Västmanlands län

Sverigekarta

Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Västmanlands län 2022.


Miljömålssystemet består av ett generationsmål och 16 miljökvalitetsmål. 14 av målen berör Västmanlands län. I länet pågår ett aktivt åtgärdsarbete som bidrar till att nå miljömålen och den ekologiska dimensionen av Agenda 2030. För elva av målen gör Länsstyrelsen i Västmanland regionala bedömningar av måluppfyllelsen och miljötillståndet. För alla redovisas genomförda åtgärder.

Utvecklingen är långt ifrån tillräcklig trots åtgärder och ambitiösa planer som tas fram i god samverkan. Endast tre miljökvalitetsmål Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker är nära att nås till år 2030. Övriga miljökvalitetsmål bedömdes vara svårare att nå. Det är viktigt att ytterligare åtgärder tas varje år för att vända trenden för dessa mål. Länsstyrelsen i Västmanland har under året tydligt stärkt sin roll kring aktiviteter som bidrar till att uppnå generationsmålet samt flera av miljökvalitetsmålen, vilket beskrivs i resp. kapitel.

Den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030 behöver integreras i större utsträckning och få genomslag i verksamheter, i politiken, hos företag och hos allmänheten. Ökat ledarskap, engagemang och insatser krävs av myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner för att nå en bättre miljö för nuvarande och kommande generationer.

Ett problem i bedömningsarbetet är bristande underlag som gör att miljötillstånd och trender i flera fall inte kan bedömas på en tillräckligt god nivå.

Innehållsförteckning

Klicka för att komma direkt till miljökvalitetsmålets sammanfattning

Miljötillståndet i Västmanlands län

Två mål har en negativ utvecklingstrend. Det är Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Det beror framför allt på att livsmiljöer fragmenteras och arter försvinner, särskilt i jordbruks- och skogslandskapet. Det krävs mycket för att vända trenden. För att motverka negativa habitatförändringar och överexploatering behövs planering på landskapsnivå, där även klimatanpassning beaktas.

Två mål har en positiv utvecklingstrend, Bara naturlig försurning och Frisk luft. Försurning är visserligen fortfarande ett stort miljöproblem i Västmanlands län och det tar lång tid för naturen att återhämta sig, även med fortsatt kalkning. Men utvecklingstrenden bedöms ändå som positiv för detta mål eftersom det försurande nedfallet har minskat och insatser har utförts för att minska orsakerna till övergödning. Utvecklingen är positiv för miljömålet Frisk luft, men vissa problem med marknära ozon, partiklar, kvävedioxid och bens(a)pyren återstår innan målet nås.

För Myllrande våtmarker och Giftfri miljö är utvecklingen neutral, det har även Skogsstyrelsen bedömt för Levande skogar. Däremot är utvecklingen oklar för Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö och Ingen övergödning. För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö görs ingen regional bedömning. Den nationella bedömningen är att utvecklingstrenden är negativ för Begränsad klimatpåverkan. För de båda andra målen går det inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Åtgärdsarbetet i Västmanlands län

Miljö och klimatrådet: Länsstyrelsen i Västmanlands samordning av åtgärder för miljömålen grundar sig på insatsområden som är beslutade i olika planer och program. Kärnan utgörs av miljö- och klimatrådets projekt. Miljö- och klimatrådet är en framgångsfaktor för åtgärdsarbete i Västmanland. Åtgärder utförs i samverkan mellan aktörer från olika sektorer. Rådet utgör en samordnande och pådrivande kraft i samhället och driver frågor som direkt kopplar till miljömålen. Rådet leds av landshövdingen och visionen är att Västmanlands län ska vara en miljö- och klimatförebild 2030. Rådet engagerade under 2021 cirka 160 personer från länets olika aktörer. Rådet har en viktig roll i att informera och engagera aktörer i länet om frågor som berör miljömålen. Fokus under året har varit erfarenhetsutbyte och att fortsätta driva pågående gemensamma projekt. Ett bra exempel är projekt kring cirkulär ekonomi. SPARAton. Det är ett roligt och handlingsinriktat kunskapsprogram, trendspaning och klimatbantartävling med utgångspunkt från cirkulär ekonomi. Upplagt som en tävling och vi använder oss av tävlingstermer. Alla vinner kunskap. I långa loppet ska det leda till att vi agerar och handlar på sådant sätt att det gynnar både klimat och plånbok.

Stöd till kommunerna i miljömålsarbetet: Stödet till kommunerna med miljömålsarbetet sker i första hand genom etablerade nätverk inom olika sakområden, exempelvis genom kommunekologträffar, tillsynsträffar, klimatanpassningsträffar, luftvårdsförbundet, inom fysisk planering, genom partnerskapet för landsbygdsutveckling och i samband med miljö- och klimatrådets möten. Utöver detta sker även 90 ämnesspecifika träffar med enskilda kommuner. Stödet syftar till att öka kunskapen hos kommunerna och främja samverkan mellan kommunerna och Länsstyrelsen i Västmanland, något som är uppskattat, särskilt i små kommuner med mindre resurser.

Stöd till andra aktörer i Västmanland, Framtidens solel: Projektet syftar till ökat intresse för och därmed installation av solel hos små och medelstora företag. Projektet genomfördes i samverkan med närliggande län. Seminarieaktiviteter är exempel på genomförda aktiviteter. Effekten har blivit ett ökat intresse för installation av solceller i målgruppen.

Luftvårdsförbundet i Västmanlands län: Arbetet har fortsatt med uppbyggnad av en luftemissionsdatabas i samverkan med Luftvårdsförbundet. Databasen innefattar både klimatpåverkande utsläpp och utsläpp som regleras av miljökvalitetsnormer. Den ger en geografisk upplösning med möjlighet till simulering. En viktig målgrupp för detta är de som arbetar med den fysiska planeringen i länets kommuner, och därför riktats särskilda informationsinsatser om detta mot dem. Med stöd av databasen kan miljöpåverkande och klimatpåverkande utsläpp simuleras för olika planeringsalternativ och på så sätt kan Länsstyrelsen i Västmanland säkerställa att miljökvalitetsnormer inte överskrids och att klimataspekter beaktas i den fysiska planeringen (som plan- och bygglagen uttrycker det).

Klimatklivet: Länsstyrelsen i Västmanland har handlagt ett stort antal ansökningar under senaste året. Stor vikt har lagts vid att bidra till kvalitetssäkring av sökta projekt genom att uppmärksamma de sökande och Naturvårdsverket på eventuella oklarheter.

Granskning av planer enligt plan- och bygglagen: Länsstyrelsen i Västmanland har anordnat kompetenssatsningar för kommunernas planhandläggare för att säkerställa att klimataspekter beaktas på ett ändamålsenligt sätt inom fysisk planering. Även checklistor för granskningen har utarbetats. Detta bidrar till en fysisk planering med minskad klimatpåverkan. Det ger även kommunen en vägledning om vad Länsstyrelsen i Västmanlands granskning går ut på.

Arbete i Länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning: Länsstyrelsen i Västmanland har avdelat en resurs för arbete i arbetsgruppen för nätverket för länsstyrelsernas energi- och klimatsamordnare (LEKS) Åkeriprojekt. Inom projektet har det bedrivits en omfattande aktivitet för att i tät samverkan med näringen och branschorganisationen driva på klimatomställningen i åkeribranschen. Genom att projektet drivs tillsammans med åkeribranschen, som tidigare varit svår att nå med den typen av insatser, så har material som tagits fram kunnat få både en form och ett innehåll som är väl målgruppsanpassat. Detta har bidragit till mycket gott genomslag. Insatser som genomförts hittills har nått fram och fått acceptans hos målgruppen. De slutliga projektresultaten följs upp i samband med avslut.

Illustration generationsmålet

Generationsmålet

För att välfärd och tillväxt inte ska ske på bekostnad av miljö eller global rättvisa krävs en samhällsomställning där social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet är i fokus. I Västmanlands län pågår arbete kring Agenda 2030 hos flera aktörer. Arbetet med miljömålen bidrar till att nå de miljömässiga målen i Agenda 2030. Länsstyrelsen i Västmanlands län har under året tydligt stärkt sin roll kring aktiviteter som ska leda till att uppnå generationsmålet. Miljö- och klimatrådet har bidragit till ökad samverkan kring miljö-, klimat-, och hållbarhetsfrågor. Många kommuner, offentliga och privata aktörer i länet har behov av att få inspiration till det strategiska miljömålsarbetet.

Illustration solstrålar.

Begränsad klimatpåverkan

Utvecklingen för klimatet är oroande och takten med att minska utsläppen av växthusgaser är för låg. Växthusgaserna i atmosfären leder till ett allt varmare klimat. Största delen av Västmanlands läns utsläpp kommer från transporter, el och värme samt industriprocesser. Det finns stora möjligheter att minska utsläppen, men tempot måste öka.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Illustration moln.

Frisk luft

Luftkvaliteten i länet är relativt god, men fler åtgärder behövs innan miljökvalitetsmålet kan nås. Utvecklingen är positiv men för långsam, vissa problem med marknära ozon, partiklar, kvävedioxid och möjligen bens(a)pyren återstår innan målet nås. Åtgärder krävs för att komma till rätta med marknära ozon och partiklar i luft. Förväntade nya strängare riktlinjer för luftkvalitet från Världshälsoorganisationen understryker vikten av fortsatta åtgärder för friskare luft i hela länet.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Positiv

Illustration regndroppar.

Bara naturlig försurning

Försurning är ett stort miljöproblem i Västmanlands län. Det är främst de norra och nordvästra delarna av Västmanlands län som är påverkad av försurning. Det försurande nedfallet har minskat, men det tar lång tid för miljön att återhämta sig. Flera av länets sjöar och vattendrag kommer troligtvis behöva kalkas under lång tid framöver för att negativa effekter på biologin inte ska uppstå.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Positiv

Illustration plocka frukt.

Giftfri miljö

För att uppfylla målet Giftfri miljö finns ett behov av internationella och nationella överenskommelser, innovationer samt en medvetenhet och vilja att arbeta mot en bättre miljö hos alla aktörer i samhället, från producent till konsument och myndigheter. I Västmanlands län pågår flertalet åtgärder på lokal och regional nivå. Utvecklingen i miljön bedöms som neutral, då det är svårt att se en tydlig utveckling i miljön. Miljömålet kommer inte kunna nås till 2030 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration ozonlagret runt jorden.

Skyddade ozonskikt

Utsläppen av ämnen som bryter ned ozon har minskat i Sverige sedan 1990-talet. Ozonlagret har förmågan att laga sig själv, men det är en långsam process. Att minska utsläppen av växthusgaser hjälper även ozonskiktet att återhämta sig.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Illustration strålning.

Säker strålmiljö

Antalet nya fall av hudcancer orsakade av UV-strålning fortsätter att öka. Människors beteende behöver förändras när det gäller solning. Utemiljöer på offentliga platser och vid skolor och förskolor behöver utformas så att det finns skuggiga platser tillgängliga.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Illustration fisk i hav.

Ingen övergödning

Övergödningsproblemen i Västmanlands läns är stört i de jordbruksdominerade områdena i länets södra och östra delar. Utsläpp från reningsverk, enskilda avlopp, dagvatten och jordbruk orsakar algblomning och försämrad vattenkvalité. Det pågår många åtgärdsprojekt i Västmanlands län som till exempel projekt inom LIFE IP Rich Waters, Greppa näringen, åtgärdssamordning och anläggandet av våtmarker, men fler behövs för att nå miljömålet. Det tar också tid innan minskade utsläpp av näringsämnen ger effekt och ännu märks inga tydliga förbättringar i miljön. Utökade medel till åtgärder samt satsningar på åtgärdssamordnare kan ge resultat på sikt.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Oklar utveckling

Illustration på näckros.

Levande sjöar och vattendrag

Situationen för flodpärlmusslan är akut i Västmanland och populationer kommer sannolikt att dö ut om inget radikalt görs. Fler åtgärder i vatten behöver utföras och det behöver bli fler långsiktigt skyddande områden med tydligt limniskt syfte. Mer resurser behövs. Statsbidragen behöver bli fleråriga och åtgärdstakten behöver öka. Nästan inga resurser läggs på att skydda värdefulla vattenmiljöer och det saknas konkreta nationella mål.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Oklar utveckling

Illustration av dricksvatten.

Grundvatten av god kvalitet

Västmanlands län har god grundvattentillgång och övervägande god grundvattenkvalitet, även om vissa kvalitetsproblem förekommer. Skyddet av vattentäkter och grundvattenbärande grusavlagringar behöver förstärkas. Ytterligare åtgärder kan behöva vidtas för att säkerställa grundvattenkvaliteten. Arbete pågår med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan.

Målbedömning

Nära att uppnås

Miljötillstånd (trendpil)

Oklar utveckling

Illustration på groda.

Myllrande våtmarker

Merparten av våtmarkerna i Västmanlands län har skadats genom dikning m.m., och intresset för att återställa/anlägga våtmarker är fortsatt svagt bland enskilda markägare. Glädjande är dock att detta intresse under senare år har ökat främst hos vissa kommuner, som har initierat och sökt medel för olika våtmarksprojekt. Under 2022 har bl.a. stora skötselinsatser gjorts för våtmarker både inom och utanför skyddade områden i länet.

Målbedömning

Nära att uppnås

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration på skog och kotte.

Levande skogar

För att miljökvalitetsmålet Levande skogar ska nås i Västmanlands län måste arbetet med att bevara och sköta värdefulla skogar fortsätta prioriteras och ges tillräckliga resurser. Skogssektorn måste fortsatt bidra med sektorsansvar i form av bland annat frivilliga avsättningar och ökad miljöhänsyn.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration på åker.

Ett rikt odlingslandskap

En stor del av odlingslandskapets mångfald finns i betesmarkerna. Betesdjur är viktiga för mångfalden. I Västmanland. fortsätter betesmarkerna sakta att minska, dock har arealen slåtteräng stabiliserats något. Vi restaurerar våtmarker för att bidra till förbättrad biologisk mångfald och vi satsar på bekämpning av invasiva arter. Vår satsning på underhåll av landsbygdens kulturhistoriska byggnadsbestånd uppväger inte förfallet.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Illustration på stad.

God bebyggd miljö

Flera insatser görs på kommunal och regional nivå inom områden som påverkar miljömålet positivt. Insatser för att verka i positiv riktning skiljer sig beroende på precisering vilket medför att miljötillståndet varierar mellan olika områden och försvårar möjligheten att uppnå miljömålet som helhet.

Befolkningen i Västmanlands län som helhet fortsätter att öka, men i lägre takt jämfört med flera år under det senaste decenniet. Befolkningstillväxten för 2021 var dock högre än för 2020 och tillväxten var i paritet med riket i stort. I nio av länets tio kommuner ökade befolkningen 2020–2021. Enligt den senaste Bostadsmarknadsanalysen från Länsstyrelsen, som är utgiven 2022 men representerar 2021 års bostadsmarknad, råder det fortfarande underskott på bostäder i en majoritet av länets kommuner trots ett högt bostadsbyggande. Detta försvårar måluppfyllelsen eftersom det är många intressen som konkurrerar samtidigt som ett högt tempo hålls för bostadsbyggandet. Ibland saknas övergripande långsiktighet som tar hänsyn till alla tre hållbarhetsperspektiv, social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

Målbedömning

Nära att uppnås

Miljötillstånd (trendpil)

Oklar utveckling

Illustration på växt och djur.

Ett rikt växt- och djurliv

Nedgången i den biologiska mångfalden har inte hejdats i Västmanlands län. Viktiga orsaker är bland annat fortsatt igenväxning i gamla fodermarker samt intensivt skogsbruk. Även invasiva arter är ett tilltagande problem, men bekämpningen av dessa har växlats upp betydligt under senare år. Under 2022 har nya områden fått långsiktigt skydd som naturreservat, och stora insatser har gjorts för att gynna den biologiska mångfalden både inom och utanför skyddade områden.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.