Gotlands län

Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Gotlands län 2022.

---

Innehållsförteckning

Klicka för att komma direkt till miljökvalitetsmålets sammanfattning

Miljötillståndet i Gotlands län

De största källorna av växthusgaser är industri, transporter och lantbruk och har historiskt varierat med konjunkturen. Luftkvaliteten har i stort förbättrats.

Klimatförändringarna påverkar utvecklingen för flera miljömål. Längre torra perioder och kraftigare regn påverkar både landmiljöer, våtmarker och vatten. Grundvattennivåerna är mycket låga i långa perioder. Gotlands grundvatten har en hög sårbarhet jämfört med övriga landet vilket ger effekter på kvalitén och påverkar kommunal och enskild vattenförsörjning.

Ett mer fragmenterat landskap, en ökad storskalighet i lantbruket och nedhuggning av konti­nuitets­skogar utgör hot mot den biologiska mångfalden. Det krävs fortsatta insatser för att behålla Gotlands karaktäristiska landskap, speciellt med det ekonomiskt svåra läge som lantbruket har.

För havet är övergödningen det största problemet. Länets glesa bebyggelsestruktur och de begränsade vattenresurserna innebär utmaningar i infrastrukturen. En relativt liten andel av länets byggnadsminnen har skydd enligt plan- och bygglagen och det gröna kulturarvet hotas av exploatering. Däremot är närheten till skyddad natur relativt hög för gotlänningarna.

Åtgärdsarbetet i Gotlands län

För att få till åtgärder behövs kontinuitet och framförhållning för alla aktörer. Region Gotland har tillsammans med Länsstyrelsen och andra aktörer tagit fram genomförande­program för den regionala utvecklingsstrategin, Vårt Gotland.

Under senaste året har många åtgärder genomförts kopplat till det biologiska kulturarvet inom åkermark, skog och våtmark. Naturvårdsbränning har genomförts vilket ger positiva effekter för naturmiljön och minskar risker för oplanerade bränder i skog.

Åtgärder för att säkra grundvattnet är viktiga för Gotland. Region Gotland har med statliga dricksvattenmedel kartlagt vattentillgångar. De har även genomfört analyser av vattenkvalitet i enskilda brunnar, vilka visar på stora problem. Fortsatta åtgärder behövs, som arbete med enskilda avlopp och långsiktiga stöd till jordbruksföretag för att minska åkermarkens läckage av näringsämnen.

Frågan kring ytterligare en elkabel till och från fastlandet har mycket stor påverkan på hur framtida energianvändning och produktion planeras.

För Gotland är också det upphandlingsunderlag för färjetrafiken som Trafikverket tar fram avgörande. Färjetrafikens utsläpp påverkar inte bara klimatet utan även hur hållbara transporterna blir av till exempel lantbruksprodukter och annat som produceras i länet.

Generationsmålet

Länsstyrelsen arbetar inom alla verksamhetsområden utifrån ett rättighetsbaserat arbetssätt. Alla har lika rätt till en god livsmiljö med rent vatten och tillgång till ett rikt friluftsliv. Många insatser som genomförs i länet bidrar till att samhällsomställningen går åt ett mer hållbart samhälle. Samtidigt konstateras att det går för långsamt och att mycket mer behöver göras. För att fler ska arbeta i samma riktning behövs ökad medvetenhet och verktyg som underlättar. Arbetet med målkonflikter behöver uppmärksammas mer. Miljömässig hållbarhet måste bli en naturlig del av all utveckling, alla insatser, projekt och alla affärsmässiga beslut.

Begränsad klimatpåverkan

De totala växthusgasutsläppen på Gotland har minskat med nio procent sedan 1990. Åtgärdstakten behöver öka kraftigt för att Gotland ska bidra till de nationella målen och vara en föregångare i energi- och klimatomställningen. Flera pågående regeringsuppdrag har stor påverkan på utvecklingen av Gotlands omställning. Projekt från olika initiativtagare och stöd för klimatinvesteringar bidrar i det arbetet.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Frisk luft

Halterna av skadliga partiklar har minskat, men är höga i starkt trafikerade områden. Transporter släpper ut kväveoxider och projekt för att minska utsläppen pågår. Region Gotlands åtgärdsprogram för PM₁₀ som fastställdes i september 2019 kommer med stor sannolikhet att ge resultat. Målet är nära att nås till 2030, och utvecklingen är positiv.

Målbedömning

Nära att uppnås

Miljötillstånd (trendpil)

Positiv

Bara naturlig försurning

Utsläpp av kväveoxider minskar. De största minskningarna har skett inom industrin och från transporter. Kväveoxidutsläpp från lätta lastbilar har ökat sedan 1990. Målet är nära att nås till 2030, och utvecklingen är positiv.

Målbedömning

Nära att uppnås

Miljötillstånd (trendpil)

Positiv

Giftfri miljö

Arbete pågår att genom tillsyn och information minska användningen av och riskerna med kemikalier, men allt större kemikalie- och varuproduktion ökar spridningen av farliga ämnen. Genom mätningar undersöks vilka halter av olika kemikalier som finns på Gotland, men för många ämnen saknas kunskap om såväl halter som hälso- och miljöeffekter.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Oklar utveckling

Skyddade ozonskikt

Tack vare reglering genom lagstiftning har utfasningen av ozonnedbrytande gaser varit effektiv såväl i Sverige som internationellt. Det är viktigt att omhänderta avfall som innehåller ozonnedbrytande ämnen på rätt sätt för att minimera påverkan på ozonskiktet. Region Gotland och företag med tillstånd att ta emot och mellanlagra avfall är viktiga aktörer i arbetet. Kunskapen om omhändertagande av avfall med ozonnedbrytande ämnen behöver dock öka hos olika aktörer.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Säker strålmiljö

En informationskampanj om goda solvanor genomförs sommartid på Gotland men antalet nya fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning fortsätter att öka.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Ingen övergödning

Även om åtgärder genomförts är det bara ett fåtal vattendrag och inget kustvatten som når hög eller god status på Gotland. Åtgärder som genomförts under året är projekt för förbättrade mätmetoder, odling av fånggrödor samt informationsinsatser via Greppa näringen. Region Gotland arbetar med informationsspridning och tillsyn. Blått Centrum Gotland driver bland annat utvecklingsprojekt. Det är viktigt att det ges ekonomiska förutsättningar för att genomföra åtgärder på både kort och lång sikt.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Oklar utveckling

Levande sjöar och vattendrag

Större delen av alla vattendrag på Gotland är kraftigt påverkade av främst fysiska ingrepp som rätning, fördjupning och rensning. Länet har bara ett fåtal opåverkade vattendrag. Låga flöden och vattendrag som torkar ut under sommaren är ett stort problem, som befaras komma att öka med klimatförändringarna. För länets sjöar är läget bättre.

Åtgärder behövs för att restaurera vattendragsmiljöer och för att öka mängden vatten i landskapet.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Grundvatten av god kvalitet

Grundvatten på Gotland har hög sårbarhet jämfört med övriga landet på grund av de naturliga förutsättningarna som finns med tunna jordlager och sprickig berggrund. För såväl allmänna som för enskilda dricksvattentäkter är problem med grundvattentillgång och kvalitet vanligt förekommande. Frågor knutna till grundvatten har fått ökad prioritet och åtgärder både nationellt och regionalt är vidtagna, dock återstår mycket arbete för att undersökningar i miljön ska visa positiva trender.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Gotlands kust- och havsmiljö med dess stora biologisk mångfald är unik. Branta kustavsnitt, långsträckta sandstränder och grunda havsvikar ger goda förutsättningar för friluftsliv och är viktiga för besöksnäringen. Gotlands havsmiljö visar påtaglig effekt av övergödning och brist på rovfisk. Insatser görs för att minska näringstillförsel till havet och stärka rovfiskbestånden för kustlekande fisk. För att uppfylla målet krävs stora samordnade insatser på nationell och internationell nivå.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Oklar utveckling

Myllrande våtmarker

Gotlands våtmarker skiljer sig markant från våtmarker i stora delar av övriga Sverige. Den kalkhaltiga berggrunden och de tunna jordlagren ger förutsättningar för ett unikt växt- och djurliv. Majoriteten av de gotländska våtmarkerna har försvunnit till följd av utdikning och många våtmarksknutna arter är missgynnade eller hotade. Viktiga ekosystemtjänster har också gått förlorade. Våtmarker restaureras och nyskapas, men för att uppnå miljömålet krävs samordnade och ännu mer omfattande insatser.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Levande skogar

För att miljökvalitetsmålet ska nås behövs ökad kunskap, utveckling av tekniska lösningar i skogsbruket, ekonomiska styrmedel och effektivare myndighetsarbete. Ett förändrat klimat påverkar skogsbruket i allt högre grad liksom en ökad efterfrågan på skogens produkter. Skogssektorn måste bidra med frivilliga avsättningar, ökad miljöhänsyn och ökat sektorsansvar. Skogar med lång kontinuitet avverkas fortfarande och vi ser en fortsatt fragmentering av landskapet.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Ett rikt odlingslandskap

Hållbara betesbaserade lantbruksföretag är avgörande för utvecklingen i odlingslandskapet. Jordbrukspolitiken med dess stöd, ersättningar och kompetensutveckling är det styrmedel som förutom marknadskrafterna påverkar mest. Nu avvaktar många vilka möjligheter Sveriges strategiska plan kommer att kunna resultera i. Arealen betesmarker och slåtterängar varierar mellan åren. Ny areal tillkommer visserligen, men annan areal växer igen eller slutar användas. Statusen för flera naturtyper och arter är långt ifrån säkra.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

God bebyggd miljö

Arbetet med planeringsunderlag och styrdokument går framåt. Gotlands glesa bebyggelsestruktur och de höga landskaps- och naturvärdena är dock fortsatt en utmaning för den fysiska planeringen, liksom de begränsade grundvattenvattenresurserna. Det är av stor vikt att relevanta planer och strategier kontinuerligt följs upp och utvärderas för att säkra dess intentioner och syften.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Ett rikt växt- och djurliv

Den biologiska mångfalden måste fortsatt prioriteras högt för att möjliggöra att mål och åtaganden uppnås. Ett ökat storskaligt brukande leder till försämrad bevarandestatus för naturtyper och arter. Klimatförändringar riskerar att sätta hela ekosystem ur balans och påskynda artutrotningen ytterligare. För att vända den negativa trenden krävs storskaliga förändringar på landskapsnivå som genomsyras av fokus på biologisk mångfald och hållbart brukande av jordens ändliga resurser.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ