Meny
Meny
Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Västernorrlands län 2023.
Uppföljningen visar att Västernorrland med idag beslutade styrmedel och åtgärder inte bedöms nå något av miljömålen fram till 2030, även om vi är nära att nå målen för Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Många viktiga och värdefulla åtgärder genomförs inom en rad målområden, men åtgärderna är sammantaget för få för att åstadkomma tillräckliga och långsiktiga effekter. Kritiska utmaningar för Västernorrland består i att intensifiera pågående arbete med att sanera länets många förorenade områden, bevara en tillräcklig mängd biologiskt värdefull skog, motverka fortsatt fragmentering, förbättra förutsättningarna för ett levande jordbruk, öka restaureringstakten i länets vattenmiljöer inklusive insatser inom vattenkraften.
Västernorrlands län är starkt präglat av sin industrihistoria där många förorenade lämningar efter bland annat sågverk finns kvar både på land och i havet. Det är ofta miljöer med betydelsefulla kulturmiljövärden samtidigt som stora kostsamma saneringar krävs för att iordningsställa och tillgängliggöra dessa. Miljömålen Levande skogar, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap samt Ett rikt växt- och djurliv nås inte och påvisar fortsatt stora utmaningar. Förlust och fragmentering av kontinuitetsskogar har gått långt i stora delar av skogslandskapet och i Västernorrland avverkas alltjämt gamla skogar som sannolikt aldrig tidigare varit kalavverkade. För en fungerande grön infrastruktur är det nödvändigt att naturvårdsåtgärder i större utsträckning skapar långsiktigt funktionella nätverk med värdefulla livsmiljöer. Omfattande restaureringsåtgärder krävs utöver ett utökat bevarande av befintlig skog med höga naturvärden. Läget är ansträngt för länets vattenmiljöer till följd av olika föroreningar från gamla liksom nya och pågående verksamheter.
I länet pågår eller planeras för energiintensiva industrisatsningar inom ramen för den gröna omställningen. Detta innebär stora utmaningar för Länsstyrelsen Västernorrland (fler inkommande ärenden rörande tillsyn och prövning, samhällsplanering inklusive detaljplaneprocesser, vattenfrågor, klimatanpassning, m.m.). Ett starkt tryck i kombination med flera minskade statliga anslag inom miljöområdet innebär att resurserna är mycket knappa och i förlängningen försvåras möjligheterna att nå miljömålen. Länets arbete med förorenade områden har också präglats av regeringens satsningar på förorenade sediment och PFAS. Stora kartläggningsinsatser har genomförts för att verifiera föroreningsskador i sediment och bekräfta förekomst av PFAS vid områden där misstanken av PFAS är hög. Arbetet är viktigt då detta är kunskapsluckor i arbetet med förorenade områden och där risken för människors hälsa är stor.
Ett genomgående hinder för miljöarbetet i länet är bristande ekonomiska och personella resurser, liksom brist på lokal och regional miljöstatistik. Här behövs en förstärkt miljöövervakning som kan förse kommunerna med efterfrågade lokala miljödata, vilket också skulle stärka den regionala miljömålsuppföljningen. Omställningsarbetet kräver bred samverkan och långsiktighet, liksom möjlighet att ta del av olika projektmedel. Länets kommuner vittnar om svårigheter att ta del av utlysningsmedel inom hållbarhetsområdet på grund av resursbrist och alltför korta utlysningsperioder som försvårar nödvändiga beslut i de kommunala, demokratiska processerna. Möjligheten att jämförelsevis enkelt kunna söka finansiering för lokala vattenvårds- och naturvårdsprojekt hos länsstyrelserna är därför fortsatt väldigt viktigt.
Det är en lång väg kvar innan generationsmålet nås. Samhällets alla aktörer behöver i högre grad åstadkomma struktur- och beteendeförändringar där våra gemensamma naturtillgångar värderas högre. En ökande negativ miljöpåverkan sker kontinuerligt både inom och utanför Sveriges gränser och är kopplat till en resursslukande livsstil. Det krävs en markant ökning av de statliga medlen för naturvård och ekologisk hållbarhet, liksom styrmedel och utbildningsinsatser för att få medborgare, organisationer och företag att ställa om till en cirkulär ekonomi med de planetära gränserna som inramning. Denna samhällstransformation behöver genomsyra samtliga politikområden och uppdrag. Sammantaget går samhällsomställningen alldeles för långsamt.
År 2021 ökade utsläppen av växthusgaser i Västernorrlands län, med cirka 1,8 procent i jämförelse med år 2020. Det är första gången sen 2016 som utsläppen av växthusgaser ökar i Västernorrlands län. Den huvudsakliga ökningen kommer från el- och fjärrvärmesektorn till följd av den kalla vintern, medan de andra sektorernas utsläpp har varit relativt stabila. Takten på omställningen behöver öka i samtliga sektorer, men särskilt i industrin och transportsektorn, som står för de största utsläppen i Västernorrland (39 respektive 29 procent).
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Luftkvaliteten i Västernorrland har förbättrats under de senaste decennierna, men utsläppen behöver minska ytterligare för att målet ska kunna nås. Föroreningarna som minskat mest kommer från uppvärmning och industri, till exempel svaveldioxid. Den ökade biltrafiken har gjort att utsläppen av kväveoxider inte minskat i samma utsträckning, och höga halter av kvävedioxid uppmäts ännu i Västernorrland. Nivåerna av partiklar ligger i flera kommuner över eller nära miljökvalitetsnormen.
Nära att uppnås
Neutral utveckling
Nedfallstrend och försurningsutveckling i ytvatten är positiv för stora delar av Västernorrland. En förväntad ökning av uttag av skogsråvara kan dock på försurningskänsliga marker motverka den långsamma återhämtningen. Kalkning behövs alltjämt i delar av länet och det planeras för att påbörja kalkning i ett vattendrag där lax och flodpärlmussla förväntas återetablera. Underlag och verktyg för bedömning är delvis osäkra och effekt på tekniskt material och arkeologiska föremål är dåligt känd.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Västernorrlands län har en lång historia av industriverksamhet. Skogsindustrin med många sågverk har bidragit till flertalet föroreningar i mark och vatten. Nu pågår den gröna omställningen och flera nya industrier planeras och byggs på flertalet platser i Västernorrlands län. Region Västernorrland och flera av kommunerna i Västernorrlands län jobbar aktivt med att ställa kemikaliekrav i upphandlingar och i flertalet kommuner pågår arbete med att lyfta frågor inom Giftfri miljö/vardag.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Det regionala arbetet med tillsyn över gränsöverskridande transporter i syfte att förhindra illegal export av utrustning som innehåller CFC fortgår. En regional samordning efterfrågas för att motverka illegala transporter av material med ozonnedbrytande egenskaper. Avseende destruktionen av lustgas är utvecklingen fortsatt positiv.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Antalet fall av malignt melanom i Västernorrlands län fortsätter att öka över tid. Informationsinsatser med fokus på de risker som exponering för UV-strålning ger upphov till behöver fortsatt prioriteras på såväl nationell, regional som lokal nivå. Ett förändrat ”sol-beteende” behövs, både i relation till solen och till solarier.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Det är framför allt längs kusten som övergödningsproblemen finns i Västernorrland. Huvudorsaken till övergödning i länet är utsläpp av fosfor och kväve från industriprocesser, avloppsreningsverk, jord- och skogsbruk samt nedfall av kväve från luften. Trots att åtgärder vidtagits för att minska utsläppen från olika påverkanskällor ses ingen tydlig minskning av näringspåverkan på havet.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Det pågår många insatser i länet som är i linje med miljömålet levande sjöar och vattendrag. Trots det når en stor andel av länets sjöar och vattendrag inte god ekologisk status enligt vattendirektivet. Många fysiska åtgärder utförs med goda resultat men omfattningen av restaureringsarbetet behöver öka än mer liksom insatser inom vattenkraften för att förbättra vattendragens flöden och struktur. Alltjämt är situationen för hotade arter besvärlig och främmande arter hotar biologisk mångfald.
Uppnås ej
Neutral utveckling
De naturgivna förutsättningarna och grundvattnets kvalitet är överlag god. Kunskapsläget är dock fortfarande relativt bristfälligt vad gäller vattenkvalitet och vattenuttag, och det krävs en långsiktigt hållbar finansiering för att förbättra och säkra framtida grundvattenövervakning. Vattenskyddsområden revideras och fastställs inte i tillräckligt hög takt, även om förutsättningarna för detta förbättrats de senaste åren. Länets vattenförsörjningsplan är viktig för ökad kunskap och förståelse.
Nära att uppnås
Oklar utveckling
Aktiviteten ökar för att nå miljömålet med insatser inom både natur-, miljö- och kulturmiljöområdet. Dock når bara 47% av länets kustvattenförekomster god ekologisk status enligt vattendirektivet och planering enligt havsmiljödirektivet har inte fått genomslag. Största problemen är främmande ämnen och arter, övergödning, visst överfiske samt påverkan på den fysiska miljön. Bättre underlag och ökade resurser behövs för övervakning av miljön samt till planering och genomförande av miljöåtgärder.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Restaurerings- och skötselbehovet av våtmarker är alltjämt stort. Regeringens Våtmarkssatsning möjliggör restaureringar av våtmarker både inom och utanför skyddade områden. De insatser som gjorts bedöms dock inte uppväga den negativa påverkan av hydrologin som fortsatt sker i landskapet. Fler våtmarker behöver restaureras och mer hänsyn till våtmarker inom såväl skogsbruk som andra verksamheter behövs.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Fortsatt förlust av kontinuitetsskogar och fragmentering av skogslandskapet, låg andel skyddad skog samt brister i miljöhänsynen innebär att miljötillståndet fortsätter att försämras i Västernorrland. Flera naturvårdande åtgärder görs, men takten har varit för långsam och det finns svårigheter i att skapa den mängd koncentrerat bevarande som den bevarandebiologiska forskningen anger. Särskilt arbetet med grön infrastruktur och tillämpningen av målbilder för god miljöhänsyn behöver förstärkas.
Uppnås ej
Negativ utvecklingen
Natur- och kulturvärdena i odlingslandskapet är beroende av ett fortsatt jordbruk. Trenden att många marker inte brukas längre, att antalet betande djur minskar och att många gårdar läggs ner är tydlig och snabb i Västernorrland. Detta har avgörande betydelse för hela odlingslandskapet och leder till att många arter, naturtyper och kulturmiljöer hotas. För att lyckas uppnå miljömålet måste det vara möjligt att bedriva jordbruk på ett lönsamt sätt och åtgärder krävs på alla nivåer i samhället.
Uppnås ej
Negativ
Den pågående nyindustrialiseringen i länet leder till ökat arbete i kommunerna med att detaljplanelägga mark för olika ändamål. Länets tre största kommuner upplever brist på byggbar mark som marknaden vill bebygga i relation till allmänna eller nationella intressen enligt plan och bygglagen. Samtidigt saknar majoriteten av kommunerna viktiga planeringsunderlag. Hälsoskillnader i befolkningen har ökat över tid i länet och många härrör ur den byggda miljön
Uppnås ej
Oklar utveckling
Allt fler arter i länet räknas som hotade och värdefulla livsmiljöer påverkas negativt av hur man brukar miljön. Störst negativ inverkan har det omfattande skogsbruket, men även igenväxning av tidigare hävdade gräsmarker. Västernorrlands större vattendrag är i hög grad exploaterade för elproduktion vilket påverkar arter och livsmiljöer. Åtgärder för den biologiska mångfalden genomförs av många aktörer, men tillräckliga styrmedel saknas för att vända den negativa utvecklingen.
Uppnås ej
Negativ utveckling