Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Värmlands län 2022.
Tack vare ökade medel och insatser de senaste åren, bedöms möjligheterna att nå miljömålet Grundvatten av god kvalitet till år 2030 som goda. Övriga tio miljömål bedöms inte kunna uppnås till år 2030. Tre miljömål följs endast upp på nationell nivå och två berör inte Värmland.
För fyra av miljömålen bedöms miljötillståndet ha en negativ utveckling. Tre av dessa har en stark koppling till biologisk mångfald – Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv samt Ett rikt odlingslandskap. Att den biologiska mångfalden hotas beror på alltifrån igenväxning av betes- och odlingsmarker, otillräcklig hänsyn inom skogsbruket och fragmentering av livsmiljöer. Värdefulla områden behöver därför skyddas, men vi måste samtidigt visa mer hänsyn för att förbättra förhållandena för växter och djur.
Innehållsförteckning
Klicka för att komma direkt till miljökvalitetsmålets sammanfattning
Miljötillståndet i Värmlands län
Värmland är ett skogslän med stora arealer ung produktionsskog samt en låg andel gammal och skyddad skog. På senare år har efterfrågan på skogsbaserade produkter och tjänster ökat, vilket ökar trycket på skogen. Hur vi sköter våra skogar har inte bara effekt på miljömålet Levande skogar, utan påverkar även i hög grad mål som Bara naturlig försurning, Ett rikt växt- och djurliv, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Myllrande våtmarker.
Många sjöar och vattendrag i Värmland är påverkade av någon form av mänsklig aktivitet. Övergödning och försurning är fortfarande ett stort problem och många sjöar är i behov av kalkning. Även bristen på fritt strömmande vatten är ett problem i Värmland då många sjöar och vattendrag är påverkade av lämningar från flottningen av timmer, dammar eller vattenkraftverk. Processen med Nationell plan för moderna miljövillkor (NAP) är därför viktig för att få en miljöanpassning av vattenkraften, vilket skulle vara positivt för många växter och djur. Processen har påbörjats i Värmland, men att ompröva alla tillstånd uppskattas ta cirka 20 år.
Generationsmålet
Inom länet finns många positiva initiativ som bidrar till att omställningen går åt ett mer hållbart samhälle. Länets kommuner använder många av de statliga bidrag som kan sökas för att genomföra värdefulla projekt för förbättrad natur- och kulturmiljö samt för människors hälsa. Många företag har under senaste åren genomfört åtgärder framför allt inom cirkulär ekonomi och energieffektivisering. Men omställningstakten inom både offentlig och privat sektor måste öka inom många områden. Vi behöver bland annat bevara och främja den biologiska mångfalden i vår natur samt minska den negativa miljöpåverkan av vår konsumtion, även utanför Sveriges gränser.
Målen inom Agenda 2030 pekar på vikten av samverkan mellan olika aktörer. Inom ramen för Länsstyrelsen Värmlands åtgärdsprogram för miljömålen drivs arbetsgrupper inom sju prioriterade åtgärdsområden som påverkar Generationsmålet på olika sätt. Bland annat finns arbetsgrupper som jobbar med giftfri vardag, pollinering, ökad hänsyn inom skogsbruket och att grönska och ekosystemtjänster ska integreras i samhällsplaneringen. Syftet är att öka samarbetet i länet samt sprida goda exempel inom dessa områden.
Begränsad klimatpåverkan
Utsläpp av växthusgaser i Värmland fortsätter minska. Transportsektorn bidrar fortfarande till de största utsläppen. Många åtgärder från myndighet, kommun och näringsliv riktar in sig på att minska utsläppen inom just transport. Andra åtgärder utförs för att utveckla samverkan, metoder och tekniska lösningar som ska minska utsläppen inom andra områden. Trots gediget arbete krävs ökad takt och flera åtgärder för att nå målet.
Målbedömning
Ingen regional bedömning
Miljötillstånd (trendpil)
Ingen regional bedömning
Frisk luft
I flera värmländska tätorter överskrids fortfarande miljömålets riktvärden främst med avseende på kvävedioxid och partiklar. Trafiken är på många ställen den mest bidragande källan till luftföroreningar där människor vistas. Lokalt kan även bostädernas vedeldning bidra till höga halter av partiklar samt bensapyren. För att få ner utsläppen från vägtrafiken krävs en omställning till ett mer transporteffektivt samhälle där behovet av resor med bil minskar och där fler resor sker med hållbara transportmedel.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Bara naturlig försurning
Försurning är fortfarande ett stort problem i Värmland och återhämtningen är långsam. Svavelutsläppen i Sverige är låga, men nedfallet är fortfarande betydande då vi påverkas av utsläpp från kontinenten och sjötransporter. Kväveutsläppen har minskat långsamt de senaste åren, men behöver reduceras ytterligare. Det intensiva skogsbruket påverkar försurningen negativt, vilket delvis kan motverkas om mer aska återförs till markerna. Många sjöar och vattendrag är fortfarande i stort behov av kalkning.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Giftfri miljö
För att nå målet Giftfri miljö krävs större insatser, ytterligare styrmedel och riktlinjer både nationellt och internationellt, men även lokalt och regionalt arbete är viktigt. På regional nivå är det huvudsakliga arbetet att genom information få till en förändring av kemikalieanvändningen både inom företag men även för privatpersoner. Identifiering och åtgärder av förorenade områden är en viktig del i arbetet. Den regionala miljöövervakningen av Vänern visar att dock att förekomsten av stabila organiska ämnen och metaller inte förändrats nämnvärt under perioden 1996 och framåt.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ
Skyddade ozonskikt
Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen minskar stadigt i länet eftersom nya produkter inte innehåller skadliga ämnen. Däremot minskar inte utsläppen av lustgas i samma utsträckning. Den dominerande källan i Värmland är jordbruket. Det viktigaste åtgärdsarbetet är därför att minska utsläppen av lustgas från jordbruket, öka kunskapen om hanteringen av CFC-haltigt rivningsavfall samt att vi motverkar att kasserade kylvaror inte transporteras illegalt till andra delar av världen.
Målbedömning
Ingen regional bedömning
Miljötillstånd (trendpil)
Ingen regional bedömning
Säker strålmiljö
I stort följer tillståndet i Värmland den nationella utvecklingen. Värmland har jämförelsevis låg naturlig bakgrundsstrålning. Lokalt orsakar markradon och byggmaterial höga radonhalter i inomhusluft. Antalet hudcancerfall orsakade av ultraviolett strålning ökar succesivt i länet bland både kvinnor och män. Åtgärder som genomförs i länet är informationsinsatser angående solvanor, radonmätningar och radonsaneringar.
Målbedömning
Ingen regional bedömning
Miljötillstånd (trendpil)
Ingen regional bedömning
Ingen övergödning
Övergödning är ett betydande miljöproblem i den södra delen av Värmlands län. Tillförseln av näringsämnen från jordbruk, avloppsreningsverk och industrier är bland de bidragande orsakerna till övergödningen av akvatiska miljöer. Antalet vattendrag och sjöar som inte når god status för näringsämnen har successivt ökat under perioden 2010 – 2022. Samtidigt är övervakningsbehovet stort i länet vilket försvårar åtgärdsplaneringen. Flera åtgärdsarbeten, inom exempelvis Greppa Näring och LOVA, genomförs för att minska belastningen av näringsämnen. Men det räcker inte för att nå målet i Värmlands län.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Levande sjöar och vattendrag
De värmländska sjöarnas och vattendragens biologiska mångfald påverkas negativt av dammbyggnader, vattenreglering, skogsbruk, historiska skador efter flottledsrensning, försurning och annan mänsklig påverkan. Mycket och viktigt åtgärdsarbete pågår men då behovet är stort krävs såväl effektivare lagstiftning, bättre prioritering samt mer personella och ekonomiska resurser.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Grundvatten av god kvalitet
Tillgången till grundvatten av god kvalitet är i allmänhet god. Kunskapsläget behöver dock förbättras med bland annat inventering och miljöövervakning. Därmed är bedömningen osäker vad gäller utvecklingen i miljön och om målet uppnås eller ej. Grundvatten är en viktig resurs för vår dricksvattenförsörjning. Flera vattenskyddsområden för grundvattentäkter inrättas och revideras, men fler behöver skyddas.
Målbedömning
Nära att uppnås
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Myllrande våtmarker
Ett aktivt arbete bedrivs med skydd, återskapande och restaurering av länets våtmarker. Arbetet går sakta framåt, men resurserna för att utföra åtgärder måste öka. Skärpt hänsyn inom skogsbruk och vägbyggnation samt en ökad takt på återställande av dikade våtmarker behövs för att upprätthålla den positiva trenden.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Levande skogar
Trots att positiva åtgärder görs avseende miljöhänsyn är läget för biologisk mångfald i skogen ansträngt. Natur-och kulturmiljöhänsynen behöver förbättras och sektorsansvaret behöver förtydligas. Skyddet av värdefulla skogar i länet är fortfarande otillräckligt säkerställd. Förlusten och fragmenteringen av skogar med höga naturvärden fortsätter. Insatser för inventering, skydd, naturvårdande skötsel och större variation i skogsbruket behöver förstärkas.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ
Ett rikt odlingslandskap
Minskad djurhållning och nedläggning av jordbruksmark förhindrar att miljökvalitetsmålet nås till 2030. De mest hotade miljöerna är slåtterängar, sätrar och små öppna ytor i skogsmark. Invasiva arter är ett hot mot den biologiska mångfalden i flera värdefulla gräsmarker. Åtgärder och stöd i EU:s landsbygdsprogram har fördröjt försämringen av naturbetesmarkernas tillstånd. För att nå målet krävs förbättrad lönsamhet för små jordbruk samt anpassade brukningsmetoder som gynnar mångfalden.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ
God bebyggd miljö
Medvetenheten har ökat avseende till exempel klimatförändringar, natur- och kulturvärden, och transportfrågor. Det görs både nationella och regionala satsningar på kollektivtrafik och cykelinfrastruktur. Byggtakten i vissa områden är hög och svårigheten att hantera klimatrelaterade frågor blir tydlig när konkurrensen om marken ökar. Att utveckla mindre tätorter och landsbygd är också viktigt för att uppnå en god bebyggd miljö, även här finns svåra frågeställningar att hantera.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Oklar utveckling
Ett rikt växt- och djurliv
Minskande arealer och fragmentering av livsmiljöer, konkurrens från invasiva arter samt effekterna av ett varmare klimat är några av de orsakerna som gör att många arter har svårt att överleva inom sina naturliga utbredningsområden. Behovet av att fortsatt skydda och sköta värdefulla områden för biologisk mångfald är stort, men betydligt större hänsyn behöver även tas inom det övriga landskapet för att gynna hotade arter.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ