Västerbottens län

Sverigekarta

Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Västerbottens län 2021.


Utvecklingen de senaste åren indikerar en samhällsomställning på rätt väg för delar av generationsmålet medan inriktningen för ekosystemtjänster, natur- och kulturmiljön inte är det. Trots de många åtgärder som pågår i länet behövs det göras mer för att miljömålen ska nås och för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturens återhämtning.  

Inget av de miljömål som bedöms på regional nivå kommer att nås till 2030. Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Storslagen fjällmiljö bedöms som nära att nås. En positiv utveckling ses för God bebyggd miljö, Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag. Det rör kommuners arbete med strategisk samhällsplanering, ökad kunskap om, och skydd av länets grundvattentäkter samt fysisk återställning i värdefulla vattendrag.

Innehållsförteckning

Klicka för att komma direkt till miljökvalitetsmålets sammanfattning

Miljötillståndet i Västerbottens län

Stora delar av naturen i Västerbotten är påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. Många av naturtyperna och arterna saknar gynnsam bevarandestatus. Takten i arbetet med att skydda och sköta områden har ökat, men fortfarande avverkas skogar med höga naturvärden, och landskapet blir allt mer fragmenterat. Flera gamla gruvor och andra förorenade områden behöver åtgärdas. Fjällen har fortfarande en hög grad av ursprunglighet, men fjällen används av många olika verksamheter och aktiviteter så det är viktigt att verka för samexistens och begränsa störning och slitage.

För odlingslandskapet är utvecklingen i miljön negativ, då arealerna brukad åkermark minskar, liksom antalet nötkreatur och jordbruksföretag.

Havsmiljön i länet har problem med bland annat förhöjda halter av miljögifter, högt exploateringstryck, lokala problem med övergödning och en försämrad laxhälsa. Den fysiska påverkan på våra vattendrag är väldigt omfattande.

Länets geografiska förhållanden, med stora avstånd, ojämn befolkningsfördelning och kallt klimat innebär särskilda utmaningar för att kunna skapa välfungerande transportinfrastruktur och resurseffektiva samband mellan stad och land. Utsläppen av växthusgaser i Västerbotten har minskat med 22 procent mellan 1990 och 2019, vilket främst beror på att utsläppen från egen uppvärmning av bostäder och lokaler. Utsläppen från transporter är näst intill oförändrade mellan 1990 och 2019 och står för de största utsläppen i länet tillsammans med industrin.

Halterna av kvävedioxid i luften är fortfarande relativt höga i Umeå och Skellefteå. En annan hälsorelaterad indikator är antalet fall av hudcancer som fortsätter att öka i länet. Det behövs en förändring av människors livsstil och attityder kring solning för att antalet cancerfall ska minska. 

Åtgärdsarbetet i Västerbottens län

Det pågår många goda insatser för en hållbar utveckling i Västerbotten. Exempel är restaurering av vattendrag och våtmarker, skydd av värdefulla natur- och kulturmiljöer, betesförmedling, satsningar på vindkraft och bioenergi.

En regional drivmedelsstrategi och handlingsplan för infrastruktur och förnybara drivmedel har tagits fram. Fler snabbladdningsstationer etableras i länet. Byggande av Norrbotniabanan är igång och kommer på sikt att göra det snabbare, säkrare och mer miljövänligt att resa och transportera gods. En regional livsmedelsstrategi har tagits fram med målet att öka efterfrågan och hållbar produktion av livsmedel i Västerbotten. Årligen arrangeras SEE, Västerbottens hållbarhetsveckadå regionalt och lokalt hållbarhetsarbete lyfts fram.

Illustration generationsmålet

Generationsmålet

Västerbotten har goda förutsättningar för en samhällsomställning som kan ge framtida generationer frisk luft, hälsosamma miljöer och rika miljöupplevelser. Här finns naturresurser och potential för förnybar energi, samt bra möjligheter för ett gott liv i orter med små avstånd och naturen nära. Stora satsningar sker i länet kopplat till ny teknik som är en förutsättning för samhällsomställningen. Målkonflikter behöver hanteras i samband med utvecklingen. I länet finns biosfärsområdet Vindelälven-Juhtatdahka som är ett modellområde för hållbar utveckling. Att minska klimatpåverkan i snabbare takt är avgörande för att vända den negativa utvecklingen för ekosystemen, och att dämpa andra följder av ett förändrat klimat i norra Sverige. Pågående och nya omfattande åtgärder krävs för att förbättra situationen för natur- och kulturmiljöerna. Tillsyn och uppföljning av miljöbalken behöver öka för att bibehålla länets goda förutsättningar. I länets åtgärdsprogram för miljömålen finns konkreta åtgärder för en snabbare omställning.

Illustration solstrålar.

Begränsad klimatpåverkan

Växthusgasutsläppen i Västerbotten minskade med 22 procent mellan 1990–2019, vilket främst beror på att utsläppen från egen uppvärmning av bostäder och lokaler minskat med 90 procent. Utsläppen från transporter är näst intill oförändrade mellan 1990 och 2019. Takten i åtgärdsarbetet behöver öka väsentligt för att nå de nationella klimatmålen. Åtgärdsarbetet i länet är till stor del inriktat på att minska utsläppen från transporter som, tillsammans med industrin, står för de största utsläppen.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Illustration moln.

Frisk luft

Kvävedioxidhalterna är fortsatt relativt höga i Västerbottens läns två största städer, Umeå och Skellefteå medan övriga kommuner har låga halter. I centrala Umeå minskar halterna medan det i Skellefteå inte finns någon tydlig tendens till minskade halter. Åtgärder i länet ger viss effekt men halterna Kvävedioxidhalterna är fortsatt relativt höga i Västerbottens läns två största städer, Umeå och Skellefteå medan övriga kommuner har låga halter. I centrala Umeå minskar halterna medan det i Skellefteå saknas någon tydlig trend. Utsläppen av partiklar från trafik förväntas bli ett större problem i framtiden trots att de idag är mindre problematiska än kvävedioxidhalterna. I centrala Skellefteå har partikelhalterna ökat något de senaste åren. Åtgärder i länet har gett viss effekt men halterna minskar långsamt och målet bedöms inte nås till 2030.alltför långsamt för att målet ska kunna uppnås. Utsläppen av partiklar från trafik och vedeldning blir troligen, relativt sett ett större problem i framtiden trots att det idag ser ut att var mindre problematiskt än kvävedioxidhalterna.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Oklar utveckling

Illustration regndroppar.

Bara naturlig försurning

Trots minskade utsläpp utgör försurningen alltjämt ett problem och det finns fortfarande många vattendrag där vattenkvaliteten är dålig. Avsaknaden av äldre data gör det omöjligt att veta hur mycket den nuvarande vattenkvaliteten avviker från den naturliga. För att motverka de negativa effekterna på växter och djur omfattas cirka 1 000 kilometer vattendrag och 100 sjöar av kalkning. Projekt drivs för att kartlägga påverkan från svavelhaltiga jordar och för att utveckla motåtgärder.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration plocka frukt.

Giftfri miljö

Västerbottens län är i många avseenden lika andra län när det gäller förekomst och hantering av kemiska ämnen, produkter och varor. Något som skiljer Västerbotten från många andra län är att det förutom industriverksamheter även finns både pågående och nedlagda sulfidmalmsgruvor samt ett smältverk. Avfall från sulfidmalmsgruvorna utgör en av de allvarligare miljöriskerna i länet. Arbetet med förorenade områden bör öka i takt för att miljömålet ska nås.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Oklar utveckling

Illustration ozonlagret runt jorden.

Skyddade ozonskikt

Det är viktigt att arbetet med att minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen fortsätter för att ozonskiktet ska kunna återhämta sig. Arbete med omhändertagandet av kasserade produkter som gamla kylskåp, anläggningar för luftkonditionering och skumplast viktigt då de innehåller klorerade ämnen som bryter ned ozonskiktet. Eftersom många kväveföreningar kan omvandlas till lustgas som är ozonnedbrytande är det även viktigt att minska dessa utsläpp.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Illustration strålning.

Säker strålmiljö

Antalet nya fall av hudcancer fortsätter att öka i Västerbotten. För att nå målet måste åtgärder ske för att minska exponeringen av UV-strålningen och därmed risken för hudcancer. Det kräver en förändring av människors livsstil och attityder kring utseende och solning. Viktiga insatser är information och rådgivning. Allmänhetens exponering för elektromagnetisk strålning är för de flesta användningsområden låg jämfört med gällande referensvärden.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Illustration fisk i hav.

Ingen övergödning

Tillståndet i Västerbotten är övervägande positivt. Det finns lokala övergödningsproblem i sjöar, vattendrag och kustvatten, men omfattningen är mindre i jämförelse med södra Sverige. Behovet av att kartlägga och samla in data är stort och kan bidra till att kännedom om övergödningsproblemet i länet är underskattat. Bidragande orsaker till att problem med övergödning uppstått är framför allt utsläpp från jordbruk, mindre reningsverk, enskilda avlopp och skogsbruk.

Målbedömning

Nära att uppnås

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration på näckros.

Levande sjöar och vattendrag

I Västerbottens län pågår på flera håll ett omfattande åtgärdsarbete. Finansieringen av åtgärder har på senare år höjts och restaurering av framför allt vatten påverkade av timmerflottning ökar i omfattning. Omprövningen av vattenkraftens miljövillkor kan förhoppningsvis leda till förbättringar i miljön på sikt. Stora utmaningar kvarstår dock och för många problem saknas idag åtgärdsarbete. Med nuvarande åtgärdstakt och juridiska verktyg kommer inte miljömålet att uppnås till 2030.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Positiv

Illustration av dricksvatten.

Grundvatten av god kvalitet

För att nå målet i Västerbotten arbetas det med att förbättra kunskapen om grundvattnet och dess påverkan på ekosystem, minska uttag av naturgrus, skydda våra dricksvattentäkter bättre genom att inrätta vattenskyddsområden och lyfta dricksvattenfrågan i den kommunala planeringen. Det är också viktigt att planera utifrån ett förändrat klimat. Medel har tillförts som har förstärkt arbetet tillfälligt men för att nå målet behöver medel på lång sikt säkras.

Målbedömning

Nära att uppnås

Miljötillstånd (trendpil)

Positiv

Illustration på en båt.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Västerbottens län har problem med bland annat förhöjda halter av miljögifter, högt exploateringstryck, lokala problem med övergödning och påverkade fiskpopulationer. En hel del åtgärdsarbete pågår, som exempelvis restaureringar och kunskapsinsamlingar, men för att nå miljömålet behöver vi bland annat genomföra åtgärdsprogrammen för vatten- och havsdirektivet, fortsätta sanering av förorenade områden, begränsa exploateringen vid kusten samt fortsätta skydda och restaurera värdefulla natur- och kulturmiljöer.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration på groda.

Myllrande våtmarker

I Västerbottens län finns många våtmarker med höga naturvärden men också många våtmarker som har skadats. En stor andel av våtmarkerna i länets kustnära delar är skadade, medan stora arealer i länets västra delar är opåverkade. Sedan 1999 har 14 av myrarna i Myrskyddsplanen skyddats, återstående 12 myrar är fortfarande oskyddade. Arbete med hydrologisk återställning har genomförts med goda resultat. Det skadas fortfarande våtmarker i samband med bland annat skogsbruk och terrängkörning.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration på skog och kotte.

Levande skogar

Andelen skyddad skog är låg i länet, skogar med höga naturvärden fortsätter att avverkas och skogslandskapet blir allt mer fragmenterat. Många skogslevande arter hotas av avverkning eller igenväxning. Det råder brist på löv- och blandskogar och på viktiga substrat som död ved och gamla grova träd.  Åtgärder görs för att bevara och gynna naturvärden i skyddade områden, men de behöver öka i omfattning. Ökat skydd av skog, implementeringen av målbilderna för god miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder och arbetet med Grön infrastruktur är viktiga faktorer för att vända trenden för miljömålet.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Illustration på åker.

Ett rikt odlingslandskap

Västerbottens län har en liten andel åkermark, och naturbetesmarker och slåtterängar utgör en liten andel av det odlade landskapet. Förutsättningen för ett rikt odlingslandskap är att den arealen bibehålls och helst ökar. Utvecklingen har under lång tid inneburit att åkerarealen minskat, medan ängs- och betesarealen inte minskat nämnvärt. Det faktum att Västerbottens län förlorat så mycket odlad areal gör, trots positiva insatser och att minskningen de senaste åren varit liten, att tillståndet för miljömålet är fortsatt problematiskt.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Illustration på fjäll och ren.

Storslagen fjällmiljö

Västerbottensfjällen är till stor del oexploaterade och det finns stora arealer skyddad natur som för framtiden bevarar stora sammanhängande fjällområden. Fjällen används av många olika verksamheter och aktiviteter. Att verka för samexistens mellan alla aktörer och besökare i fjällområdet, samt att begränsa den störning och det slitage som efterlämnas i naturen är en viktig del i åtgärdsarbetet. Viktigt är också insatser för fjällens biologiska mångfald, som hotas av såväl klimatförändringar som färre hävdade marker.

Målbedömning

Nära att uppnås

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration på stad.

God bebyggd miljö

Stora avstånd och skillnader i befolkningsfördelning och exploateringstryck mellan olika kommuner innebär strukturella utmaningar med att skapa effektiv och miljövänlig transportinfrastruktur och funktionella samband mellan kust och inland, stad och landsbygd. De olika förutsättningarna gör att kommunernas fokus i miljömålsarbete och deras förändringskraft ser mycket olika ut. Generellt ses en positiv trend där ett flertal kommuner arbetar aktivt med strategiska planeringsinsatser och utvecklingsprojekt som förväntas bidra till måluppfyllelsen på sikt.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Positiv

Illustration på växt och djur.

Ett rikt växt- och djurliv

Stora delar av naturen i Västerbotten är påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. Många av naturtyperna och arterna saknar gynnsam bevarandestatus. Takten i arbetet med att skydda och sköta områden har ökat, men fortfarande förstörs områden med höga naturvärden.  Arbetet mot invasiva arter är etablerat, samtidigt som flera invasiva arter expanderar i länet. Kunskapen om hur arterna påverkas av klimatförändringar är bristfällig.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.