Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Värmlands län 2025.
Det pågår och genomförs många bra åtgärdsarbeten i Värmland- både regionalt, kommunalt och inom näringslivet- som ger positiva effekter för miljömålsarbetet. Satsningar och kunskapsuppbyggnad inom flera områden behöver dock öka, och många projekt och åtgärder behöver knytas ihop, exempelvis inom markanvändning, skog, energi och vatten.
Värmland är ett skogslän med stora arealer ung produktionsskog och med en låg andel skog som är skyddad eller gammal. På senare år har efterfrågan på skogsbaserade produkter och tjänster ökat, vilket försvårar arbetet med att uppnå flera miljömål.
Värmland är även ett vattenlän med Klarälven och Vänern som förser oss med många ekosystemtjänster så som vattenkraft, fiske och dricksvatten. Men kraftproduktionen skapar vandringshinder och onaturliga vattennivåväxlingar i älven, vilket har en negativ påverkan på arter både i vatten och längs strandlinjen.
Av de 14 miljömål som berör Värmland, bedöms endast ett vara nära att nås till år 2030. Det är målet Frisk luft som har ändrat bedömningen från att inte nås till att nära kunna uppnås till år 2030. Det beror på att mätningarna i Karlstad visar på en nedåtgående trend för både kvävedioxid och PM10.
Målet Grundvatten av god kvalitet har gått från att vara nära att nås till att inte nås. Det beror bl.a. på att det råder brist på data inom flera preciseringar samt att antalet grundvattenförekomster som inte har god kemisk status kommer att öka vid nästa beslut av miljökvalitetsnormer. Utvecklingen för miljömålet är oklar eftersom det saknas information om förändringen beror på gamla föroreningar som tidigare inte analyserats eller om nya föroreningar orsakar den faktiska ökningen av grundvattenförekomster med otillfredsställande status.
För fyra av miljömålen görs även bedömningen att utvecklingen i miljön går åt fel håll. Det rör målen Bara naturlig försurning, Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv samt Ett rikt odlingslandskap.
Dessa fyra mål har en stark koppling till biologisk mångfald. Den fortsatt negativa utvecklingen beror delvis på att resurserna inte räcker för att bevara de skyddsvärda skogarna, samt att stöden till jordbruket inte är tillräckligt inriktade på att värna naturvärdena i odlingslandskapet.
I Länsstyrelsen Värmlands miljömålsarbete ingår ett Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2021–2025. Syftet med programmet är att öka kunskapsutbytet och samarbetet för att på så sätt snabba på omställningsarbetet där kommunerna och regionen är huvudaktörer. Under året har arbetet med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för nästa period påbörjats. Då resurserna för miljömålsarbetet minskade markant under 2024–2025 har arbetet inte kunnat slutföras under året. Det nuvarande åtgärdsprogrammet kommer därför att fortsätta gälla in i 2026.
I länet pågar mycket arbete kring energi- och klimatområdet. Länsstyrelsen Värmland har bl.a. utvecklat den regionala energiplaneringen samt initierat mellankommunal samverkan för att bidra till ökad kapacitet för lokal energiplanering.
Behovet av åtgärder är stort för att förbättra förutsättningarna så att växter och djur kan leva och sprida sig i landskapet. Detta kräver bland annat resurser till naturvårdande insatser. Två ljuspunkter är det stora LIFE-projekt som pågår till år 2031 och omfattar åtgärder för livsmiljöerna i några vattendrag i länets norra del, samt främjandet av våtmarksarbetet som sakta går framåt.
I Värmland pågår många bra initiativ bland myndigheter och näringsliv för att driva utvecklingen i en mer hållbar riktning. Många företag jobbar aktivt för att minska sin användning av fossila bränslen, att minska sina restströmmar samt att få ner energianvändningen.
Länsstyrelsen Värmland arbetar årligen med en bred palett av insatser för att värna natur- och kulturmiljö samt biologisk mångfald. Det handlar bland annat om skydd av naturområden, skötsel av skyddad natur, miljöersättningar till lantbrukare samt åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper. Vissa av dessa områden har drabbats av kraftiga nedskärningar, medan andra fått viss resursförstärkning. Förstärkningen kompenserar dock inte för nedskärningarna.
När det kommer till vår konsumtion går utvecklingen åt fel håll. Här krävs en minskad och mer medveten produktion och konsumtion eftersom det påverkar allt från gifter i miljön till ökade uttag av naturresurser.
Det jobbas aktivt i länet med människors hälsa på många olika sätt. Region Värmland ( RV), RF SISU och Länsstyrelsen har under 2025, inom ramen för RV folkhälsostrategi med fokus på barns rörelse och hälsa.
Under perioden 1990–2023 har de totala utsläppen i Värmlands län minskat med 52 procent och uppgår nu till 1,08 miljoner ton. Mellan 2022 och 2023 ökade de totala utsläppen i länet med 1,7 procent. Ökningen härrör framför allt från industrins energianvändning och processer. Transportsektorn står för de största utsläppen där merparten kommer från personbilar följt av tunga lastbilar.
För att nå klimatmålen krävs en kraftigt ökad takt i åtgärdsarbetet framför allt inom transporter, industri och jordbruk. Det behövs energieffektivisering, cirkulära system och åtgärder som ökar nettoupptag av växthusgaser i skog och mark.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Utsläppen av kväveoxider och partiklar i Värmland har minskat kraftigt sedan 1990-talet, men de senaste tio åren har utvecklingen avstannat särskilt inom industrin. Massa- och pappersindustrin står för en stor del av framför allt kväveoxidutsläppen i länet.
Även transporter är en stor källa av luftföroreningar. Övergången till fler laddbara fordon är positivt för kvävedioxidhalterna, men än så länge är andelen elbilar i Värmland låg.
Nära att uppnås
Neutral utveckling
Försurning är fortfarande ett stort problem i Värmland och återhämtningen är långsam. Svavelutsläppen i Sverige är låga, men nedfallet är fortfarande betydande då vi påverkas av utsläpp från kontinenten och sjötransporter. Kväveutsläppen har minskat långsamt de senaste åren, men behöver reduceras ytterligare.
Det intensiva skogsbruket påverkar försurningen negativt, vilket delvis kan motverkas om mer aska återförs till markerna. Många sjöar och vattendrag är fortfarande i stort behov av kalkning.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Gamla miljösynder i vår miljö i form av förorenade områden hanteras genom undersökningar och åtgärder. Genom prövning och tillsyn ställs krav på utsläppsminskande åtgärder från pågående verksamheter. Många skadliga ämnen förekommer dock även i material och konsumtionsvaror, vilket är svårare att reglera via kemikalielagstiftningen.
Även om flera åtgärder genomförs i länet är utvecklingen i miljön oklar, eftersom kunskap saknas om många ämnen, deras utbredning och effekter.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen minskar stadigt i länet eftersom nya produkter inte innehåller skadliga ämnen. Utsläpp kan dock fortfarande komma från olika typer av avfall som isoleringsmaterial, kyl- och värmeanläggningar samt från lustgasutsläpp inom jordbruket.
Det viktigaste åtgärdsarbetet är att öka kunskapen om hanteringen av avfall, både i Sverige och utomlands. Jordbruket behöver även jobba med att få ner utsläppen av lustgasutsläpp från bland annat gödselhanteringen.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Värmland har en jämförelsevis låg naturlig bakgrundsstrålning. Lokalt kan dock markradon och byggmaterial orsaka höga radonhalter i inomhusluften. När det gäller ultraviolett strålning ökar antalet hudcancerfall i länet bland både kvinnor och män.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Övergödning är fortfarande ett miljöproblem i Värmlands län, kopplat till utsläpp från jordbruk, avloppsvatten och industrier. Problematiken är särskilt stor i den södra delen av länet på grund av en högre grad av näringsförluster från jordbruksmarker. Flera åtgärder genomförs, bland annat inom Greppa Näringen och LOVA, för att minska belastningen av näringsämnen. Trots detta räcker insatserna inte för att nå målet i Värmlands län.
Uppnås ej
Neutral utveckling
De värmländska sjöarnas och vattendragens biologi påverkas tydligt och negativt av till exempel dammbyggnader, vattenreglering, skogsbruk, utdikade våtmarker, skador efter flottledsrensning och försurning.
Flera viktiga åtgärdsprojekt pågår, men eftersom behovet är stort krävs både förändringar i lagstiftningen för att underlätta genomförandet av naturvårdsåtgärder i vatten och ökade ekonomiska samt personella resurser hos både länsstyrelsen och kommunerna. Detta är nödvändigt för att kunna arbeta kraftfullt och målinriktat med frågorna.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Grundvatten är en viktig resurs för vår dricksvattenförsörjning och påverkar växt- och djurliv i våra sjöar och vattendrag. Flera vattenskyddsområden behöver ges ett förstärkt skydd mot förorenande ämnen genom att de revideras, andra behöver skapas där det helt saknas idag. Tillgången till grundvatten av god kvalitet är i allmänhet god men kunskapsläget behöver förbättras genom miljöövervakning. Vattenmyndighetens åtgärdsprogram behöver dessutom genomföras i större utsträckning än i dag.
Nej, målet kan inte nås
Oklar utveckling
Ett aktivt arbete bedrivs med skydd, återställande och anläggning av våtmarker i länet. Arbetet med återställande och anläggning av våtmarker går sakta och omfattar förhållandevis små arealer. Samtidigt sker förlust av eller negativ påverkan på våtmarker, på grund av bland annat diken, körskador, vägbyggnation och kvävenedfall. Det är svårt att bedöma om de positiva åtgärderna eller de negativa processerna överväger.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Många insatser görs för att uppnå miljökvalitetsmålet Levande skogar, men det behöver göras mer. Avverkning av skog med höga naturvärden kopplat till skogens biologiska mångfald sker fortfarande. Ökad kunskap och planering av hänsyn till naturmiljön i samband med skogliga åtgärder krävs. Statliga styrmedel som bidrar till att främja eller bevara biologisk mångfald är avgörande. Detta kan skapa möjligheter för formellt skydd, naturvårdande skötsel och ett mer variationsrikt skogsbruk. Insatser behövs även för att inventera skogens alla värden.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås till 2030. Orsaken är minskande djurhållning i Värmlands skogs- och mellanbygd, brist på medel för skötsel av skyddad natur och bevarande av hotade arter, ökande förekomst av invasiva arter samt att jordbruksmark överges eller bebyggs. För att nå målet krävs förbättrad lönsamhet för små jordbruk och ekologiska jordbruk, insatser för att göra det lättare att bo och verka på landsbygden i hela Värmland samt anpassade brukningsmetoder som gynnar den biologiska mångfalden.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Värmlands utveckling mot målet om en god bebyggd miljö präglas av både styrkor och utmaningar. Positiva insatser görs inom infrastruktur, energi och grönstruktur, men utmaningar kopplade till bebyggelsestruktur, befolkningsutveckling och resursbrist hindrar ett fullständigt uppnående av målen. Den oklara trenden beror på att vissa åtgärders effekter är svåra att mäta på kort sikt, medan andra goda intensioner behöver ha en ökad genomförandetakt. Målet kan därmed inte anses vara uppnått.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Minskade arealer av olika arters livsmiljöer, konkurrens från invasiva främmande arter samt effekter av ett förändrat klimat är några av orsakerna till att många arter har svårt att överleva inom sina naturliga utbredningsområden.
Behovet av att fortsatt skydda och sköta värdefulla områden för biologisk mångfald är stort. Anpassad hänsyn behöver även tas i det övriga landskapet av olika aktörer för att hjälpa hotade arter att överleva och öka i antal.
Uppnås ej
Negativ utveckling