Meny
Meny
Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Gotlands län 2023.
Med stöd av miljöövervakning i Gotlands län bedömer Länsstyrelsen hur det går för miljömålen. De två målen för luft är regionalt nära att nås. Bedömningen för de övriga målen är att de inte kommer att nås till år 2030. Mål kopplade till biologisk mångfald bedöms röra sig i negativ riktning. Övriga mål har en neutral eller oklar utveckling. Det tar lång tid innan effekter av olika åtgärder som restaurering och minskade utsläpp ger återspegling i miljön. Det krävs fler åtgärder, en omställning i samhället samt en uthållighet i arbetet för att nå miljömålen.
Klimatförändringens påverkan på biologisk mångfald, ytvatten och grundvattnet innebär stora utmaningar. Gotlands höga natur- och kulturvärden utgör en viktig resurs och ständiga avvägningar behöver göras mellan bevarande, brukande och utveckling.
De största källorna till utsläpp av växthusgaser är industri, lantbruk och transporter. Utsläppens storlek har historiskt varierat med konjunkturen. Luftkvaliteten har på lång sikt förbättrats men fortsatt finns stora problem med partiklar lokalt.
Klimatförändringarna påverkar utvecklingen för flera miljömål. Längre torra perioder och kraftigare regn påverkar både landmiljöer, våtmarker och vatten. Grundvattennivåerna är mycket låga i långa perioder. Gotlands grundvatten har en hög sårbarhet jämfört med övriga landet vilket ger effekter på kvalitén och påverkar kommunal och enskild vattenförsörjning.
Ett mer fragmenterat landskap, en ökad storskalighet i lantbruket och nedhuggning av kontinuitetsskogar utgör hot mot den biologiska mångfalden. Det krävs fortsatta insatser för att behålla Gotlands karaktäristiska kulturlandskap, speciellt med det ekonomiskt svåra läge som lantbruket har.
För havet är övergödningen ett stort problem tillsammans med storskaligt pelagiskt fiske och förlust av biologisk mångfald.
Länets glesa bebyggelsestruktur och de begränsade vattenresurserna innebär utmaningar i samhällsplaneringen. En relativt liten andel av länets byggnadsminnen har skydd enligt plan- och bygglagen. Kulturmiljöer som betesmark samt ängs- och hagmarker hotas av exploatering. Däremot är närheten till skyddad natur relativt hög för gotlänningarna.
För att få till åtgärder behövs kontinuitet och framförhållning för alla aktörer vilket försvåras av att såväl finansieringsmöjligheter som regler förändras mellan åren. Det kan konstateras att det är ett stort åtgärdsunderskott för att fler av miljömålen ska bli möjliga att nå.
Region Gotland har tillsammans med Länsstyrelsen och andra aktörer fortsatt det gemensamma arbetet med genomförande av den regionala utvecklingsstrategin, Vårt Gotland 2040.
En kartläggning av rikkärr har genomförts. Kartläggningen utgör ett viktigt underlag både för kommande åtgärder och vid exploatering. Samtidigt går arbetet med att anlägga nya våtmarker trögt och det finns ett stort behov av samordning mellan olika aktörer och mellan alla delägare inom vattenföretagen.
Åtgärder mot invasiva arter har genomförts i mindre omfattning i år då finansiering saknats. Även här behöver mer göras för att bevara den gotländska naturen.
Under året har inventeringar och mätningar kopplade till PFAS genomförts. En sammanställning av mätningar av miljögifter i den gotländska miljön har tagits fram och vidare undersökningar prioriterats.
Region Gotland har antagit en klimatanpassningsplan som lyfter frågan och tydliggör arbetet framåt. Åtgärder inom klimatanpassning kopplas även samman med beredskapsfrågor när det gäller tillgång till grundvatten samt livsmedelsförsörjning. Åtgärder för att säkra grundvattnet är viktiga för Gotland. Fortsatta åtgärder behövs för att säkra såväl kvalitet som tillgång.
Prövningar av vindkraft till havs under året visar på de intressekonflikter som finns mellan till exempel hot mot biologisk mångfald, påverkan av landskapsbilden och samhällets behov av mer el och energi. Det saknas kunskapsunderlag för tillståndet i Östersjön för att säkert bedöma hoten. Länsstyrelsen i Gotlands län har tagit initiativ för att samordna och leda arbetet med energi i länet.
Många insatser som genomförs i länet bidrar till att omställningen går mot ett mer hållbart samhälle. Samtidigt konstateras att det går för långsamt och att mycket mer behöver göras. För att fler ska arbeta i samma riktning behövs ökad medvetenhet och verktyg som underlättar. Arbetet med målkonflikter behöver uppmärksammas mer. Miljömässig hållbarhet måste bli en naturlig del av all utveckling, alla insatser och projekt och alla affärsmässiga beslut. Det behövs också uthållighet i arbetet med långsiktig finansiering och långsiktig spelplan för olika aktörer.
Att begränsa klimatpåverkan är en global utmaning. De totala växthusgasutsläppen i Gotlands län har minskat med 12 procent sedan 1990. Minskningstakten behöver öka kraftigt för att Gotland ska bidra till de nationella klimatmålen. Flera initiativ som har potential att bidra till Gotlands energi- och klimatomställning och de nationella målen inom Begränsad klimatpåverkan pågår parallellt och inom många områden. Än så länge kvarstår dock flera steg och utmaningar innan genomförande.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Halterna av skadliga partiklar har minskat, men är fortsatt höga i starkt trafikerade områden. Transporter släpper ut kväveoxider och är en bidragande faktor till utsläpp av PM10. Projekt för att minska utsläppen pågår. Region Gotlands åtgärdsprogram för PM10 som fastställdes i september 2019, presenterar en rad åtgärder och kommer med stor sannolikhet att ge resultat. Målet är nära att nås till 2030, och utvecklingen är positiv.
Nära att uppnås
Positiv
Utsläpp av kväveoxider minskar. De största minskningarna har skett inom industrin och från transporter. Kväveoxidutsläpp från lätta lastbilar har däremot ökat sedan 1990. Målet är nära att nås till 2030, och utvecklingen är positiv.
Nära att uppnås
Positiv
Arbete pågår för att minska användningen och riskerna med kemikalier genom tillsyn och informationsinsatser. Trots detta ökar spridningen av miljöfarliga ämnen genom en allt större kemikalie- och varuproduktion. Genom mätningar undersöks vilka halter av olika kemikalier som finns i länet, men för många ämnen saknas kunskap om såväl halter som hälso- och miljöeffekter.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Tack vare reglering genom lagstiftning har utfasningen av ozonnedbrytande gaser varit effektiv såväl i Sverige som internationellt. Det är viktigt att omhänderta avfall som innehåller ozonnedbrytande ämnen på rätt sätt för att minimera påverkan på ozonskiktet. Region Gotland och företag med tillstånd att ta emot och mellanlagra avfall är viktiga aktörer i arbetet.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
En informationskampanj om goda solvanor genomförs sommartid i Gotlands län, men antalet nya fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning fortsätter att öka.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Även om åtgärder genomförts är det bara ett fåtal vattendrag och inget kustvatten som når hög eller god status på Gotland. Åtgärder som genomförts under året är projekt för förbättrade mätmetoder, odling av fång- och mellan grödor samt informationsinsatser via Greppa näringen. Region Gotland arbetar med informationsspridning och tillsyn. Blått Centrum Gotland driver bland annat utvecklingsprojekt. Det är viktigt att det ges ekonomiska förutsättningar för att genomföra åtgärder på både kort och lång sikt.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Större delen av alla vattendrag på Gotland är kraftigt påverkade av främst fysiska ingrepp som rätning, fördjupning och rensning. Länet har bara ett fåtal opåverkade vattendrag. Låga flöden och vattendrag som torkar ut under sommaren är ett stort problem. Detta befaras bli vanligare i och med klimatförändringarna. För länets sjöar är läget bättre.
En ökad satsning på att restaurera vattendragsmiljöer och för att öka mängden vatten i landskapet behövs om målet ska kunna nås.
Uppnås ej
Neutral
Grundvatten i Gotlands län har på grund av de naturliga förutsättningarna som finns med tunna jordlager och sprickig berggrund hög sårbarhet jämfört med övriga landet. För såväl allmänna som för enskilda dricksvattentäkter är problem med grundvattentillgång och kvalitet vanligt förekommande. Frågor knutna till grundvatten har fått ökad prioritet och åtgärder både nationellt och regionalt är vidtagna. Det återstår ändå mycket arbete för att undersökningar i miljön ska visa positiva trender.
Uppnås ej
Neutral
Gotlands kust- och havsmiljö är med sin stora biologiska mångfald unik. Branta kustavsnitt, långa sandstränder och grunda havsvikar ger goda förutsättningar för friluftsliv och är viktiga för besöksnäringen. Gotlands havsmiljö visar påtaglig effekt av övergödning och brist på rovfisk. Insatser görs för att minska näringstillförseln till havet, bevara viktiga livsmiljöer och stärka rovfiskbestånden längs kusten. För att uppfylla målet krävs stora samordnade insatser på nationell och internationell nivå.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Gotlands våtmarker skiljer sig markant från de flesta våtmarkerna i övriga Sverige. Den kalkhaltiga berggrunden och de tunna jordlagren ger förutsättningar för ett unikt växt- och djurliv. Majoriteten av de gotländska våtmarkerna har försvunnit till följd av utdikning och många våtmarksknutna arter är missgynnade eller hotade. Det har fått till följd att viktiga ekosystemtjänser har gått förlorade. Våtmarker restaureras och nyskapas, men för att uppnå miljömålet behövs mer omfattande insatser.
Uppnås ej
Negativ
För att miljökvalitetsmålet ska nås behövs åtgärder och kunskapskliv av alla berörda aktörer. Rätt prioriterad miljöhänsyn i brukad skog, frivilliga avsättningar, naturvårdande skötsel, formellt skydd och inventering av skogens alla värden är viktiga medel för att nå målet. Ett förändrat klimat påverkar skogsbruket i allt högre grad liksom en ökad efterfrågan på skogens produkter. Skogar med lång kontinuitet avverkas fortfarande och vi ser en fortsatt fragmentering av landskapet.
Uppnås ej
Neutral
Tillgången till betande djur är central för att bevara den biologiska mångfalden. I Gotlands län ses en fortsatt minskning av antalet lantbruksföretag, men antalet djur minskar inte i samma omfattning. Arealen ängs- och betesmarker i miljöersättningen ligger kvar på ungefär samma nivå som de senaste fem åren, vilket är positivt. Den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU med dess stöd, ersättningar och kompetensutveckling är de styrmedel som, förutom marknadskrafterna, påverkar mest.
Uppnås ej
Negativ
Arbetet mot ett hållbart samhälle där långsiktig god hushållning med naturresurser och energi främjas går framåt. I länet finns ett behov av att utöka detaljplanerad mark för att kunna möta efterfrågan av bostäder. Gotlands län har många byggnadsminnen i förhållande till länets storlek. Behovet av att skydda byggnadsminnen och övrig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och miljöer bedöms som stort. Arbetet med planeringsunderlag och styrdokument går framåt, men Gotlands glesa bebyggelsestruktur och höga landskaps- och naturvärden är fortsatt en utmaning liksom de begränsade grundvattenvattenresurserna.
Uppnås ej
Neutral
Den biologiska mångfalden måste prioriteras högre och med tillräckliga medel för att målet ska gå att nå. Det storskaliga brukandet fortsätter att öka och försämrar bevarandestatusen för naturtyper och arter. Ekosystem sätts också ur balans som en följd av klimatförändringar och utrotningen av arter påskyndas. För att vända den negativa trenden krävs storskaliga förändringar på landskapsnivå med fokus på biologisk mångfald och hållbart brukande av jordens ändliga resurser.
Uppnås ej
Negativ