Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Västerbottens län 2025.
I Västerbottens län pågår ett omfattande arbete för att stärka hållbar utveckling. Genom samarbeten inom energiomställning, cirkulära industriflöden, fossilfria transporter, fysisk planering och ökad lokal livsmedelsproduktion skapas bättre förutsättningar för ett robust samhälle. Naturvård och kulturmiljövård är centrala delar av arbetet, där insatser görs i skogar, våtmarker och vattendrag för att stärka biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Samtidigt innebär den pågående industriella omställningen stora möjligheter för miljöarbetet men också ökade krav på markanvändning och resurser. Trots många åtgärder bedöms inga av miljömålen nås till 2030, men målen Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet ligger närmast.
Länets miljö präglas av långvarig mark- och vattenanvändning, vilket skapat fragmenterade landskap och påverkan på arter och naturtyper. Skogsbruket fortsätter att avverka skogar med höga naturvärden och gruvdriften har lett till omfattande föroreningsproblematik. Kust- och havsmiljöerna är hårt exploaterade och fiskpopulationer påverkas. Positivt är att restaurering av flottledsrensade vattendrag och borttagande av vandringshinder ger tydliga ekologiska förbättringar.
Samtidigt innebär industrins expansion ökat behov av kemikalier och mineraler och ett starkt tryck på infrastruktur och bostadsbyggande. Den växande bebyggelsen lokaliseras i hög grad kollektivtrafiknära, vilket gynnar klimatarbetet men också innebär risk för minskade grönområden och ökad påverkan på luftkvalitet och bullermiljöer.
Växthusgasutsläppen har minskat sedan 1990, men ökade senaste året, främst från industri, el- och fjärrvärme. Transportsektorn står för en stor del av utsläppen. Luftföroreningar som kvävedioxid minskar långsamt medan partiklar (PM10) ökar i städer som Umeå och Skellefteå. Våtmarker i länet har höga naturvärden men påverkas fortsatt av dikning och exploatering. Fjällvärlden står inför stora klimatutmaningar, särskilt för renskötseln och snöberoende arter. Sammanfattningsvis pågår många viktiga insatser, men nuvarande resurser och åtgärdstakt räcker inte för att miljömålen ska nås.
Åtgärdsarbetet är omfattande och syftar till att möta både klimatutmaningar och naturvårdsbehov. Det innefattar cirkulära industriprojekt, satsningar på elektrifiering och minskade transportutsläpp, samt planering av Norrbotniabanan, utbyggd kollektivtrafik och bättre gång- och cykelinfrastruktur. Restaurering av vattendrag, våtmarker genomförs med goda resultat medan arbetet med att skydda dricksvatten genom vattenskyddsområden har saktats ner. Behovet ökar gällande sanering av förorenade områden från gruv- och industrihistoria samt att motverka spridning av farliga kemikalier och hantera klimatrelaterade risker som ökade nederbördsmängder. Jordbrukets lönsamhet och minskande åkerareal utgör en central utmaning för odlingslandskapets värden. För många miljöproblem saknas ännu tillräckliga resurser och styrmedel och åtgärdstakten behöver öka.
Många insatser och samarbeten pågår i Västerbotten för ett mer hållbart samhälle. I samverkansplattformen FREIA samlas flera olika aktörer med målet att säkra framtidens robusta energisystem i länet. Att öka självförsörjningsgraden på livsmedel hänger ihop med en lokal cirkulär konsumtion. För att få fler att välja livsmedel som producerats i Västerbotten pågår samverkan mellan butiker, restauranger, länets producenter med flera.
Att lämna över ett samhälle utan stora miljöproblem handlar även om att stärka kulturvärden och biologisk mångfald. Arbete pågår särskilt i vattendrag, våtmarker och i skogen. Det bidrar till ekosystemtjänster som ger förutsättningar för ett hälsosamt liv, till exempel rent vatten. Kulturmiljöer och friluftsanläggningar vårdas och utvecklas, och initiativ för hållbara transporter samt cirkulära projekt genomförs. Hållbarhetsveckan SEE engagerar aktörer och invånare i att främja hållbara val och minska miljö- och hälsopåverkan.
Västerbottens växthusgasutsläpp har minskat med 34 procent mellan 1990–2023, utsläppen av växthusgaser ökade dock med 1,6 procent mellan 2022–2023. Utsläpp från industrin ökade med 4 procent, transporter ökade marginellt med 0,13 procent och utsläppen från el och fjärrvärme ökade med 10 procent 2022–2023. Åtgärdsarbetet i länet är till stor del inriktat på att minska utsläppen från transporter som, tillsammans med industrin, står för de största utsläppen.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Halter av partiklar (PM10) har under senare år ökat på platser med mycket trafik. Centrala delar av både Skellefteå och Umeå visar på problem med partiklar (PM10) i gatumiljö. Halter av kvävedioxid i länets större städer minskar men är fortfarande tidvis ett problem. Åtgärder för att leda bort tung trafik från centrumkärnorna har stor betydelse. Förnärvarande är detta endast genomfört i Umeå. Lokalt kan biobränsleeldning vara ett problem både i mindre orter och i stadsdelar.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Trots minskade utsläpp utgör försurningen alltjämt ett problem och det finns fortfarande många okalkade vattendrag där vattenkvaliteten är dålig. Avsaknaden av äldre mätdata gör det omöjligt att veta hur mycket den nuvarande vattenkvaliteten försämrats från den naturliga. För att motverka de negativa effekterna på djurlivet omfattas drygt 800 kilometer vattendrag och 94 sjöar av kalkning. Arbete pågår också för att kartlägga påverkan från svavelhaltiga jordar och för att utveckla motåtgärder.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Västerbottens län är präglat av träindustri och gruvdrift, med både pågående och nedlagda sulfidmalmsgruvor som bidrar till föroreningar i mark och vatten. Den industriella omställningen medför ökat behov av kemikalier, tungmetaller, jordartsmetaller och mineraler som behöver hanteras. Förorenade områden åtgärdas men åtgärdstakten behöver öka för att målet ska nås.
Målet motverkas av en ökande konsumtion som leder till ökad kemikalie- och varuproduktion globalt och en ökad diffus spridning av farliga ämnen.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Det är viktigt att arbetet med att minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen fortsätter för att ozonskiktet ska kunna återhämta sig. Arbete med omhändertagandet av kasserade produkter som gamla kylskåp, anläggningar för luftkonditionering och skumplast viktigt då de innehåller klorerade ämnen som bryter ned ozonskiktet. Eftersom många kväveföreningar kan omvandlas till lustgas som är ozonnedbrytande är det även viktigt att minska dessa utsläpp.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Antalet nya fall av hudcancer fortsätter att öka i Västerbotten. För att nå målet måste åtgärder ske för att minska exponeringen av UV-strålningen och därmed risken för hudcancer. Det kräver en förändring av människors livsstil och attityder kring utseende och solning. Viktiga insatser är information och rådgivning. Allmänhetens exponering för elektromagnetisk strålning är för de flesta användningsområden låg jämfört med gällande referensvärden.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
I Västerbotten finns övergödningsproblem i inlands- och kustvatten. Omfattningen är betydligt mindre i jämförelse med södra Sverige. Behovet att kartlägga och åtgärda problemen är stort. Övergödningsproblemet i länet kan vara underskattat och klimatförändringar kan bidra till att problemen ökar. Bidragande orsaker till att övergödningsproblem är framför allt utsläpp från jordbruk, reningsverk, enskilda avlopp, dagvatten och skogsbruk. Åtgärdstakten behöver öka för att miljömålet ska nås till år 2030.
Nära att uppnås
Negativ utveckling
I Västerbottens län pågår på flera håll ett omfattande åtgärdsarbete. Finansieringen har på senare år höjts och restaurering av framför allt vattendrag påverkade av timmerflottning ökar i omfattning. I omprövningen av vattenkraftens miljövillkor (NAP) kan det finnas möjlighet till betydande förbättringar i miljön på längre sikt. Stora utmaningar kvarstår och för många problem saknas idag åtgärdsarbete helt. Med nuvarande finansiering och juridiska verktyg kommer inte miljömålet att uppnås till 2030.
Uppnås ej
Positiv utveckling
För att nå målet i Västerbotten genomförs åtgärder för att förbättra kunskapen om grundvattnet, minska uttag av naturgrus, skydda dricksvattentäkter genom att inrätta vattenskyddsområden och lyfta dricksvattenfrågan i den kommunala planeringen. Det är också viktigt att planera utifrån ett förändrat klimat eftersom det kan påverka grundvattennivåerna i länet. Medel har tillförts som har förstärkt arbetet tillfälligt, men för att nå målet behövs långsiktig finansiering av åtgärdsarbete och miljöövervakning.
Nära att uppnås
Neutral utveckling
Västerbottens län har problem med förhöjda halter av miljögifter, högt exploateringstryck och påverkade fiskpopulationer. Åtgärdsarbeten pågår genom exempelvis tillsyn, restaurering och kunskapsinsamling. För att nå miljömålet behöver vi involvera fler aktörer i miljöarbetet, genomföra åtgärdsprogrammen för vatten- och havsmiljödirektivet, fortsätta med sanering av förorenade områden, begränsa exploateringen vid kusten samt fortsätta skydda och restaurera värdefulla natur- och kulturmiljöer.
Uppnås ej
Neutral utveckling
I Västerbottens län finns många våtmarker med höga naturvärden, men många är påverkade av dikning. Hydrologisk återställning pågår med goda resultat, med särskilt fokus på värdefulla rikkärr. Sällsynta våtmarkstyper med stora inventerings-, skötsel- och skyddsbehov omfattar bland annat små rikkärr, fuktängar, svämängar och svämlövskogar. Skyddet av myrar i Myrskyddsplanen går sakta framåt. Det skadas fortfarande våtmarker i samband med skogsbruk, vindkraftsutbyggnad och terrängkörning.
Uppnås ej
Neutral utveckling
I Västerbottens län görs många insatser av både näringsliv, kommuner och myndigheter för att bevara och förstärka befintliga natur- och kulturvärden i skogen. Men insatserna räcker inte för att nå miljökvalitetsmålet. Skogar med höga naturvärden fortsätter att avverkas och skogslandskapet blir alltmer fragmenterat. Ökat skydd av skog, implementeringen av målbilderna för god miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder och arbetet med Grön infrastruktur är viktiga faktorer för att vända trenden för miljömålet.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Förutsättningen för ett rikt odlingslandskap är hållbara och lönsamma jordbruk med en hög andel betande djur. I Västerbottens län har åkerarealen, som utgör majoriteten av den totala jordbruksmarken, minskat under en lång tid. Det faktum att Västerbottens län förlorat så mycket odlad areal gör att tillståndet för miljömålet är fortsatt problematisk. För att lyckas uppnå miljömålet måste lönsamheten öka för jordbruken och för det så krävs åtgärder på alla nivåer i samhället.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Västerbottens fjällvärld utgörs av en mångfald av värdefulla naturmiljöer, med stora obrutna vildmarksområden präglade av samisk markanvändning. Klimatförändringar innebär ökande utmaningar för renskötseln och friluftslivet, och hotar ett stort antal arter bland annat genom igenväxning och förlust av snölegemiljöer. De viktigaste och biologiskt rikaste kulturmiljöerna behöver restaureras, och har stor potential som besöksmål. Fler besökare är en positiv utveckling, men medför behov av insatser för att minimera störningar för renskötsel och djurliv.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Ett glesbebyggt län med stora avstånd innebär en utmaning för att uppnå en effektiv bebyggelsestruktur och miljövänliga kommunikationer mellan stad och land. Exploateringstryck och demografisk utveckling varierar också stort mellan framför allt inland och kust. Energiomställningen och samhällsomvandlingen ger en positiv drivkraft för måluppfyllelse. Än så länge märks den dock mest i länets två största kommuner. Stärkt regional samverkan behövs för att uppnå en god bebyggd miljö i länet som helhet.
Uppnås ej
Positiv
Många av livsmiljötyperna och arterna i Västerbotten är fortfarande hotade. Områdesskydd och naturvårdande skötsel behöver fånga in samtliga hotade livsmiljötyper och artgrupper. Till detta krävs aktiva insatser för de mest hotade arterna som tilldelats åtgärdsprogram, strategiska planer för områdesskydd och skötsel av sällsynta naturmiljöer, samt ett intensifierat arbete med grön infrastruktur samt mot invasiva arter.
Uppnås ej
Negativ utveckling