Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Västernorrlands län 2022.
Uppföljningen visar att Västernorrland med idag beslutade styrmedel och åtgärder inte bedöms nå något av miljömålen fram till 2030, även om vi är nära att nå målen för Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Många viktiga och värdefulla åtgärder genomförs fortsättningsvis inom en rad målområden, men åtgärderna är sammantaget för få för att åstadkomma tillräckliga och långsiktiga effekter.
Innehållsförteckning
Klicka för att komma direkt till miljökvalitetsmålets sammanfattning
Miljötillståndet i Västernorrlands län
Västernorrlands län är starkt präglat av sin industrihistoria där många förorenade lämningar efter bland annat sågverk finns kvar både på land och i havet. Det är ofta miljöer med betydelsefulla kulturmiljövärden samtidigt som stora kostsamma saneringar krävs för att iordningsställa och tillgängliggöra dessa. Miljömålen Levande skogar, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap samt Ett rikt växt- och djurliv påvisar fortsatt stora utmaningar. Respektive mål ser inte ut att kunna nås till 2030, samtidigt som trenden bedöms vara negativ. Gemensamt för dessa mål är att arbetet för ökad biologisk mångfald och resiliens behöver intensifieras avsevärt. Läget är även ansträngt för länets vattenmiljöer till följd av olika föroreningar från gamla liksom nya och pågående verksamheter. Många åtgärder genomförs men helhetssyn och värdering av de miljömässiga värdena är inte tillräckligt prioriterat. Viljan och ambitionsnivån att ställa om till mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster är fortsatt otillräcklig inom såväl offentlig som privat sektor. Sammantaget går samhällsomställningen alldeles för långsamt.
Åtgärdsarbetet i Västernorrlands län
I länet pågår eller planeras för energiintensiva industrisatsningar vilket innebär stora utmaningar kopplat till samhällsplaneringen. Ett flertal kommuner med små resurser behöver hantera snabba förändringar och skapa förutsättningar för goda livs- och boendemiljöer. Samordningen mellan olika frågor förbättras gradvis. Det handlar om bland annat vattenfrågor, klimatanpassning, grön infrastruktur, förorenade områden, energi och klimat, samhällsplanering, resurshushållning liksom hälsofrämjande arbete. En stärkt samverkan kan bättre hantera målkonflikter, tillvarata synergier och främja långsiktigt hållbar regional utveckling.
De viktigaste utmaningarna för att värna den biologiska mångfalden i länet är att bevara en tillräcklig mängd biologiskt värdefull skog, motverka fortsatt fragmentering, bekämpa invasiva främmande arter samt att förbättra förutsättningarna för ett levande jordbruk i hela länet. Hänsyn till arter och livsmiljöer utanför skyddade områden behöver förstärkas både inom areella näringar och vid exploatering. Restaureringstakten behöver öka i länets vattenmiljöer liksom insatserna inom vattenkraften. Saneringsarbeten av länets många förorenade områden pågår löpande men skulle behöva intensifieras.
Ett genomgående hinder för miljöarbetet i länet är bristande ekonomiska och personella resurser. Omställningsarbetet kräver bred samverkan och långsiktighet, liksom möjlighet att ta del av olika projektmedel. Länets kommuner vittnar om svårigheter att ta del av utlysningsmedel inom hållbarhetsområdet på grund av resursbrist och alltför korta utlysningsperioder som försvårar nödvändiga beslut i de kommunala, demokratiska processerna. Möjligheten att jämförelsevis enkelt kunna söka finansiering för lokala vattenvårds- och naturvårdsprojekt hos länsstyrelserna är därför viktigt.
Generationsmålet
Det är en lång väg kvar innan generationsmålet nås. Samhällets alla aktörer behöver i högre grad värdera naturtillgångarna och åstadkomma omfattande struktur- och beteendeförändringar. En i flera avseenden ökande negativ miljöpåverkan sker kontinuerligt både inom och utanför Sveriges gränser och är kopplat till allas vår livsstil. Det är i klartext en samhällstransformation som krävs och som behöver genomsyra samtliga politikområden. Det krävs en rejäl ökning av de statliga medlen för naturvård och ekologisk hållbarhet, liksom kraftfulla styrmedel och utbildningsinsatser för att få medborgare, organisationer och företag att ställa om.
Begränsad klimatpåverkan
År 2020 minskade utsläppen av växthusgaser inom Västernorrlands län relativt kraftigt, med cirka 6,65 procent relativt 2019. Därmed både fortsatte och accelererade trenden av minskande utsläpp. Utsläppen i Västernorrland är nu på den lägsta nivån de varit på sedan 1990. Riktningen pekar åt rätt håll, men mycket arbete kvarstår. Industrin och transporterna är de sektorer med högst utsläpp och uppgår tillsammans till 70 procent av de totala utsläppen i Västernorrland.
Målbedömning
Ingen regional bedömning
Miljötillstånd (trendpil)
Ingen regional bedömning
Frisk luft
Luftkvaliteten i Västernorrland har förbättrats under de senaste decennierna, men utsläppen behöver minska ytterligare för att målet ska kunna nås. Föroreningarna som minskat mest kommer från uppvärmning och industri, till exempel svaveldioxid. Den ökade biltrafiken har gjort att utsläppen av kväveoxider inte minskat i samma utsträckning, och höga halter av kvävedioxid uppmäts ännu i Västernorrland. Nivåerna av partiklar ligger i flera kommuner över eller nära miljökvalitetsnormen.
Målbedömning
Nära att uppnås
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Bara naturlig försurning
Nedfallstrend och försurningsutveckling i ytvatten är positiv för stora delar av Västernorrland. En förväntad ökning av uttag av skogsråvara kan dock på försurningskänsliga marker motverka den långsamma återhämtningen. Kalkning behövs alltjämt i delar av länet och det planeras för att påbörja kalkning i ett vattendrag där lax och flodpärlmussla förväntas återetablera. Underlag och verktyg för bedömning är delvis osäkra och effekt på tekniskt material och arkeologiska föremål är dåligt känd.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Oklar utveckling
Giftfri miljö
Västernorrlands län har en lång historia av industriverksamhet. Skogsindustrin med många sågverk har bidragit till ett flertal föroreningar i mark och vatten. Runt om i Västernorrlands län och i länets kommuner pågår projekt för att antingen sanera markföroreningar eller för att förenkla arbetet med förorenade områden. Region Västernorrland och flera kommuner jobbar aktivt med att ställa kemikaliekrav i upphandlingar och i flertalet av kommunerna i Västernorrlands län pågår ett arbete med att lyfta frågor inom Giftfri miljö/vardag.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Oklar utveckling
Skyddade ozonskikt
Det regionala arbetet med tillsyn över gränsöverskridande transporter i syfte att förhindra illegal export av utrustning som innehåller CFC fortgår. En regional samordning efterfrågas för att motverka illegala transporter av material med ozonnedbrytande egenskaper. Avseende destruktionen av lustgas är utvecklingen fortsatt positiv.
Målbedömning
Ingen regional bedömning
Miljötillstånd (trendpil)
Ingen regional bedömning
Säker strålmiljö
Antalet fall av malignt melanom i Västernorrlands län fortsätter att öka. Informationsinsatser med fokus på de risker som exponering för UV-strålning ger upphov till behöver fortsatt prioriteras på såväl nationell, regional som lokal nivå. Ett förändrat ”sol-beteende” behövs, både i relation till solen och till solarier.
Målbedömning
Ingen regional bedömning
Miljötillstånd (trendpil)
Ingen regional bedömning
Ingen övergödning
Det är framför allt längs kusten som övergödningsproblemen finns i Västernorrland. Huvudorsaken till övergödning i länet är utsläpp av fosfor och kväve från industriprocesser, avloppsreningsverk, jord- och skogsbruk samt nedfall av kväve från luften. Trots att åtgärder vidtagits för att minska utsläppen från olika påverkanskällor ses ingen tydlig minskning av näringspåverkan på havet.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Levande sjöar och vattendrag
Det pågår många insatser i länet som är i linje med miljömålet levande sjöar och vattendrag. Trots det når en stor andel av länets sjöar och vattendrag inte god status enligt ramdirektivet för vatten. Många fysiska åtgärder utförs med goda resultat men omfattningen av restaureringsarbetet behöver öka än mer liksom insatser inom vattenkraften för att förbättra vattendragens flöden och struktur. Alltjämt är situationen för hotade arter besvärlig och främmande arter hotar biologisk mångfald.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Grundvatten av god kvalitet
De naturgivna förutsättningarna och grundvattnets kvalitet är över lag god. Kunskapsläget är dock fortfarande relativt bristfälligt vad gäller vattenkvalitet och vattenuttag, och det krävs en långsiktigt hållbar finansiering för att förbättra och säkra framtida grundvattenövervakning. Vattenskyddsområden revideras och fastställs inte i tillräckligt hög takt, även om förutsättningarna för detta förbättrats de senaste åren. Länets vattenförsörjningsplan är viktig för ökad kunskap och förståelse.
Målbedömning
Nära att uppnås
Miljötillstånd (trendpil)
Oklar utveckling
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Aktiviteten ökar för att nå miljömålet med insatser inom både natur-, miljö- och kulturmiljöområdet. Dock når bara 47 procent av länets kustvattenförekomster god ekologisk status enligt vattendirektivet och planering enligt havsmiljödirektivet har inte fått genomslag. Största problemen är främmande ämnen och arter, övergödning, visst överfiske samt påverkan på den fysiska miljön. Bättre underlag och ökade resurser behövs för övervakning av miljön samt till planering och genomförande av miljöåtgärder.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Oklar utveckling
Myllrande våtmarker
Restaurerings- och skötselbehovet av våtmarker är alltjämt stort. Regeringens Våtmarkssatsning har möjliggjort restaureringar av våtmarker både inom och utanför skyddade områden. De insatser som gjorts bedöms dock inte uppväga den negativa påverkan av hydrologin som fortsatt sker i landskapet. Fler våtmarker behöver restaureras och mer hänsyn till våtmarker inom såväl skogsbruk som andra verksamheter behövs.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ
Levande skogar
Fortsatt förlust av kontinuitetsskogar och fragmentering av skogslandskapet, låg andel skyddad skog samt brister i miljöhänsynen innebär att miljötillståndet fortsätter att försämras i Västernorrland. Flera naturvårdande åtgärder görs, men takten har varit för långsam och det finns svårigheter i att skapa den mängd koncentrerat bevarande som den bevarandebiologiska kunskapen anger. Särskilt arbetet med grön infrastruktur och tillämpningen av målbilder för god miljöhänsyn behöver förstärkas.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ
Ett rikt odlingslandskap
Natur- och kulturvärdena i odlingslandskapet är beroende av ett fortsatt jordbruk. Trenden att många marker inte brukas längre, att antalet betande djur minskar och att många gårdar läggs ner är tydlig och snabb i Västernorrland. Detta har avgörande betydelse för hela odlingslandskapet och leder till att många arter, naturtyper och kulturmiljöer hotas. För att lyckas uppnå miljömålet måste det vara möjligt att bedriva jordbruk på ett lönsamt sätt och åtgärder krävs på alla nivåer i samhället.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ
God bebyggd miljö
Det spirar en optimism bland länets kommuner med diskussioner och beslut om nya stora näringslivssatsningar och återetablering av Försvarsmakten. Befintliga geografiska skillnader i exploateringstryck, samhällsstruktur och planeringsresurser i länet gör dock att förutsättningar för långsiktig planering och genomförande av åtgärder som bidrar till miljömålet försvåras. Länet har goda förutsättningar för kollektivtrafik men lågt resande. En ny regional infrastrukturplan satsar stort på cykel och regionala kollektivtrafikanläggningar.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Oklar utveckling
Ett rikt växt- och djurliv
Allt fler arter i Västernorrlands län räknas som hotade och värdefulla livsmiljöer påverkas fortsatt negativt av hur man brukar miljön. Många arter överlever bara i små bestånd och är isolerade från varandra. Det är långt kvar till ett hållbart nyttjande av miljön. Störst negativ inverkan har det omfattande skogsbruket, men även igenväxning av tidigare hävdade gräsmarker. Västernorrlands större vattendrag är i hög grad exploaterade för elproduktion vilket påverkar arter och livsmiljöer.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ