RUS sammanställer den regionala årliga uppföljningen som gjorts av länsstyrelserna i de olika länen. Här kan du läsa en övergripande analys och sammanfattningar av uppföljningen för de olika miljökvalitetsmålen.
Länsstyrelsernas och Skogsstyrelsens regionala årliga uppföljning av miljömålen utgör ett underlag för den nationella uppföljningen och stärker miljöarbetet genom att kommunicera kunskapen till olika aktörer. Uppföljning görs av samtliga miljökvalitetsmål och generationsmålet.
En sammanfattning av uppföljningen för de olika miljökvalitetsmålen
Trendpilar för länens miljömålsuppföljning
Den regionala uppföljningen av generationsmålet och miljökvalitetsmålen omfattar redovisning av åtgärder och miljötillstånd samt bedömning om målen nås och utvecklingen i miljön (trend). Regional målbedömning rekommenderas att, som på nationell nivå, göras mer sällan och kan kvarstå till nästa fördjupade utvärdering. Vid förändring finns möjligheten att ändra målbedömningen. Regionala bedömningar görs inte för Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö, där dessa inte skiljer sig från nationella.
Vid 2024 års uppföljning ändrades två målbedömningar från nära till nej. Dalarnas län bedömer nu att Grundvatten av god kvalitet inte kan nås till 2030 och Västmanlands län bedömer att Myllrande våtmarker inte kan nås till 2030. Detta innebär att samtliga 21 län nu gör bedömningen att målet för Myllrande våtmarker inte nås till 2030. De mest positiva målbedömningarna görs för Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. För sex mål bedömer samtliga län att målen inte nås till 2030: Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv.
I tablån nedan redovisas länens bedömningar av utvecklingen i miljön. Mest positiv utveckling bedöms för Frisk luft, Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag och God bebyggd miljö. Mest negativ utveckling bedöms för Ett rikt växt- och djurliv där samtliga län anger en negativ utvecklingstrend. Övriga mål där en majoritet av länen bedömer utvecklingen som negativ är Storslagen fjällmiljö, Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar. Hela 10 län anger trenden som oklar gällande Giftfri miljö. Över lag ses en fortsatt förskjutning mot en mer negativ utveckling, fyra trendpilar har ändrats i en mer negativ riktning. Jämtlands län har ändrat från oklar till negativ för Storslagen fjällmiljö, Hallands och Uppsala län från neutral till negativ för Ett rikt odlingslandskap och Västra Götalands län från neutral till negativ för Hav i balans samt levande kust och skärgård. Dalarnas län har ändrat från neutral till oklar för Grundvatten av god kvalitet.
Miljötillståndet för några av målen är generellt bättre i de norra delarna av landet än i de södra. Kopplingar finns till bland annat lägre befolkningstäthet och biogeografiska skillnader. Några norrlandslän har lyft ett ökat exploateringstryck i samband med grön omställning.
Länsstyrelser, kommuner och andra aktörer genomför ett stort antal åtgärder som leder mot miljömålen, men den samlade bedömningen är att dessa inte är tillräckliga för att nå miljömålen till 2030. Vid sidan av ordinarie handläggning och riktade satsningar lyfts betydelsen av regionala nätverk och kunskapsspridning inom olika miljöområden. Behov och förutsättningar präglas också av regionala skillnader som finns mellan olika delar av landet, i fråga om dels behovet av åtgärder, dels förmågan att genomföra dessa.
Förutsättningarna för att nå miljömålen är samtidigt tydligt beroende av omvärlden. Den ekonomiska konjunkturen är av stor betydelse. Klimatförändringarna har påverkan på miljötillståndet och bidrar till ökad sårbarhet för samhället som helhet. Miljömässig hållbarhet, cirkularitet, hushållning med naturresurser och bibehållna ekosystemtjänster är en förutsättning för ett robust och hållbart samhälle. Miljömålen i beredskap och civilt försvar börjar uppmärksammas.
Utvecklingen i miljön är tydligt kopplad till lagstiftning och finansiering. Det finns ett fortsatt stort behov av stöd, inte minst till kommunerna. Här ingår att skydda natur- och kulturvärden samt att åtgärda uppkomna miljöproblem. Den gröna omställningen ökar kraven på myndighetsarbetet. Målkonflikter mellan olika intressen riskerar att få oönskade miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser. För att möjliggöra omställning och tillvarata begränsade ekonomiska resurser behöver satsningar därför vara långsiktiga och välförankrade. Därtill finns behov av systemperspektiv på landskap och miljö för att utnyttja synergier mellan olika intressen och åstadkomma förändringar som krävs. Breda främjandeuppdrag som miljömålsuppdraget och Agenda 2030 ger helhetssyn.
Tillgång till kompetens och kunskapsunderlag är en förutsättning för att följa miljöutvecklingen, men ger också förutsättningar för att lösa målkonflikter och hitta synergier mellan olika sakområden och samhällsaktörer. För att kunna utforma och prioritera rätt åtgärder behöver statliga myndigheter därför ta ansvar för att samordna det systematiska arbetet med att följa tillståndet i miljön. Miljöövervakningen har då stor betydelse. Flera län påtalar problem med minskade anslag för denna.
Länsstyrelserna samarbetar sinsemellan, med nationella myndigheter och med andra aktörer till nytta för miljömålsarbetet. RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet), LEKS (Länsstyrelserna energi- och klimatsamordning) och Miljösamverkan Sverige är samverkansorgan som bidrar till insatser i samverkan med berörda verksamheter.
RUS har 2024 lanserat budskap för att stärka miljömålsuppdraget framåt. Länsstyrelsen Norrbotten, RUS och Naturvårdsverket arrangerade miljömålsdagarna i Luleå med temat Miljömålen 25 år – perspektiv i en snabb samhällsomställning. En film om miljömålen 25 år togs också fram. Exempel på andra insatser är vägledning och kunskapsförmedling i samhällsekonomisk analys, synergier, länstransportplanering, nötköttsproduktion och cirkulär ekonomi. Länsstyrelserna har medverkat i Miljömålsrådet samt sett över arbetet med Agenda 2030 och sammankallat myndighetsnätverket GD-forum Agenda 2030.
Åtgärderna under 2024 har en stor spännvidd. Många åtgärder bekostade av klimatklivet och andra stöd har lett till utsläppsminskningar. Det pågår många förstudier och drivs försöks-anläggningar som kan leda till stora förbättringsåtgärder när de genomförs. Det handlar exempelvis om hur skogen kan brukas på ett bättre sätt, solcellsparker med samtidigt jordbruk och koldioxidinfångning. Energi och robusthet förekommer frekvent.
Samverkan lyfts fram av de flesta län som betydelsefull för klimat- och energiarbetet och särskilt mellan det offentliga och näringslivet. Det är tydligt att förändringen kräver att aktörerna grå i takt och gemensamt utvecklar samhället.
Havsbaserad vindkraft lyfts i många län som en viktig möjlighet för den regionala elförsörjningen där det nu saknas möjligheter på grund av Regeringens avslag i november.
Samlad regional bedömning av miljömålet Begränsad klimatpåverkan 2024
Hälften av länsstyrelserna bedömer att trenden för luftkvaliteten är neutral och hälften att den är positiv. Elva länsstyrelser bedömer att målet inte är möjligt att nå till 2030, medan 10 stycken bedömer att målet är nära att nås. Preciseringarna för partiklar (PM10), marknära ozon, ozonindex och bens(a)pyren bedöms svårast att klara. Generellt saknas underlag för att bedöma några av preciseringarna, men framför allt butadien och formaldehyd. En skärpning av preciseringarna i enlighet med WHO:s riktvärden bedöms viktigt för människors hälsa, men takten i åtgärdsarbetet behöver öka för att dessa ska nås till 2030.
De områden som bedöms vara viktigast att åtgärda är att minska mängden vägtrafik och dubbdäcksanvändningen, möjliggöra utbyte av äldre vedpannor genom ekonomiska styrmedel, minska utsläppen från industrin samt internationellt samarbete för att minska utsläpp från sjöfart och intransport av föroreningar.
Faktorer som riskerar att motverka måluppfyllelsen är att vägtrafiken ökar, städerna förtätas, bilarna blir tyngre och förbränning av fast biobränsle ökar. Positivt är att halterna av kvävedioxid i tätorterna minskar och att utbyggnad av laddinfrastruktur för vägtransporter pågår över hela landet.
Samlad regional bedömning av miljömålet Frisk luft 2024
Femton län bedömer att miljömålet inte kommer att nås till 2030. Nedfallet av försurande ämnen har minskat de senaste decennierna men mark och vatten är fortfarande försurade. Fortsatta insatser på internationell och nationell krävs för att minska utsläpp av försurande ämnen. Enligt flertalet län är fortsatt kalkning den viktigaste åtgärden för att skapa livskraftig biologi i försurade sjöar och vattendrag.
Skogsmarkens återhämtning går långsamt och försvåras av skogsbrukets påverkan. Ett ökat behov av biobränsle medför ett ökat helträdsutnyttjande vilket bidrar till ökad försurningen. De flesta län anger att återförsel av aska är väldigt liten. Skogsbrukets anpassning till markens försurningskänslighet behöver utvecklas och skogsnäringen behöver ta ett större ansvar. Ekonomiska incitament och andra styrmedel behövs för att öka askåterföringen i försurningskänsliga områden.
Samlad regional bedömning av miljömålet Bara naturlig försurning 2024
Många länsstyrelser jobbar med kartläggning, inventering och verifierande provtagning inom ramen för regeringsuppdragen RUPFO (PFAS) och några nämner SESAM (förorenade sediment). Ökande halter av kvicksilver i fisk har uppmärksammats, även i andra länder, vilket tyder på att storskaliga förändringar ligger bakom de trender vi ser.
Kommuner arbetar aktivt med kemikaliebegränsning i upphandling, arbete med giftfri förskola och tillsyn på tatuerare. Samarbeten med Försvarsmakten med flera om försenade skyddsåtgärder gör att PFAS fortsätter att läcka ut i vattendragen.
Antalet lantbrukare som söker stöd för ekologisk produktion minskar liksom konsumtionen av ekologiskt certifierade varor.
Samlad regional bedömning av miljömålet Giftfri miljö 2024
Rätt omhändertagande av uttjänta produkter innehållande CFC och tillsyn av användningen av köldmedier är viktigt. Länen lyfter behovet av mer kunskap och information i samtliga led, från beställare av rivning till slutligt omhändertagande av avfallet.
Samtliga län nämner projektet Greppa näringen där kostnadsfri rådgivning genomförs med målet att bland annat minska läckage av kväveföreningar, som lustgas, från jordbruket.
Majoriteten av länen har destruktionsanläggningar installerade på sjukhus som avsevärt minskar utsläppen av lustgas från verksamheten.
Flera län arbetar med att förhindra illegal export av farligt avfall av bland annat CFC haltig utrustning.
Viktiga styrmedel är stöden inom Strategiska planen, rådgivning via Greppa näringen samt investeringar i biogas inom Klimatklivet.
Samlad regional bedömning av miljömålet Skyddande ozonskikt 2024
Trenden för antalet nya fall av hudcancer är ökande i samtliga län. Länen nämner vikten av att tillgången till skuggiga platser i offentliga miljöer, såsom skolgårdar, förskolor och äldreboenden beaktas i samband med planeringsstadiet för översikts- och detaljplaner. Flera län uppmärksammar elektromagnetiska fält i den fysiska planeringen, att försiktighet bör vidtas vad gäller bebyggelser i närheten av kraftledningar.
Referensmätningar av bakgrundsstrålning genomförs var sjunde månad av Sveriges kommuner med syftet att få jämförelsevärden att använda om en kärnteknisk olycka inträffar. Flera län berättar om olika övningar inom kärnenergiberedskapen för att öka kunskapen och beredskapen i länen.
Flera kommuner tar upp radonfrågan i sin miljötillsyn över skolor, vårdboenden och bostadsfastigheter samt lyfter frågan i samband med bygglovshantering.
Samlad regional bedömning av miljömålet Säker strålmiljö 2024
De vanligaste påverkanskällorna är enskilda avlopp, jordbruk, skogsbruk, dagvatten, internbelastning, industrier och reningsverk. Omfattningen av övergödningen i länets vatten kan vara underskattad, eftersom det finns ett stort behov av miljöövervakning.
Brist på resurser och osäkra bidragsmöjligheter gör det svårt för kommuner och andra verksamheter att långsiktigt planera och utföra åtgärder. Ett län skriver dock att det finns pengar till övergödningsåtgärder i jordbruket, Strategiska planen, men att dessa är underutnyttjade.
LOVA är ett effektivt styrmedel för att åstadkomma förändring och konkreta resultat. Många bra åtgärder har genomförts genom LOVA. Medel från den strategiska planen skulle kunna utnyttjas bättre.
Samlad regional bedömning av miljömålet Ingen övergödning 2024
För att nå målet behövs bättre hänsyn från jord- och skogsbruk, byggande och vattenregleringsföretagen. Övergödning, fragmentering, igenväxning, kemisk påverkan och försurning bidrar till påverkan. De invasiva arterna förflyttar sig längre upp i landet och fler arter har upptäckts (Puckellax i Halland). I fjällen finns de minst påverkade vattnen. Klimatförändringarna påverkar vattenekosystemens struktur och funktion negativt och det finns motstående intressen mellan natur och kulturmiljö.
Åtgärdssamordning på regional och lokal nivå som tar fram planer och arbetet med grön infrastruktur, visar vilka åtgärder som behöver genomföras. Den höga åtgärdstakten behöver fortsätta och EU-projekten ökar samverkan mellan berörda aktörer för att få effektivt åtgärdsarbete. Den nationella prövningsplanen för vattenkraft (NAP) ska tas upp igen under 2025. Den nya förordningen om restaurering av natur (2021/22:FPM114) är ett viktigt styrmedel för att uppnå flera miljökvalitetsmål.
I vattendrag som har restaurerats och tagit bort vandringshinder, ser man en positiv återhämtning av naturmiljön och att målarter som flodpärlmussla, öring och lax ökar. 2024 beslutades om ytterligare medel för restaurering och skydd.
Statusen är bättre i norr än i söder. Inventeringen av kulturmiljöer pågår och strategier tas framför att kunna hantera motstående intressen. Friluftslivet ökar och är positivt för hälsan men då behövs ett ökat behov av information om allemansrätten och regler kring fritidsfiske.
Samlad regional bedömning av miljömålet Levande sjöar och vattendrag 2024
Det tydligaste budskapet från länsstyrelserna är bristen på data, särskilt när Vattentäktsarkivet är nedlagt utan ersättare. Det är förödande att det inte finns tillgång till data efter 2022 när vattenförvaltningen ska statusklassa vattenförekomsterna och dricksvattentäkterna för åren 2019–2024.
Utökad, ändamålsenlig miljöövervakning behövs samt rätt data för vattenförvaltningens behov. Därutöver framförs:
Då medel för åtgärder och för datainsamling och myndighetsarbete har skurits ned eller tagits bort blir förutsättningarna att nå målet allt sämre.
Nedan lyfts dock några positiva eller särskilda åtgärder som genomförts de senaste åren.
Samlad regional bedömning av miljömålet Grundvatten av god kvalitet 2024
Miljökvalitetsmålet bedöms inte nås med nuvarande åtgärdstakt och beslut. Havsmiljöerna hotas av övergödning, svaga fiskbestånd, obalans i ekosystem, miljögifter, skräp, invasiva arter och exploatering. Där problemen med övergödning är större längs de södra kusterna än de norra. I norra Sverige, är kemisk status klassad till sämre än god i hela Bottenviken på grund av dioxin, bromerade flamskyddsmedel och kvicksilver. Även klimatförändringar påverkar havsmiljön negativt.
Det behövs beslut både i Sverige och internationellt inom en mängd olika samhällssektorer för att vända utvecklingen. Åtgärdsprogrammen enligt havsmiljö- och vattenförvaltningsförordningen är viktiga styrmedel.
Länsstyrelsen Kalmar har genomfört åtgärder i för minskad övergödning och de har börjat ge effekt i Östersjön. Skyddet av värdefulla marina miljöer i hela havsmiljön har ökat. Kunskapen om tillståndet för kulturlämningar under vattnet behöver öka. Efterfrågan på kustnära boende ger högt förändringstryck i kustsamhällen som ofta har höga kulturhistoriska värden.
Oljeutsläppet den 22 oktober 2023 i Pukaviksbukten, Blekinge innebar en stor påverkan på strand- och havsmiljön. Sölvesborgs kommun har under 2024 sanerat olja i Pukaviksbukten och ca 26 ton oljeförorenat avfall hart samlats in.
Länsstyrelsernas arbete med marint områdesskydd går framåt och bidrar därmed till att bevara natur- och kulturmiljöer samt ökar förutsättningarna för ett rörligt friluftsliv.
Samlad regional bedömning av miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård 2024
Samtliga 21 län bedömer att målet inte nås till 2030, Västmanland har ändrat sin bedömning från nära till nej.
Elva län anger en neutral trend, sex län en negativ trend, två län en positiv trend och två län en oklar trend.
Historiskt sett har förlusten av våtmarker och sjöar varit stor i landet, särskilt i de södra delarna. Det har främst skett genom utdikning och annan mänsklig påverkan. Tidigare markavvattning och dikesrensningar fortsätter att ha en negativ påverkan på många våtmarker.
Åtgärdsarbetet har ökat i länen tack vare våtmarkssatsningen men anläggning/restaurering tar ofta lång tid, komplicerade tillståndsprocesser gör att arbetet går långsamt. Flera län påtalar behovet av förenklad lagstiftning och långsiktighet i den pågående våtmarkssatsningen. Åtgärdsarbetet som gjorts är hittills är inte tillräckligt för att kompensera för tidigare förluster av våtmarker, pågående igenväxning samt negativ påverkan från ny exploatering. Fler åtgärder behövs utanför skyddade områden och mer resurser behövs för skydd av objekt i myrskyddsplanen.
Igenväxning av tidigare hävdade våtmarker utgör ett långsiktigt hot mot många våtmarker, särskilt rikkärr och blöta strandängar.
Samlad regional bedömning av miljömålet Myllrande våtmarker 2024
Samtliga län menar att målet inte kommer nås till 2030 med rådande styrmedel.
Anledningen är bla förlust av livsmiljöer. Höga naturvärden avverkas, tex kalkbarrskogar i Jämtland, en av Sveriges mest hotade, sällsynta och artrika skogstyp. Naturvärdena där kan inte återskapas inom överskådlig tid. Viktiga livsmiljöer minskar snabbare än de återbildas.
Miljöhänsynen har stora brister, tex skadas upp till 26% av kulturmiljöerna vid avverkning. Kulturmiljöer kan aldrig återskapas.
Många goda åtgärder utförs: utbildning, rådgivning, naturvårdande skötsel och avsättningar. Det ger positiva effekter, andelen död ved fortsätter tex öka i många län, men det är inte tillräckligt.
Ökad och jämn tilldelning av styrmedel behövs för formellt skydd, naturvårdande skötsel, ökat kunskapsunderlag och större variation i skogsbruket. Sektorsansvaret är avgörande och behöver förbättras.
Samlad regional bedömning av miljömålet Levande skogar 2024
Trots de många insatser som görs i odlingslandskapet är den samlade bedömningen i 18 län att målet inte kommer att nås och att utvecklingen i miljön är negativ.
Förutsättningen för ett rikt odlingslandskap är ett hållbart och lönsamt jordbruk med betande djur. Idag växer betesmarker igen, åkermark exploateras, brukandet upphör eller rationaliseras, vilket hotar småbiotoper, kulturvärden, det öppna landskapet och biologisk mångfald. För att vända trenden krävs ökad lönsamhet för företag som utför åtgärder för att gynna hållbar livsmedelsproduktion, natur- och kulturvärden samt anslag till skötsel av värdefull natur.
Pågående åtgärder handlar bland annat om att höja kunskapen om ängs- och betesmarkernas biologiska och kulturhistoriska värden. Bekämpning av invasiva arter, restaurering, gynna pollinatörer samt insatser för att stärka lokal mat.
Samlad regional bedömning av miljömålet Ett rikt odlingslandskap 2024
Målet nås inte i Dalarna, Jämtland och Västerbotten men Norrbotten bedömer fortfarande att målet är nära att nås men att trenden går från neutral 2023 till negativ 2024. Dalarna och Jämtland har också en negativ trend medan den är neutral för Västerbotten. Nationellt bedöms målet inte uppnås till 2030 och trenden är negativ. Exploateringen och påverkanstrycket har varit störst i de södra delarna av fjällen och minskat desto längre norrut man kommer. Den pågående samhällsomvandlingen ökar trycket på markanvändningen även i de norra fjällområdena.
Klimatförändringar utgör ett allt större hot mot fjällens känsliga miljöer, arter, friluftsliv och renskötsel samt påverkar dess ekosystemprocesser allt mer. Länsstyrelsen Norrbotten har startat ett projekt, CLAP, som syftar till att öka kunskap om klimatförändringar och hur de påverkar.
Skydd, skötsel, restaurering, bekämpning av invasiva arter och inventering av natur- och kulturmiljöer, sker i alla län och effekten blir att viktiga natur- och kulturmiljöer skyddas. Länsstyrelsen Jämtlands län prioriterar ansökningar om kulturmiljöbidrag för samiska kulturmiljöer.
Samlad regional bedömning av miljömålet Storslagen Fjällmiljö 2024
Kompetens och underlag är nödvändiga för en hållbar planeringsprocess, särskilt i miljöer med behov av avvägning mellan olika intressen. Stor skillnad mellan stora och små kommuner när gäller förutsättningarna för att ha tillräckliga resurser för planering och åtgärder.
Sänkta buller krav medför ökade hälsorisker. GotlandsHem har under hösten 2023 färdigställt ett bostadsområde som har renoverats och energieffektiviserats på ett varsamt sätt. Sundsvalls kommun infört mål om att 75 procent av alla resor 2040 ske via gång-, cykel- eller kollektivtrafik. Nyköping och Vingåkers kommuner beslutat införa fyrfackskärl för enklare återvinning vid den egna bostaden. Länsstyrelsen i Jämtlands län har anordnat ett seminarium med temat ”Bygg på naturens villkor” i syfte att öka kompetensen kring hantering av naturolyckor i samhällsplanering.
Samlad regional bedömning av miljömålet God bebyggd miljö 2024
Många åtgärder görs men det är inte tillräckligt för att vända den negativa trenden för miljömålet. Intensiv markanvändning i delar av landskapet och igenväxning av andra leder till ökad fragmentering och isolering av områden med höga naturvärden. Detta försvårar möjligheten att uppnå en fungerande grön infrastruktur i landskapet.
För att vända den negativa trenden krävs ökad naturhänsyn inom skogs- och jordbruk och vid exploatering. Avverkning av skogar med höga naturvärden behöver minska. Mer extensiva gräsmarker behöver hävdas och ett antal naturtyper med höga naturvärden behöver restaureras. Spridningen av invasiva främmande arter ökar och mer åtgärder och styrmedel krävs för att komma till rätta med problemet. Anslagen för naturvård är inte tillräckliga för att kunna genomföra skötsel och åtgärder i skyddade områden i den omfattning som skulle behövas.
Samlad regional bedömning av miljömålet Ett rikt växt- och djurliv 2024
POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv.
NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ.
OKLAR: Tillräckliga underlag för utvecklingen i miljön saknas.
Trendpilar som är förskjutna till höger i kolumnen har ändrats sedan föregående års uppföljning.
Bild 1 (Högerklicka på bilden och välj ”Öppna i ny flik” för att se den i större format)
