Samlad regional bedömning – hur har miljöarbetet gått i länen?

RUS sammanställer den regionala årliga uppföljningen som gjorts av länsstyrelserna i de olika länen. Här kan du läsa en övergripande analys och sammanfattningar av uppföljningen för de olika miljökvalitetsmålen.

Länsstyrelsernas och Skogsstyrelsens regionala årliga uppföljning av miljömålen utgör ett underlag för den nationella uppföljningen och stärker miljöarbetet genom att kommunicera kunskapen till olika aktörer. Uppföljning görs av samtliga miljökvalitetsmål och generationsmålet.

Innehåll på sidan

Regionala målbedömningar

Övergripande analys

Länsstyrelsegemensamt arbete

En sammanfattning av uppföljningen för de olika miljökvalitetsmålen

Trendpilar för länens miljömålsuppföljning

Regionala målbedömningar

Denna text är från 2021, först i februari är bedömningarna för 2022 klara. Liksom tidigare har länen bedömt måluppfyllelse (ja, nej eller nära) och utveckling i miljön (trendpilar) för alla miljökvalitetsmål utom Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö, där läget regionalt inte kan skilja sig från nationell bedömning. För första gången har målen följts upp mot år 2030 istället för år 2020. Miljömålen som den miljömässiga delen av Agenda 2030 följs därmed upp mot målåret för de globala målen för hållbar utveckling. Uppföljning av etappmålen sker inte regionalt.

I tablån (i slutet av detta avsnitt) redovisas länens bedömningar av utvecklingen i miljön. Mest positiv utveckling bedöms för Frisk luft, Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö. Mest negativ utveckling bedöms för Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Jämfört med föregående år bedöms utvecklingen för Ingen övergödning mer negativ. Antalet positiva och negativa trendpilar sammantaget för alla bedömda mål är mer eller mindre oförändrat (tre färre positiva och en ytterligare negativ). Fler oklara trendpilar bedöms jämfört med föregående år (32 jämfört med 20). Det är då framför allt neutrala bedömningar som ändrats till oklara.

I bedömningarna om målen nås har det nya uppföljningsåret tio år framåt inte påverkat nämnvärt, enligt de regionala bedömningarna. För Frisk luft görs en mer positiv bedömning än tidigare, där ett län nu bedömer att målet nås och färre län att det inte nås. För Myllrande våtmarker bedömer nu ett län att målet är nära att nås, tidigare bedömde samtliga att det inte nås. De mest positiva bedömningarna görs liksom tidigare för Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet. För sju mål bedömer samtliga län att målen inte nås till 2030: Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv.

Skillnader mellan de regionala och nationella bedömningarna beror på olika regionala förutsättningar. Generellt ger skillnaderna för vissa mål ett mer positivt miljötillstånd i en del län jämfört med riket. Miljötillståndet i norr är generellt bättre än i söder. Koppling finns här också till befolkningstäthet, men också till intensiteten i markanvändningen. Liksom nationellt är den samlade bilden att det återstår mycket för att nå flertalet miljökvalitetsmål och generationsmålet.

Övergripande analys utifrån den regionala uppföljningen

Denna text är från 2021, först i februari är bedömningarna för 2022 klara. Energianvändningen är en central och högaktuell fråga, som i förlängningen knyter samman såväl frågor om markanvändning som påverkan på människors livsmiljö och hälsa i flertalet mål. Klimatförändringarna påverkar olika miljövärden, ekosystemtjänster och kulturmiljöer. Samtidigt som miljöproblemen är tydligt kopplade till mänsklig påverkan i olika skalor är människan – i bruket av landskapet – en viktig aktör för att upprätthålla och förstärka biologisk mångfald, kulturmiljöer och ekosystemtjänster.

Miljöfrågorna blir alltmer etablerade i samhället, i politiken, i media och myndighetsarbetet på olika nivåer och inom många olika politikområden. Agenda 2030 har inneburit ett steg för en hållbar utveckling, inte minst på regional och lokal nivå. Helhetsperspektivet är viktigt både när det gäller rumslig och geografisk omfattning, men också sett till att nå aktörer. Framöver kommer detta kräva ett ökat fokus på att utveckla styrmedel och arbetsformer som kan ge ett brett genomslag, men också en ökad uthållighet.

Samtidigt som arbetet för miljömålen utvecklas positivt, förefaller mål- och intressekonflikter i samhället öka. Sådana visar sig nu inte minst när olika mål och intressen för mark- och vattenanvändning, kulturmiljö, biologisk mångfald och energiförsörjning möts. Ekonomiska och sociala värden utgör då också faktorer som behöver hanteras. Att bidra till genomtänkta målavvägningar samt till acceptans och förankring för åtgärder framstår som en alltmer viktig uppgift, inte minst för länsstyrelserna.

Det ökade genomslaget för miljöfrågorna har också inneburit ett ökat tryck mot myndigheter. Djurhållning, naturskydd och klimat är exempel på frågor som väcker reaktioner både bland enskilda, allmänheten och olika opinionsbildare. Att länsstyrelserna agerar opartiskt, objektivt och rättssäkert är då en förutsättning för det statliga miljöarbetet på regional nivå.

Det genomförs många bra åtgärder lokalt och regionalt, som även om de är begränsade geografiskt, ger positiva och påtagliga förändringar i miljön. Inte minst kommunerna har utvecklat sina förutsättningar för mer hållbar utveckling inom områden som markanvändning, transporter, utsläpp och avfall. Flera länsstyrelser lyfter utmaningar med bristande rådighet i olika frågor. Detta ställer ökade krav på mer samverkan mellan olika aktörer och även väl fungerande målstyrning. Trots behov av ökat fokus vid åtgärder, finns även ett fortsatt behov av uppföljning och miljöövervakning. Sammantaget krävs fortsatta långsiktiga insatser för att miljöarbetet ska nå ut på bredden och få genomslag regionalt och nationellt. Det gäller att ”hålla i och hålla ut”.

Länsstyrelsegemensamt arbete

Denna text är från 2021, först i februari är bedömningarna för 2022 klara. Länsstyrelserna samarbetar sinsemellan, med nationella myndigheter och även med andra aktörer kring kunskapsförmedling, erfarenhetsutbyte och metodstöd till nytta för miljömålsarbetet. RUS och LEKS (Länsstyrelserna energi- och klimatsamordning) är två av de samverkansorgan som bidrar till att realisera insatser i samarbete med berörda verksamheter.

En insats 2021 har handlat om målkonflikter med fokus på klimat och biologisk mångfald i skogen och en annan om miljö-, klimat och energimålens genomslag i kommunal översiktsplanering. Insatser bedrivs också kring länsstyrelsernas roll i cirkulär ekonomi och bioekonomi i jordbruket. Inom hållbar konsumtion har frukostmöten om olika nationella uppdrag ordnats med deltagande från kommuner, regioner och länsstyrelser. Andra insatser som RUS bidragit till är kurser i förändringsledning, bildandet av ett kommunnätverk för miljömålen samt dialog om näringsliv och miljömål med såväl Naturvårdsverket som Svenskt Näringsliv. Gemensamt arbete kring Agenda 2030 har fortsatt, bland annat processtöd och samarbete med nationella samordnaren och myndighetsnätverket GD-forum.

Länsstyrelsernas har fortsatt deltagit i Miljömålsrådets sju programområden och årets ledningskonferens mellan länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Boverket ägnades området ramverk för nationell planering.

En sammanfattning av uppföljningen för de olika miljökvalitetsmålen

Nedanstående texter är från 2021, först i februari är bedömningarna för 2022 klara. Mer utförliga sammanställningar för varje mål finns på RUS samarbetsyta.

Begränsad klimatpåverkan

Åtgärderna är många och av vitt skilda slag, vilket är naturligt med tanke på att klimat och energi dyker upp i de flesta av samhällets verksamheter. Transporter är ett centralt område med omställning till fossilfria transporter med ändrade bränslen, produktion av biobränslen, effektivare transporter, kollektivtrafik och gång och cykel. Kommuner fokuserar både på den egna verksamheten och att skapa förutsättningar för invånare och företag. Näringslivet ställer om bland annat med hjälp av klimat- och industriklivet och en stor omställning har påbörjats av industrier som både är stora energianvändare och som släpper ut stora mängder koldioxid. Den ökade efterfrågan på energi syns i olika projekt. Inom området energiförsörjning finns åtgärder kring lagring och effektlager och på flera håll uppmärksammas kapacitetsbrist i elnätet. Det finns många åtgärder kring förnybar energi som vind- och solkraft.

Frisk luft

Preciseringarna för partiklar (PM10), marknära ozon, ozonindex och kvävedioxid är svårast att klara. Generellt saknas mätdata för att bedöma halter av butadien, formaldehyd och bens(a)pyren. Vägtrafikens utsläpp skapar luftkvalitetsproblem i städer, medan vedeldning påverkar luftkvaliteten främst i mindre tätorter. Alla län beskriver pågående åtgärdsarbete inom transportsektorn i syfte att minska klimatpåverkan och uppnå god luftkvalitet. Det är viktigt att nationellt styra mot utbyte av äldre pannor samt att höja kunskapen om att elda rätt. Trots att äldre pannor byts ut mot modernare går det långsamt och de höga halterna riskerar kvarstå flera år framöver.

Bara naturlig försurning

Nedfallet av försurande ämnen har minskat de senaste decennierna men återhämtningen i mark och vatten går långsamt.  Ett ökat helträdsutnyttjande i skogsbruket bidrar till ökad försurning i skogsmark och vattendrag. Därför krävs fortsatta åtgärder för att minska skogsbrukets påverkan, men även fortsatt kalkning av vattendrag för att bibehålla eller uppnå god ekologisk status. I de flesta län är askåterföringen i dagsläget liten eller obefintlig. Skogsstyrelsen arbetar aktivt med att öka askåterföringen både regionalt och nationellt. .

Giftfri miljö

Trots åtgärder sker spridning både från punktkällor och diffusa källor, lokalt såväl som genom långväga transport. Det finns även en stor föroreningsskuld. Miljöövervakning och verksamheters kontrollprogram är viktiga verktyg för att öka kunskapen om spridning av miljögifter. För att nå målet behövs fortsatt kunskapsuppbyggnad och utvecklade styrmedel, bland annat stärkt lagstiftning, tillsyn och prövning. Bättre samverkan mellan olika aktörer och kemikaliekrav vid upphandling är andra exempel. 

Skyddade ozonskikt

Kompetenshöjande åtgärder sker via Greppa näringen som minskar läckaget av kväveföreningar, som lustgas, från jordbruket. Fem länsstyrelser har utökade resurser att arbeta med tillsyn över gränsöverskridande avfallstransporter (GRÖT) i syfte att minska illegala transporter av bland annat CFC haltig utrustning. Insatser i länen som bidrar till att minska utsläppen av bland annat kväveoxider från trafik och annan förbränning av fossila bränslen är viktiga. Majoriteten av länen har destruktionsanläggningar på sjukhus som minskar utsläppen av lustgas. Rätt omhändertagande av uttjänta produkter innehållande CFC är viktigt och information och tillsyn har här ökat i flera kommuner.

Säker strålmiljö

Antalet hudcancerfall uppvisar en ökande trend i flertalet län. Arbete med att tillgängliggöra skuggiga miljöer för barn på skola och förskola ökar och tas upp i det kommunala detaljplanearbetet. Flera regioner arbetar med att höja kunskapen om vikten av att skydda sig mot för hög UV-strålning, speciellt när det gäller barn. Flera kommuner arbetar med tillsyn av solarieverksamheters egenkontroll samt hur de säkerställer 18-årsgränsen. I kommunal planering och vid ledningskoncessioner bevakas allmänhetens exponering för elektromagnetisk strålning i enlighet med SSM:s försiktighetsprincip.

Ingen övergödning

Övergödande ämnen kommer från jord- och skogsbruk, avloppsreningsverk, enskilda avlopp samt utsläpp från industrier. Problemen är större i södra Sverige och framförallt i kustvattnen. Utvecklingen sker långsamt och miljötillståndet påverkas alltjämt av inlagrade tidigare utsläpp. Även klimatförändringarna påverkar, till exempel genom ökad transport av framförallt fosfor. LOVA, LONA, och kommunernas arbete med enskilda avlopp, avloppsreningsverk och dagvatten är viktiga åtgärder. Även åtgärder inom lantbruket via Greppa  och Landsbygdsprogrammet är viktiga. Det är viktigt att stöden har långsiktighet.

Levande sjöar och vattendrag

Åtgärder för vattenkvalitet, naturmiljö och ekosystem har positiva effekter. Vattendragens status är fortfarande bättre i norr än i söder. Den höga åtgärdstakten har fortsatt tack vare satsningar och projekt till exempel EU-projekt, Landsbygdsprogrammet, LOVA, LONA, ÅGP, Våtmarkssatsningen och Greppa näringen. Åtgärdsarbetet ökar engagemanget och deltagandet från kommuner och aktörer längs vattendragen. Avrinningsområdesvisa åtgärdsplaner skapar en helhetsbild av det långsiktiga åtgärdsbehovet. Inventeringen av kulturmiljöer pågår i de flesta län och strategier tas fram för att kunna hantera motstående intressen. Det behövs mer fysiska åtgärder, kunskapsunderlag och skydd för natur- och kulturmiljöer.

Grundvatten av god kvalitet

Tillgången och kvaliteten på vattnet i Sverige är i stort god. Ökad vattenuttag och klimatförändringar har negativa effekter som minskad tillgång. Trycket ökar under vissa perioder på året och på vissa platser, som exempelvis Gotland och Åre.  För att nå målet krävs ytterligare vattenskyddsområden, sanering av förorenad mark och minskad påverkan från industri och jordbruk.  samt en fortsatt satsning på dricksvatten. Länsstyrelserna i Blekinge, Halland, Kronoberg och Kalmar län har tillsammans med kommunerna lanserat kampanjen Vattensmart som uppmuntrar invånarna att hushålla med dricksvatten. Under 2018-2021 har de flesta län tagit fram vattenförsörjningsplaner.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Många insatser sker, men för att nå målet krävs omfattande åtgärder inom Sveriges gränser och i samverkan med andra länder. Havsplanering, skydd av områden samt åtgärdsprogrammen för vatten- och havsmiljöförvaltningen är viktiga verktyg, men de behöver användas mera effektivt, följas upp och stöttas genom långsiktig finansiering. Uttag, utsläpp och fysisk påverkan måste styras av vad havsmiljön faktiskt tål och fokus på övervakning och åtgärder måste öka. Kunskapsuppbyggnaden om marina miljöer måste fortsätta för att säkerställa att resurser prioriteras till åtgärder som gör störst nytta. Insamlade data behöver tillgängliggöras och analyseras mer.

Myllrande våtmarker

Restaureringar av våtmarker  är en av flera åtgärder som bidrar till att förbättra ekosystemen. De åtgärder som görs är mycket positiva men det finns fortsatt mycket stora behov att bevara, restaurera och återskapa våtmarker för att nå miljömålet. Historiska dikningsföretag fortsätter dränera våtmarker, samtidigt som dagens markanvändning och exploatering inte tar tillräcklig hänsyn. Igenväxning på grund av upphörd hävd, kvävenedfall och klimatförändring är också ett växande problem. De senaste årens klimat med både torka och översvämningar har bidragit till ökat fokus på våtmarkernas positiva och för människan livsviktiga ekosystemtjänster.

Levande skogar

Många insatser sker med skydd, hänsyn och skogsprogramarbete. I inget län är bedömningen att målet nås till 2030 med nu beslutade styrmedel. Den huvudsakliga trenden inom miljömålet är att utvecklingen är negativ. Trenden för Levande skogar är negativ i Norra Norrland, Södra Norrland, delar av Svealand (Värmland, Dalarna) samt delar av Götaland (Västra Götaland, Halland, Gotland). Kalmar län bedömer utvecklingen som oklar. I övriga län bedöms trenden som neutral. Behovet av naturvårdande skötsel i formellt skyddade områden lyfts allra tydligast av län belägna i södra delen av Sverige. Formellt skydd av skog är en viktig åtgärd i samtliga län, och detta lyfts även som ett behov framåt.

Ett rikt odlingslandskap

Åkerarealen i de sydligare länen minskar till större del på grund av rationalisering och tätortsutbyggnad jämfört med länen i norr där nedlagda jordbruk och igenväxning är den främsta orsaken. Utbyggd infrastruktur, fungerande service samt god livsmiljö är förutsättningar för att landsbygdsföretagare med familjer ska ha möjlighet till utveckling och konkurrenskraft. Kompetenshöjande insatser via landsbygdsprogrammet, lokala naturvårdssatsningen LONA bidrar till konkreta åtgärder i hela landet. Samverkansåtgärder med koppling till regionala livsmedelsstrategier ökar och ger nya förutsättningar till företagande och variation i landskapet med fokus på närproducerad mat.

Storslagen fjällmiljö

Möjligheten att nå målet bedöms nära i den nordliga halvan av fjällområdet och som inte möjlig i den södra halvan, där exploatering och påverkan är större. Åtgärdstakten har varit hög tack vare ökade medel till skydd, skötsel och inventering. Där åtgärder genomförs kan man se en positiv utveckling och stora delar av fjällen har ett bra naturskydd. Klimatförändringar utgör ett allt större hot mot fjällens känsliga miljöer och arter, till exempel genom förändrad vegetation eller påverkan på fiskarternas sammansättning. Samtidigt ökar också fjällturismen vilket innebär ökat behov av hänsyn i känsliga miljöer. Exempel på åtgärder som bidrar till målet är renbruksplaner i Norrbotten, anläggande av Lapplandsleden i Västerbotten, inventering av kulturmiljöer i Jämtland och arkeologisk utredning av Tandån i Dalarna.

God bebyggd miljö

Den bebyggda miljön präglas av målkonflikter mellan olika samhällsintressen. Ökad förtätning får fortsatt negativa konsekvenser för såväl fysisk miljö som för hälsa och livsmiljö. Natur- och kulturmiljö drabbas negativt och påverkan på människors hälsa tilltar. Ställvisa åtgärder bidrar dock till förbättringar och ett stort antal regioner och kommuner vidtar åtgärder för att stärka förutsättningarna för en hållbar planering, miljöanpassade transporter och för att hantera olika resurs- och materialflöden. Sett till befolkningsmängd och täthet finns samtidigt tydliga geografiska skillnader när det gäller kommunernas förutsättningar att ta fram planeringsunderlag, vidmakthålla kompetens och kunna göra investeringar. Genom den gröna omställningen är det i norra Sverige högre tryck på planering och byggande än tidigare.

Ett rikt växt- och djurliv

Ett omfattande åtgärdsarbete pågår i länen för att gynna biologisk mångfald och stärka ekosystemen. Trots detta minskar värdefulla habitat, många arter är hotade och främmande arter sprids. Markanvändning och exploatering bedöms som den främsta orsaken till att många arters livsmiljöer krymper och fragmenteras. Kunskapen om artskyddslagstiftning behöver öka men för att vända utvecklingen krävs större hänsyn och förändringar i markanvändning, exploatering och konsumtionsmönster inom flera samhällssektorer. Ytterligare tid och resurser krävs för att framtagna planer och strategier ska få effekt i hela landskapet, däribland för grön infrastruktur.

Trendpilar för varje län

Teckenförklaring