Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Gotlands län 2025.
Med stöd av miljöövervakning i Gotlands län bedömer länsstyrelsen hur det går i arbetet med miljömålen. De två målen för luft är nära att nås i länet. Bedömningen av övriga mål visar att de inte kommer att nås till år 2030. Det går åt fel håll för flera av målen som handlar om biologisk mångfald. De andra målen har en neutral eller oklar utveckling. När vi restaurerat eller minskat våra utsläpp tar det lång tid innan det märks i miljön. För att nå miljömålen måste vi göra mer, ändra hur vi lever och vara uthålliga i vårt arbete.
Klimatförändringen påverkar biologisk mångfald, ytvatten och grund-vatten. Det ger oss stora utmaningar. Gotlands höga natur- och kulturvärden är en viktig resurs. Därför måste
Gotland har stora utsläpp av växthusgaser, främst från industri men också från lantbruk och transporter.
Luftkvaliteten har på lång sikt förbättrats men fortsatt finns problem med höga halter partiklar lokalt.
Klimatförändringen påverkar utvecklingen för flera miljömål. Den förstärker den säsongsmässiga bristen på vatten i landskapet och minskar påfyllnad av grundvatten. I länet finns även en ökad konkurrens om vatten och mark mellan till exempel stora täkter, ledningsdragning och livsmiljöer för hotade arter. Där kan även nämnas exploatering av kulturmiljöer som betesmark samt ängs- och hagmarker. Gotland har även problem med kvalitet på grundvatten. Endast 11% av Gotlands enskilda grundvattenbrunnar har tjänligt vatten utan anmärkning.
Ett mer fragmenterat landskap, en ökad storskalighet i lantbruket och nedhuggning av kontinuitetsskogar utgör hot mot den biologiska mång-falden. För havet runt Gotland är övergödningen ett stort problem tillsammans med storskaligt pelagiskt fiske (i fria vattenmassan), döda bottnar och förlust av biologisk mångfald.
Länets glesa bebyggelsestruktur och de begränsade vattenresurserna innebär utmaningar i samhällsplaneringen. Däremot är närheten till skyddad natur relativt hög för gotlänningarna.
Ofullständiga resurser inom miljöövervakningen försvårar möjligheten att följa utvecklingen och även öka kunskapen om tillståndet.
Region Gotland har fortsatt arbetet med att minska halten av partiklar i luft som hotar hälsan. Åtgärder som hastighetssänkningar och test av olika halkbekämpningsmaterial har genomförts.
En lokal åtgärdssamordnare har tillsatts och förväntas öka takten i arbetet med att anlägga och restaurera våtmarker samt andra vattenmiljöer. Våtmarkerna är viktiga för Gotland då de bidrar med vattenhållande förmåga i landskapet, biologisk mångfald och upptag av näringsämnen.
Under sommarens kritiska läge för tillgången på dricksvatten genomförde Länsstyrelsen i Gotlands län flera samverkansmöten om vattensituationen. Både Region Gotland och näringslivet har genomfört flera vattenbesparande åtgärder och fler åtgärder planeras långsiktigt.
Genom projektet Greppa näringen genomförs viktiga insatser för jordbrukets omställning. Målet är att främja konkurrenskraftig, motståndskraftig och diversifierad lantbrukssektor som garanterar livsmedelsförsörjningen samt att stödja miljö- och klimatåtgärder.
Flera företag och föreningar på Gotland har det senaste året beviljats medel för åtgärder från Klimatklivet (147 miljoner) och Industriklivet (238 miljoner). Stöden är viktiga för att öka takten i energiomställningen och minska utsläppen av växthusgaser. Projektet FRAMAT (Framtida energisystem utifrån samhällets behov) undersöker Gotlands framtida behov av energi och energiproduktion för att minska fossilberoendet och öka robustheten. Målkonflikter finns, som natur- och kulturmiljövärden och Försvarsmaktens intressen.
Fler områden med höga naturvärden behöver skyddas eller brukas hållbart för att långsiktigt förhindra utdöende av arter och minskad biologisk mångfald. Förslaget att bilda nationalpark i området runt sjön Bästeträsk har lämnats till regeringen. Länsstyrelsen anlägger nu entréer och vandringsleder i området. Att fler får tillgång till naturen och kulturmiljöer bidrar till en attraktivare miljö för boende och besökare på Gotland, samt bidrar till folkhälsan och regional utveckling.
Region Gotland har antagit en ny översiktsplan som utgör underlag för hur Gotlands mark- och vattenområden och den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Planen förväntas bidra positivt till flera av miljömålen.
Mycket görs i länet för att ställa om mot ett mer hållbart samhälle. Men arbetet går för långsamt. Mycket mer behöver göras. För att fler ska arbeta åt samma håll behöver medvetenheten bli större. Vi behöver också verktyg som gör det enklare att hjälpa till. Vi behöver bli bättre på att se och hantera när olika intressen står emot varandra.
Hållbarhet för miljön ska bli en naturlig del av all utveckling och alla insatser, projekt och ekonomiska beslut. För det behövs långsiktig finansiering och långsiktig spelplan för de som berörs. Gotlands läge gör att vi påverkas mer av vattenbrist och torka jämfört med andra län. Nu och i framtiden behöver vi ha vatten till människor, djur, lantbruk och natur. Därför behöver vi bra planering och skydd av viktiga vattenresurser. Mycket av det som görs i länet ger även bättre folkhälsa och mer kunskap och intresse för natur och kultur.
Klimatfrågan är fortfarande svår, både i världen och på Gotland. Mellan 1990 och 2023 minskade utsläppen av växthusgaser med 17 procent på Gotland. Det är 21 procentenheter mindre än Sveriges genomsnitt15. Bara ett län minskar utsläppen långsammare. Till stor del kan det förklaras av att Gotland har en stor industrisektor som inte minskat sina utsläpp så mycket. Vi måste göra mer inom alla områden för att Gotland ska följa de nationella målen.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Halterna av skadliga partiklar har minskat. Men de är fortfarande höga där vi har mycket trafik. Transporter släpper ut kväveoxider och bidrar också till utsläpp av grova partiklar (PM10). Det pågår projekt för att minska utsläppen. År 2019 tog Region Gotland fram ett åtgärdsprogram för PM10. I det finns flera åtgärder som med stor sannolikhet kommer att ge resultat.
Nära att uppnås
Positiv
Utsläpp av kväveoxider minskar. De har minskat mest inom industri och från transporter. Men utsläppen av kväveoxider från lätta lastbilar har ökat sedan 1990. Vi har en positiv utveckling.
Nära att uppnås
Positiv
Arbete pågår med tillsyn och information för att minska användningen och riskerna med kemikalier. Trots det sprids mer miljöfarliga ämnen på grund av en allt större produktion av kemikalier och varor. Mätningar visar hur mycket det finns av några kemikalier i miljön i länet. Men för många kemikalier saknas kunskap både om hur mycket som finns och om deras effekter på hälsa och miljö.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Tack vare regleringar i lag har gaser som bryter ned ozon fasats ut effektiv i Sverige och internationellt. Det är viktigt att ta hand om avfall med ämnen som bryter ned ozon på rätt sätt för att skada ozonskiktet så lite som möjligt. Region Gotland och företag som har tillstånd att ta emot och mellanlagra avfall är viktiga i arbetet.
Jordbruket står för en stor del av den lustgas som släpps ut. Lustgas är en gas som bryter ned ozon. Att minska kväveläckaget från jordbruket är därför viktigt. I länet görs åtgärder genom till exempel Greppa Näringen.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Gotland har varje sommar en kampanj för att informera om säkra solvanor. Antalet nya fall av hudcancer på grund av ultraviolett strålning ökar fortfarande. Det visar den senaste statistiken från 2023. Men det ser ut som att ökningen sker långsammare än förut.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Få vattendrag och inget kustvatten når hög eller god status på Gotland. Detta trots att man gjort åtgärder. Det är åtgärder som odling av fånggrödor och mellangrödor och aktiviteter inom Greppa näringen. Region Gotland arbetar med tillsyn och har färdigställt en dagvattenhandbok. Blått Centrum Gotland driver bland annat utvecklingsprojekt. Det är viktigt att det ges ekonomiska förutsättningar för att åtgärder på både kort och lång sikt ska kunna genomföras.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Större delen av alla vattendrag på Gotland är kraftigt påverkade av rätning, fördjupning och rensning. Länet har bara ett fåtal opåverkade vattendrag. Låga flöden och vattendrag som torkar ut under sommaren är ett stort problem. Ett problem som blir vanligare i och med klimatförändringarna. För länets sjöar är läget bättre. Om målet ska nås behövs en ökad satsning på att restaurera och skydda vattendragsmiljöer. Mängden vatten i landskapet behövs också ökas.
Uppnås ej
Negativ
Gotlands grundvatten är mer sårbart än i övriga landet. Det beror på öns tunna jordlager och sprickiga berggrund. Både tillgången på och kvalitén på grundvattnet är vanliga problem. Det gäller både för privata och allmänna täkter för dricksvatten. Frågor som rör grundvatten har prioriterats upp och man har gjort åtgärder nationellt och regionalt. Men mycket arbete behöver fortfarande göras för att det ska bli bättre.
Uppnås ej
Neutral
Gotlands kust- och havsmiljö är med sin biologiska mångfald unik. Branta klippor, långa sandstränder och grunda vikar gör kusten bra för friluftsliv. Havet kring Gotland är påverkat av övergödning, brist på rovfisk och förlust av miljöer där arter lever och trivs. Arbete görs för att minska näringstillförseln, bevara viktiga livsmiljöer och för att det ska finnas fler rovfiskar längs kusten. Det krävs samordnat arbete på nationell och internationell nivå för att nå målet.
Uppnås ej
Negativ
Mycket görs för att återställa, sköta och skydda de våtmarker vi har. Och för att anlägga nya våtmarker. Men våtmarker fortsätter att påverkas negativt av avvattning, exploatering, övergödning och att man slutat sköta dem. Förändringar i klimatet ger fler utmaningar som sänkta nivåer av grundvatten och att markerna snabbare växer igen. Att satsningen på våtmarker har blivit permanent är mycket positivt. Men det krävs fortfarande mycket arbete för att vända den negativa trenden och nå miljömålet.
Uppnås ej
Negativ
För att nå målet behöver alla som berörs lära sig mer och göra mer. Rätt prioriterad miljöhänsyn i brukad skog, frivilliga avsättningar, naturvårdande skötsel, formellt skydd och inventering av skogens alla värden är viktiga medel för att nå målet. Ett förändrat klimat påverkar skogsbruket allt mer. Det gör även en ökad efterfrågan på skogens produkter. Skogar med lång kontinuitet avverkas fortfarande och vi ser en fortsatt fragmentering av landskapet.
Uppnås ej
Neutral
Tillgång till djur som betar är viktigt för den biologiska mångfalden. I Gotlands län fortsätter antalet lantbruksföretag att minska. Men antalet djur minskar inte i lika mycket. Ungefär lika mycket ängs- och betesmarker får miljöersättning som de senaste fem åren. Det är positivt. Det som påverkar mest, förutom marknaden, är EU:s jordbrukspolitik och de stöd, ersättningar och kompetensutveckling som den ger.
Uppnås ej
Neutral
Gotlands enda kommun har tagit beslut om en översiktsplan med riktlinjer för hållbar markanvändning. Arbete med planeringsunderlag för klimatanpassning och världsarv pågår. Fler bostäder planeras genom att bygga tätare. Det finns utmaningar i planeringen. De är att bebyggelsen är utspridd, att vi har värdefulla landskap och natur och att vi inte har tillräckligt med grundvatten. På Gotland finns många byggnadsminnen i förhållande till länets storlek och det finns ett fortsatt behov av att skydda övrig värdefull bebyggelse.
Uppnås ej
Neutral
Vi behöver prioritera biologisk mångfald högre för att nå miljömålet i länet. Vi behöver också ha bestämda pengar för detta. För det mesta använder vi vår mark på ett ohållbart sätt. Det gör att vi fortsätter att försämra för olika arter och för miljöerna där de trivs. Ekosystem sätts ur balans och fler arter dör ut snabbare. Det här beror också av klimatförändringar. För att det ska bli bättre krävs stora insatser i hela Sverige med fokus på att bevara och återställa biologisk mångfald.
Uppnås ej
Negativ