Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Västerbottens län 2022.
I Västerbotten pågår en grön industriell omställning med stora investeringar för en fossilfri framtid. En utveckling som kommer att bidra till flera miljömål och en cirkulär utveckling men som samtidigt innebär utmaningar kring bland annat markanvändning.
Inget av de miljömål som bedöms på regional nivå kommer att nås till 2030. För miljömålet Storslagen fjällmiljö har bedömningen ändrats från nära till nej. Utvecklingen de senaste åren indikerar en samhällsomställning och en positiv utveckling för flera miljömål medan inriktningen för ekosystemtjänster, natur- och kulturmiljön är negativ. Trots de många åtgärder som pågår i länet behöver det göras mer för att miljömålen ska nås och för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturens återhämtning.
Innehållsförteckning
Klicka för att komma direkt till miljökvalitetsmålets sammanfattning
Miljötillståndet i Västerbottens län
Inget av de miljömål som bedöms på regional nivå kommer att nås till 2030. Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet bedöms som nära att nås. En positiv utveckling ses för God bebyggd miljö, Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag. För Storslagen fjällmiljö har bedömningen ändrats från nära till nej efter fördjupad analys av artdatabankens information kring flertalet av kalfjällets arter som är hotade på grund av de effekter som klimatförändringarna innebär.
Stora delar av naturen i Västerbotten är påverkade av en intensiv mark- och vattenanvändning. Många naturtyper och arter saknar gynnsam bevarandestatus. Takten i arbetet med att skydda och sköta områden har ökat, men fortfarande avverkas skogar med höga naturvärden, och landskapet blir allt mer fragmenterat. Flera gamla gruvor och andra förorenade områden behöver åtgärdas. För odlingslandskapet är utvecklingen i miljön negativ på grund av stora förluster av brukad åkermark och minskat antal nötkreatur och jordbruksföretag.
Havsmiljön i länet har problem med bland annat förhöjda halter av miljögifter, högt exploateringstryck, lokala problem med övergödning och påverkade fiskpopulationer. Den fysiska påverkan på våra vattendrag är väldigt omfattande. Allt fler vattenskyddsområden i Västerbotten inrättas och revideras och kunskapen om grundvattnets kvalitet ökar och mer hänsyn tas till grundvatten i planeringsprocesser.
Länets geografiska förhållanden, med stora avstånd, ojämn befolkningsfördelning och kallt klimat innebär särskilda utmaningar för att kunna skapa välfungerande transportinfrastruktur och resurseffektiva samband mellan stad och land. Utsläppen av växthusgaser i Västerbotten har minskat med 29 procent mellan 1990 och 2020. Utsläppen från transportsektorn, som står för 35 procent av Västerbottens totala utsläpp, minskade med 12 procent mellan 2019-2020, vilket till stor del beror på restriktioner till följd av covid-19-pandemin.
Halterna av kvävedioxid i luften är fortfarande relativt höga i Umeå och Skellefteå. En annan hälsorelaterad indikator är antalet fall av hudcancer som fortsätter att öka i länet. Det behövs en förändring av människors livsstil och attityder kring solning för att antalet cancerfall ska minska.
Åtgärdsarbetet i Västerbottens län
I Västerbotten pågår stora insatser för att restaurera våtmarker, vattendrag och sjöar som är viktiga för biologiska mångfald och bidrar med en rad ekosystemtjänster. Skydd av värdefulla natur- och kulturmiljöer, betes- och markförmedlingen för odling.
Projekt som stimulerar cirkulära flöden inom industrin och satsningar på att minska utsläppen från transporter i form av fler snabbladdningsstationer både för personbilar och tunga transporter, byggande av Norrbotniabanan och cykelfrämjande insatser i flera kommuner.
Trots alla positiva insatser har vi, precis som övriga delar i Sverige, långt kvar till att nå de flesta av miljömålen. Åtgärdstakten behöver öka och fler behöver göra mer i omställningen till ett hållbart samhälle.
Generationsmålet
Västerbottens nyindustrialisering är en del av en omställning mot ett fossiloberoende samhälle. Ett gott exempel för att fasa ut fossila bränslen i länet är att spillvärmen från rönnskärsverken kommer att nyttjas som fjärrvärme. Att öka självförsörjningsgraden på livmedel hänger ihop med en lokal cirkulär konsumtion, där en cirkulär marknadsplats i Umeå centrum och MatValet är goda exempel på åtgärder under året. Region Västerbotten har också ordnat kompetensutveckling inom cirkulär offentlig upphandling och cirkulär affärsutveckling. Att lämna över ett samhälle utan stora miljöproblem handlar även om att stärka kulturvärden och biologisk mångfald. Arbete pågår särskilt i vattendrag, våtmarker och i skogen i länet. Det bidrar till de ekosystemtjänster som ger förutsättningar för ett hälsosamt liv, till exempel rent vatten. En del av vår krisberedskap är att möta ökade nederbördsmängder i framtiden, där återställning av våtmarker är en viktig del.
Begränsad klimatpåverkan
Växthusgasutsläppen i Västerbotten minskade med 29 procent mellan 1990–2020, vilket främst beror på att utsläpp från egen uppvärmning av bostäder och lokaler minskat med 90 procent. Utsläppen från transportsektorn, som står för 35 procent av Västerbottens totala utsläpp, minskade med 12 procent mellan 2019-2020, vilket till stor del beror på restriktioner till följd av covid-19-pandemin. Takten i åtgärdsarbetet behöver öka väsentligt för att nå de nationella klimatmålen. Åtgärdsarbetet i länet är till stor del inriktat på att minska utsläppen från transporter som, tillsammans med industrin, står för de största utsläppen.
Målbedömning
Ingen regional bedömning
Miljötillstånd (trendpil)
Ingen regional bedömning
Frisk luft
Kvävedioxidhalterna är fortsatt relativt höga i Västerbottens läns två största städer, Umeå och Skellefteå medan övriga kommuner i länet har relativt låga halter. I centrala Umeå minskar halterna sett över en längre tid medan det i Skellefteå saknas en tydlig trend för kvävedioxid. Utsläppen av partiklar från trafik förväntas bli ett större problem i framtiden. I centrala Skellefteå har partikelhalterna ökat de senaste åren. Åtgärder för att minska utsläppen av luftföroreningar i Västerbottens läns större städer har gett viss effekt men halterna minskar långsamt och det är inte troligt att målet nås till 2030.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Oklar utveckling
Bara naturlig försurning
Trots minskade utsläpp utgör försurningen alltjämt ett problem och det finns fortfarande många vattendrag där vattenkvaliteten är dålig. Avsaknaden av äldre mätdata gör det omöjligt att veta hur mycket den nuvarande vattenkvaliteten försämrats från den naturliga. För att motverka de negativa effekterna på djurlivet omfattas cirka 1 000 kilometer vattendrag och 100 sjöar av kalkning. Projekt drivs också för att kartlägga påverkan från svavelhaltiga jordar och för att utveckla motåtgärder.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Giftfri miljö
Västerbottens län är i många avseenden lika andra län när det gäller förekomst och hantering av kemiska ämnen, produkter och varor. Något som skiljer Västerbotten från många andra län är att det förutom industriverksamheter även finns både pågående och nedlagda sulfidmalmsgruvor samt ett smältverk. Avfall från sulfidmalmsgruvorna utgör en av de allvarligare miljöriskerna i länet. Arbetet med förorenade områden bör öka för att miljömålet ska nås.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Oklar utveckling
Skyddade ozonskikt
Det är viktigt att arbetet med att minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen fortsätter för att ozonskiktet ska kunna återhämta sig. Arbete med omhändertagandet av kasserade produkter som gamla kylskåp, anläggningar för luftkonditionering och skumplast viktigt då de innehåller klorerade ämnen som bryter ned ozonskiktet. Eftersom många kväveföreningar kan omvandlas till lustgas som är ozonnedbrytande är det även viktigt att minska dessa utsläpp.
Målbedömning
Ingen regional bedömning
Miljötillstånd (trendpil)
Ingen regional bedömning
Säker strålmiljö
Antalet nya fall av hudcancer fortsätter att öka i Västerbotten. För att nå målet måste åtgärder ske för att minska exponeringen av UV-strålningen och därmed risken för hudcancer. Det kräver en förändring av människors livsstil och attityder kring utseende och solning. Viktiga insatser är information och rådgivning. Allmänhetens exponering för elektromagnetisk strålning är för de flesta användningsområden låg jämfört med gällande referensvärden.
Målbedömning
Ingen regional bedömning
Miljötillstånd (trendpil)
Ingen regional bedömning
Ingen övergödning
Tillståndet i Västerbotten är övervägande positivt. Det finns lokala övergödningsproblem i sjöar, vattendrag och kustvatten, men omfattningen är mindre i jämförelse med södra Sverige. Behovet av att kartlägga och samla in data är stort. Det kan bidra till att övergödningsproblemet i länet är underskattat. Bidragande orsaker till att problem med övergödning uppstått är framför allt utsläpp från jordbruk, reningsverk, enskilda avlopp, dagvatten och skogsbruk. Åtgärdstakten behöver öka för att miljömålet ska nås till år 2030.
Målbedömning
Nära att uppnås
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Levande sjöar och vattendrag
I Västerbottens län pågår på flera håll ett omfattande åtgärdsarbete. Finansieringen av åtgärder har på senare år höjts och restaurering av framför allt vatten påverkade av timmerflottning ökar i omfattning. Omprövningen av vattenkraftens miljövillkor kan komma att leda till betydande förbättringar i miljön på sikt. Stora utmaningar kvarstår och för många problem saknas idag åtgärdsarbete helt. Med nuvarande finansiering och juridiska verktyg kommer inte miljömålet att uppnås till 2030.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Positiv
Grundvatten av god kvalitet
För att nå målet i Västerbotten arbetas det med att förbättra kunskapen om grundvattnet och dess påverkan på ekosystem, minska uttag av naturgrus, skydda våra dricksvattentäkter bättre genom att inrätta vattenskyddsområden och lyfta dricksvattenfrågan i den kommunala planeringen. Det är också viktigt att planera utifrån ett förändrat klimat. Medel har tillförts som har förstärkt arbetet tillfälligt men för att nå målet behöver medel på lång sikt säkras.
Målbedömning
Nära att uppnås
Miljötillstånd (trendpil)
Positiv
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Västerbottens län har problem med bland annat förhöjda halter av miljögifter, högt exploateringstryck, lokala problem med övergödning och påverkade fiskpopulationer. En hel del åtgärdsarbete pågår, som exempelvis tillsyn, restaurering och kunskapsinsamlingar, men för att nå miljömålet behöver vi bland annat genomföra åtgärdsprogrammen för vatten- och havsdirektivet, fortsätta sanering av förorenade områden, begränsa exploateringen vid kusten samt fortsätta skydda och restaurera värdefulla natur- och kulturmiljöer.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Myllrande våtmarker
I Västerbottens län finns många våtmarker med höga naturvärden men också många våtmarker som har skadats. En stor andel av våtmarkerna i länets kustnära delar är skadade, medan stora arealer i länets västra delar är opåverkade. Arbetet med att skydda myrar enligt Myrskyddsplanen går sakta framåt, fortfarande återstår 12 myrar som är helt eller delvis oskyddade. Arbete med hydrologisk återställning har genomförts med goda resultat. Det skadas fortfarande våtmarker i samband med bland annat skogsbruk, vindkraftsutbyggnad och terrängkörning.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Levande skogar
Andelen skyddad skog är låg i länet, skogar med höga naturvärden fortsätter att avverkas och skogslandskapet blir alltmer fragmenterat. Många skogslevande arter hotas av avverkning eller igenväxning. Det råder brist på löv- och blandskogar och på viktiga substrat som död ved och gamla grova träd. Åtgärder görs för att bevara och gynna naturvärden i skyddade områden, men de behöver öka i omfattning. Ökat skydd av skog, implementeringen av målbilderna för god miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder och arbetet med Grön infrastruktur är viktiga faktorer för att vända trenden för miljömålet.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ
Ett rikt odlingslandskap
Västerbottens län har en liten andel åkermark, och naturbetesmarker och slåtterängar utgör en liten andel av det odlade landskapet. Förutsättningen för ett rikt odlingslandskap är att den arealen bibehålls och helst ökar. Utvecklingen har under lång tid inneburit att åkerarealen minskat, medan ängs- och betesarealen varit relativt konstant. Det faktum att Västerbottens län förlorat så mycket odlad areal gör, trots positiva insatser och att minskningen de senaste åren varit något mindre, att tillståndet för miljömålet är fortsatt problematiskt.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ
Storslagen fjällmiljö
Västerbottens fjällvärld utgörs av en mångfald av värdefulla naturmiljöer, med stora obrutna vildmarksområden präglade av samisk markanvändning. Klimatförändringar innebär nu ökande utmaningar för renskötseln och friluftslivet, och hotar ett stort antal arter bland annat genom igenväxning och förlust av snölegemiljöer. Andra hot är upphörd slåtter och betesdrift, samt exploatering av serpentinstenslokaler. De viktigaste och biologiskt rikaste kulturmiljöerna behöver restaureras, och har stor potential som besöksmål. Fler besökare är en positiv utveckling, men medför behov av olika insatser för att minimera störningar för renskötsel och djurliv.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
God bebyggd miljö
Långa avstånd och stora geografiska skillnader i exploateringstryck och befolkningstillväxt inom länet innebär strukturella utmaningar med att skapa en effektiv och hållbar infrastruktur med funktionella samband mellan kust och inland, stad och landsbygd. Sett i förhållande till kommunernas olika förutsättningar när det gäller utmaningar och förändringskraft i miljömålsarbetet anses utvecklingen röra sig i en positiv riktning. Särskilda insatser och samverkan kommer att krävas för att länets snabba och gröna omställning ska ske på ett hållbart sätt.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Positiv
Ett rikt växt- och djurliv
Stora delar av naturen i Västerbotten är påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. Många av naturtyperna och arterna saknar gynnsam bevarandestatus. Takten i arbetet med att skydda och sköta områden har ökat, men fortfarande förstörs områden med höga naturvärden. Arbetet mot invasiva arter är etablerat, samtidigt som flera invasiva arter expanderar i länet. Kunskapen om hur arterna påverkas av klimatförändringar är bristfällig.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ