskat under 2023. Det gäller även resurser till övervakning. Brist på data gör bedömningarna osäkra. Eftersom status anges som god vid otillräckligt underlag krävs tillräcklig övervakning för att inte riskera skador på människor och miljö.

Föroreningar av växtskyddsmedlet BAM, men även PFAS, sulfat, tetrakloreten och klorid i grundvatten förekommer i flera län. Arbete med vattenförsörjningsplaner planeras, pågår eller är slutförda. Modern berg- och jordartskartering saknas för stora delar av Jämtlands län och behövs för vattenförsörjningsplanen. Materialförsörjningsplaner behövs i många län. Dricksvattenstödet som funnits har varit viktigt för att möjliggöra genomförandet av åtgärder.

Illustration på en båt.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Miljömålet bedöms inte nås med nuvarande åtgärdstakt och beslut. Havsmiljöerna hotas av övergödning, svaga fiskbestånd, obalans i ekosystem, gifter, skräp, exploatering och spridning av invasiva främmande arter. Beslut krävs i Sverige och internationellt inom en mängd olika samhällssektorer för att vända utvecklingen.

Problemen med övergödning är störst längs de södra kusterna. I norra Sverige är kemisk status klassad till sämre än god i hela Bottenviken på grund av dioxin, bromerade flamskyddsmedel och kvicksilver. Oljeutsläppet 22 oktober i Pukaviksbukten, Blekinge, innebär stor påverkan på strandmiljöer och sjöfåglar.

Fiske och verksamheter som påverkar fiskbestånd behöver miljöanpassas och skydd av områden bli fler och bättre. Uttag, utsläpp och fysisk påverkan måste styras av vad havsmiljön tål och fokus på övervakning och åtgärder öka. EU:s restaureringsförordning väntas få betydelse. De kommande åren har medel tilldelats för akvatiskt skydd och restaurering, vilket ökar möjligheterna till åtgärder.

Illustration på groda.

Myllrande våtmarker

Historiskt har förlusten av våtmarker varit stor i landet, särskilt i de södra delarna. Det har främst skett genom utdikning och annan mänsklig påverkan. Tidigare markavvattning och dikesrensningar fortsätter att ha en negativ påverkan. Åtgärdsarbetet har ökat i länen tack vare våtmarkssatsningen, men anläggning och restaurering tar ofta lång tid och komplicerade tillståndsprocesser gör att arbetet går långsamt.

Flera län påtalar behovet av förenklad lagstiftning och långsiktighet i våtmarkssatsningen. Åtgärder som gjorts hittills är inte tillräckliga för att kompensera för tidigare stora förluster av våtmarker och pågående igenväxning. Fler våtmarksåtgärder behövs utanför skyddade områden och mer resurser behövs för skydd av objekt i myrskyddsplanen.

Igenväxning av tidigare hävdade våtmarker utgör ett långsiktigt hot mot många våtmarker, särskilt rikkärr och blöta strandängar. Ökad igenväxning beror på ett antal faktorer som upphörd slåtter/bete, tidigare dikningar, ökat kvävenedfall samt klimatförändring.

Illustration på skog och kotte.

Levande skogar

Inget län bedömer att miljömålet kommer nås till 2030 med nu beslutade styrmedel. Bedömningen av trenden bedöms som negativ i de flesta län. I Gotlands, Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands samt Örebro län bedöms trenden som neutral.

Behovet av naturvårdande skötsel i formellt skyddade områden lyfts allra tydligast av län belägna i södra delen av Sverige. Formellt skydd av skog är en viktig åtgärd i samtliga län och lyfts även som ett behov framåt. Även arbetet med naturvårdande skötsel lyfts i många län som ett fortsatt behov.

Många ser också att kvaliteten på miljöhänsynen måste bli bättre samt att sektorns ansvar måste förtydligas. Inventeringar av naturvärden behövs för att göra kloka insatser.

Illustration på åker.

Ett rikt odlingslandskap

Utvecklingen i odlingslandskapet bedöms negativ av i flesta län, men en viss förändring märks. Fyra län har ändrat trendpilen från negativ till neutral och ett län anger en positiv utveckling. Viktigast för att vända trenden är att skapa förutsättningar för ett lönsamt hållbart jordbruk. Ökad hänsyn och bevarande av odlingslandskapet i samband med byggprocesser och annan exploatering behövs.

Utbyggd infrastruktur, fungerande service samt god livsmiljö är förutsättningar för att landsbygdsföretagare med familjer ska ha möjlighet till utveckling och konkurrenskraft. Detta krävs också för att göra lantbruksnäringen attraktiv för unga. I samtliga län pågår åtgärder för att stärka det jordbruket och dess livsmedelsproduktion.

De statliga och EU-finansierade stöden bedöms vara av stor betydelse för överlevnad och utveckling för jordbruksföretag samt för skötsel och restaurering av betesmarker och kulturmiljöer. Genom LONA-bidrag har flera kommunala insatser genomförts för biologisk mångfald.

Illustration på fjäll och ren.

Storslagen fjällmiljö

Stora delar av fjällområdet har ett bra naturskydd och fler områden skyddas. Många arter och naturtyper har en gynnsam bevarandestatus och det finns goda möjligheter att uppleva storslagen fjällmiljö. Men klimatförändringar utgör ett hot mot fjällens känsliga miljöer, arter, friluftslivet och renskötseln. Kalfjället riskerar växa igen då gränsen för fjällbjörkens utbredning förskjuts uppåt.

I fjällen finns konkurrerande intressen. Behovet av fortsatt skydd, ökad kunskap och förståelse samt dialog mellan aktörer och fysisk planering för hållbart nyttjande är stort. Alla fjälllän arbetar med kanalisering av turism och exploatering, men kunskapen om hur hänsyn måste tas i dessa känsliga miljöer behöver bli bättre. Bland annat behöver inventeringen av kulturmiljöer stärkas. I Dalarna och Jämtlands län är exploateringen och påverkan större än i Västerbotten och Norrbotten. Lägre resurser 2023 har lett till en minskning av åtgärder i fjällen.

Illustration på stad.

God bebyggd miljö

De flesta länsstyrelserna anser att utvecklingen är neutral, men framhåller samtidigt att den går åt rätt håll till exempel i hanteringen av avfall, tillgången till kollektivtrafik, klimatanpassning och förutsättningar för kommunernas planering. Samtidigt krävs ytterligare insatser för att nå målets preciseringar.

Flera län framhåller behovet av resurser, för direkta åtgärder såväl som att säkerställa tillgången till kompetens och underlag. Särskilt kommunerna är i stort behov av stöd för att upprätthålla tillräcklig kompetens och adekvata underlag. Kommunernas förutsättningar är avgörande för att hantera målkonflikter och uppnå synergier i miljöer med högt exploateringstryck. Skillnader i avstånd och befolkningsunderlag ger upphov till stora olikheter i kommunernas förutsättningar.

Illustration på växt och djur.

Ett rikt växt- och djurliv

Många åtgärder görs, men det är inte tillräckligt för att vända den negativa trenden för biologisk mångfald. Minskade anslag för naturvård under 2023 ledde till att skötsel och åtgärder inte kunde genomföras i den omfattning som skulle behövas.

Intensiv markanvändning i delar av landskapet och igenväxning av andra leder till ökad fragmentering och isolering av områden med höga naturvärden. Detta försvårar möjligheten att uppnå en fungerande grön infrastruktur i landskapet.

För att vända den negativa trenden krävs ökad naturhänsyn inom skogs- och jordbruk samt stopp för avverkning av skogar med höga naturvärden. Mer extensiva marker behöver hävdas och ett antal naturtyper behöver restaureras. Spridningen av invasiva främmande arter ökar och mer åtgärder och styrmedel krävs för att komma till rätta med problemet.

Samlad regional bedömning av miljömålet Ett rikt växt- och djurliv 2023

 

 

 

Pil som pekar uppåt (positiv) POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv.

NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Pil som pekar neråt (negativ) NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ.

OKLAR: Tillräckliga underlag för utvecklingen i miljön saknas.

Trendpilar som är förskjutna till höger i kolumnen har ändrats sedan föregående års uppföljning.

Högerklicka på bilden och välj ”Öppna i ny flik” för att se den i större format.

Sammanställning som visar hur länen har bedömt utvecklingen för varje miljömål.