Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Västmanlands län 2025.
Trots att många åtgärder har genomförts och ambitiösa planer tagits fram i god samverkan mellan olika aktörer, är utvecklingen av miljömålen långt ifrån tillräcklig. Det råder fortsatt stora utmaningar i att nå de uppsatta målen inom utsatt tid. Av de miljökvalitetsmål som Länsstyrelsen följer upp bedöms endast två ha en positiv utvecklingstrend: Frisk luft och Bara naturlig försurning. Detta visar att det krävs ytterligare insatser och ett förstärkt arbete för att vända den negativa trenden för övriga mål. Till 2030 väntas bara målet God bebyggd miljö nås.
Särskilt oroande är att två av miljömålen – Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv – uppvisar en negativ utvecklingstrend. Miljötillståndet i dessa områden försämras, med risk för långsiktiga skador på ekosystem och biologisk mångfald.
För att uppnå en mer hållbar utveckling behöver den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030 integreras i större utsträckning i samhällets alla delar. Ett ökat ledarskap, ett starkare engagemang och fler konkreta insatser krävs från myndigheter, kommuner, näringsliv och privatpersoner för att skapa en bättre miljö – både för dagens samhälle och för kommande generationer. All klimatomställning bör upplevas som rättvis, välmotiverad och socialt accepterad.
En ytterligare utmaning i bedömningsarbetet är att det ofta saknas tillräckligt underlag för att kunna göra en säker och heltäckande bedömning av miljötillståndet och utvecklingstrenderna. Brist på data gör att vissa mål inte kan följas upp på ett tillfredsställande sätt, vilket försvårar prioriteringar och insatsplanering.
Två mål har en negativ utvecklingstrend Det gäller målen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Det beror framför allt på att livsmiljöer fragmenteras och arter försvinner, särskilt i jordbruks- och skogslandskapet. Det krävs omfattande insatser för att vända utvecklingen. För att motverka negativa habitatförändringar och överexploatering behövs bland annat planering på landskapsnivå, där även de förutsättningar som ett förändrat klimat ger beaktas.
Två mål har en positiv utvecklingstrend, Bara naturlig försurning och Frisk luft. Den svagt positiva utvecklingen beror främst på minskade svavelutsläpp. Fortsatt förbättring av tillståndet förväntas men det tar mycket lång tid för mark och vatten att återhämta sig från försurning. Åtgärder behövs för att minska påverkan från skogsbruk och utsläpp av kväveoxider. Prognosen är att kalkningen behöver fortsätta under överskådlig tid. Utvecklingen är positiv men för långsam. Åtgärder krävs för att komma tillrätta med partiklar. Nya strängare riktlinjer för luftkvalitet från EU understryker vikten av fortsatta åtgärder för friskare luft i hela länet.
För Myllrande våtmarker, Ingen övergödning och Giftfri miljö är utvecklingen neutral och det har även Skogsstyrelsen bedömt för Levande skogar. Däremot är utvecklingen oklar för Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö.
För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs ingen regional bedömning. Den senaste nationella bedömningen är att utvecklingstrenden är negativ för Begränsad klimatpåverkan och att målet inte kommer att uppnås. För Skyddande ozonskikt är den senaste nationella bedömningen att målet nås. Utvecklingen i miljön är osäker och saknar tydlig riktning. För Säker strålmiljö är den senaste nationella bedömningen att målet är nära att nås, men att utvecklingstrenden är negativ.
Miljö- och klimatrådet i Västmanlands län spelar en central roll i samordningen av åtgärder för att nå miljömålen. Länsstyrelsens arbete utgår från insatsområden som fastställts i olika planer och program, där miljö- och klimatrådets projekt utgör en central del. Rådet har etablerat sig som en viktig framgångsfaktor i det regionala åtgärdsarbetet, där insatser genomförs i bred samverkan mellan aktörer från olika sektorer – offentlig verksamhet, näringsliv, civilsamhälle och akademi.
Rådet fungerar som en samordnande och drivande kraft i länet och fokuserar på frågor som är direkt kopplade till miljömålen. Det leds av landshövdingen och har en tydlig vision: att Västmanlands län ska vara en förebild inom miljö- och klimatområdet år 2030. Cirka 40 organisationer har under året engagerat sig i rådsarbetet, vilket visar brett deltagande och starkt engagemang. Rådet har också en viktig roll i att sprida information, skapa dialog och engagera aktörer i länet kring miljöfrågor. Fokus under året har legat på erfarenhetsutbyte och att initiera nya projekt. Bland de mest framträdande exemplen finns arbetet med Energi- och klimatstrategin, kompetenshöjande insatser om EU:s regelverk samt utvecklingen av Skogsprogrammet.
Energi- och klimatstrategin för Västmanlands län är ett styrdokument som vägleder länets klimatomställning fram till 2045, med målet att vara en nationell förebild redan 2030. Strategin är framtagen inom ramen för miljö- och klimatrådet och bygger på dialog med kommuner, akademi och andra samhällsaktörer. Fem fokusområden har identifierats, och en handlingsplan med tydliga åtgärder har tagits fram för att nå både kortsiktiga och långsiktiga mål. Strategin ger en nulägesbild av länets energi- och klimatarbete och pekar ut konkreta vägar för att minska utsläppen av växthusgaser, främja hållbara energilösningar och bidra till socialt och ekonomiskt hållbara samhällen.
Strategin bidrar direkt till flera miljökvalitetsmål, särskilt Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö och Frisk luft, genom att samordna insatser som stärker länets motståndskraft mot klimatförändringar och driver utvecklingen mot ett mer hållbart Västmanland.
Stödet till kommunerna i miljömålsarbetet är en viktig del av Länsstyrelsens med framtagandet av handlingsplaner för Energi- och klimatstrategin eller handlingsplanen för elektrifiering. Syftet med stödet är att stärka kommunernas kunskap, underlätta erfarenhetsutbyte och främja samverkan mellan kommunerna och Länsstyrelsen. Stödet är särskilt värdefullt för mindre kommuner med begränsade resurser.
Generationsmålet är den övergripande inriktningen för miljöpolitiken i Sverige och yftar till att överlämna ett samhälle där stora miljöproblem har åtgärdats. Åtgärdsprogrammet för miljömålen i Västmanland konkretiserar detta mål regionalt genom att lyfta fram prioriterade insatser och samverkansområden som förbättrar miljötillståndet. Programmet konkretiserar och operationaliserar generationsmålet på regional nivå.
Länsstyrelsen i Västmanland arbetar för att målet ska få genomslag genom uppdrag och egna insatser enligt länsstyrelseinstruktionen. Ett miljö- och klimatråd samlar aktörer från olika delar av samhället och stärker samverkan.
Som stöd till kommunerna bidrar Länsstyrelsen till att förstärka kulturmiljöperspektivet i plan- och byggprocessen, främjar folkhälsa genom friluftsliv och stöttar markägare i hållbara beslut, särskilt inom skogsbruk.
Utsläppen minskade 2019–2020, ökade något 2021, men har därefter åter minskat.
De största utsläppskällorna är transporter, följt av el- och fjärrvärmeproduktion samt industrin. Dessa tre sektorer utgör de största samhällsutmaningarna och innebär svåra avvägningar mellan olika samhällsmål.
En viktig iakttagelse för hela perioden 1990–2023 är den betydelse som förändringarna av utsläppen från sektorerna industri respektive el och fjärrvärme har haft; något som till stor del är att hänföra till insatser vid enskilda anläggningar.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Luftkvaliteten i länet är relativt god, men fler åtgärder behövs innan miljökvalitetsmålet kan nås. Utvecklingen är positiv men för långsam, vissa problem med marknära ozon, partiklar, kvävedioxid samt bens(a)pyren återstår innan målet nås. Åtgärder krävs för att komma tillrätta med särskilt partiklar och bens(a)pyren. Nya strängare riktlinjer för luftkvalitet från EU understryker vikten av fortsatta åtgärder för friskare luft i hela länet.
Uppnås ej
Positiv utveckling
Försurning är ett stort miljöproblem i Västmanlands län. Det är främst de norra och nordvästra delarna av Västmanlands län som är påverkade av försurning. Det försurande nedfallet har minskat, men det tar lång tid för miljön att återhämta sig. Flera av länets sjöar och vattendrag kommer troligtvis att behöva kalkas under lång tid framöver för att undvika negativa effekter på biologin.
Uppnås ej
Positiv utveckling
För att uppfylla målet Giftfri miljö finns behov av internationella och nationella överenskommelser, innovationer samt en medvetenhet och vilja att arbeta mot en bättre miljö hos alla aktörer i samhället. I Västmanlands län pågår flera åtgärder på lokal och regional nivå. Utvecklingen i miljön bedöms som neutral, då det är svårt att se en tydlig utveckling i miljön. Miljömålet kommer inte kunna nås till 2030 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen har minskat i Sverige sedan 1990-talet. Ozonlagret har viss förmåga ozonlagret har viss förmåga till återhämtning. Minskade utsläpp av växthusgaser hjälper också ozonskiktet att återhämta sig.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Antalet nya fall av hudcancer orsakade av UV-strålning fortsätter att öka. Människors solvanor behöver förändras för att minska risken för UV-relaterad hudcancer. Utemiljöer på offentliga platser och vid skolor och förskolor behöver utformas så att det finns skuggiga platser tillgängliga.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Övergödningsproblemen i Västmanlands län är stora. Det genomförs åtgärder men många fler behövs för att nå miljömålet, särskilt i jordbruksområden och mälarmynnande vattendrag. Kortsiktig finansiering och underutnyttjade stödmedel bromsar utvecklingen. Långsiktiga resurser och stärkt samordning krävs för att minska näringsläckaget.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Endast ett fåtal vattenförekomster i Västmanlands län uppnår god ekologisk status, inen uppnår god kemisk status. Takten i åtgärdsarbetet behöver öka, men för att fler åtgärder ska kunna genomföras behöver finansieringen bli långsiktig. För de hotade arterna är situationen akut. Ytterligare styrmedel och resurser krävsför tillsyn och skydd av sötvattensmiljöer.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Västmanlands län har god grundvattentillgång och övervägande god grundvattenkvalitet, även om vissa kvalitetsproblem förekommer. Arbete pågår med att revidera ett flertal vattenskyddsområden. Samverkan har skett under året med kommunerna och den regionala vattenförsörjningsplanen är på väg att färdigställas.
Andelen naturgrus av den totala ballastproduktionen har stadigt minskat och sedan 2023 har inget naturgrus levererats från Västmanlands län då länet inte längre har några aktiva naturgrustäkter.
Nej, målet kan inte nås
Oklar utveckling
En stor andel av våtmarkerna i Västmanlands län har torrlagts och därigenom skadats genom dikning, uträtning av vattendrag och sänkning av bestämmande sektioner med syfte att få torrare mark för jord- och skogsbruk. Våtmark tas även i anspråk för exploatering som bebyggelse, industri eller infrastruktur. Intresset för att återställa eller anlägga våtmarker är fortsatt svagt bland enskilda markägare, jordbruksföretag, skogsbolag och kommuner. Under 2024 har det gjorts en del insatser för återvätning och restaurering av våtmarker både inom och utanför skyddade områden i länet.
Uppnås ej
Neutral utveckling
För att miljökvalitetsmålet ska nås behövs åtgärder och kunskapskliv av alla berörda aktörer. Rätt prioriterad miljöhänsyn i brukad skog, frivilliga avsättningar, naturvårdande skötsel, formellt skydd och inventering av skogens alla värden är viktiga medel för att nå målet. Ett förändrat klimat påverkar skogsbruket i allt högre grad liksom en ökad efterfrågan på skogens produkter. Skogar med lång kontinuitet avverkas fortfarande och vi ser en fortsatt fragmentering av landskapet.
Uppnås ej
Neutral utveckling
En stor del av odlingslandskapets biologiska mångfald finns i betesmarkerna, där betesdjuren har en avgörande betydelse för artrikedom och att landskapet hålls öppet. I Västmanland har arealen betesmark och slåtteräng stabiliserats något senaste åren men sett över hela landskapet är de betade och slåttrade markerna allt för få. Vi arbetar därför med målet att fler betesmarker ska betas. I åkerlandskapet arbetar vi med våtmarker och för att öka småbiotoper och blommande ytor. Vår satsning på underhåll av landsbygdens kulturhistoriska byggnadsbestånd uppväger inte förfallet.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Majoriteten av kommunerna bedömer att det råder balans i bostadsförsörjningen i länet. Senaste årens utveckling tyder inte på att natur- och kulturvärden tagits tillvara och utvecklats inom samhällsplaneringen. Lättnader i lagstiftning för att främja bostadsbyggande har lett till minskad hushållning med energi och naturresurser. Flera år av kraftigt byggande har minskat bostäders närhet till kollektivtrafik. I framtiden krävs tydlig lagstiftning som stödjer långsiktig planering och samverkan mot gemensamma mål.
Nej, målet kan inte nås
Oklar utveckling
Utvecklingen i Västmanlands län bedöms som negativ. Det finns en brist på funktionella livsmiljöer för många arter där både kärnområden och deras spridningsmöjligheter kontinuerligt försämras. Viktiga orsaker till detta är bland annat ett intensifierat skogsbruk och en ökad markexploatering. För att motverka den här trenden behöver resurserna för skydd och skötsel av naturmiljöer öka, markanvändningens negativa påverkan behöver minska och styrmedel behöver anpassas för att gynna växt- och djurlivet.
Uppnås ej
Negativ utveckling