Värmlands län

Sverigekarta

Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Värmlands län 2021.


Tre av de fyra miljömål som bedöms ha en negativ utveckling i Värmland är starkt kopplade till biologisk mångfald – Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv samt Ett rikt odlingslandskap. Att den biologiska mångfalden hotas beror på alltifrån igenväxning av betes- och odlingsmarker, otillräcklig hänsyn inom skogsbruket och fragmentering av livsmiljöer vid bland annat exploatering. Tillsammans leder det till att många arter har svårt att överleva inom sina naturliga utbredningsområden. Värdefulla områden behöver därför skyddas, men vi måste samtidigt visa bättre hänsyn i det övriga landskapet för att förbättra förhållandena för växter och djur.

Innehållsförteckning

Klicka för att komma direkt till miljökvalitetsmålets sammanfattning

Miljötillståndet i Värmlands län

Det pågår många samverkansprojekt för att förbättra miljötillståndet i Värmland. Under 1.2 Åtgärdsarbetet för generationsmålet i Värmland redovisas ett axplock av åtgärder som är målövergripande eller på annat sätt bidrar till samhällsomställningen.

Speciellt för uppföljningen i år är att det tillkommer en analys av utvecklingen för samtliga strecksatser, se 1.3 Inriktningen för samhällsomställningen.

Illustration generationsmålet

Generationsmålet

Utsläpp av växthusgaser i Värmland fortsätter minska, men de senaste åren har kurvan planat ut något. Transportsektorn bidrar fortfarande till de största utsläppen. Många åtgärder från myndighet, kommun och näringsliv riktar in sig på att minska utsläppen inom just transport. Andra åtgärder utförs för att utveckla samverkan, metoder och tekniska lösningar som ska minska utsläppen inom andra områden. Trots gediget arbete krävs mer för att nå målet.

Illustration solstrålar.

Begränsad klimatpåverkan

Utsläppen av växthusgaser i Värmland har stadigt minskat sedan 1990 men detta har planat ut de senaste åren. Stora utsläpp ses framför allt inom transportsektorn. Detta beror på att andelen fossildrivna fordon fortfarande är väldigt hög i Värmland och även den körda sträckan per person. De kommande åren krävs en kraftsamling av samtliga aktörer för att få ner utsläppen från trafiken.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Illustration moln.

Frisk luft

I flera värmländska tätorter överskrids fortfarande miljömålets riktvärden främst med avseende på kvävedioxid och PM10. Trafiken är den största källan och för PM10 kan även bostädernas vedeldning bidra till höga halter lokalt. Luftkvalitet måste beaktas i samhällsplaneringen så att vi långsiktigt går mot ett mer transporteffektivt samhälle. Men även genom att till exempel undvika att bygga trånga gaturum där halterna lokalt kan bli höga samt att leda bort trafik från de centrala delarna av tätorten.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration regndroppar.

Bara naturlig försurning

Försurning är fortfarande ett stort problem i Värmland och återhämtningen är långsam. Svavelutsläppen i Sverige är låga, men nedfallet är fortfarande betydande då vi påverkas av utsläpp från kontinenten och sjötransporter. Kväveutsläppen har minskat långsamt de senaste åren, men kvävenedfallet överskrider fortfarande vad skogen kan ta upp. Det intensiva skogsbruket påverkar försurningen negativt, vilket delvis kan motverkas om mer aska återförs till markerna. Många sjöar och vattendrag är fortfarande i stort behov av kalkning.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration plocka frukt.

Giftfri miljö

För att uppnå en giftfri miljö behövs internationell, nationellt men även regionalt och lokalt arbete. På regional nivå bör åtgärdsarbetet främst fokusera på att få till en förändring av företag och privatpersoners kemikalieanvändningen. Även identifiering av och åtgärder inom förorenade områden är en viktig del i arbetet. Den regionala miljöövervakningen av Vänern visar dock att förekomsten av stabila organiska ämnen och metaller inte förändrats nämnvärt sedan år 1996.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Illustration ozonlagret runt jorden.

Skyddade ozonskikt

Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen minskar stadigt i länet eftersom nya produkter inte innehåller skadliga ämnen. Däremot minskar inte utsläppen av lustgas i samma utsträckning. Den dominerande källan i Värmland är jordbruket. 

Det viktigaste åtgärdsarbetet är därför att minska utsläppen av lustgas från jordbruket, öka kunskapen om hanteringen av CFC-haltigt rivningsavfall samt att vi motverkar att kasserade kylvaror inte transporteras illegalt till andra delar av världen.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Illustration strålning.

Säker strålmiljö

I stort följer tillståndet i Värmland den nationella utvecklingen. Värmland har jämförelsevis låg naturlig bakgrundsstrålning. Lokalt orsakar markradon och byggmaterial höga radonhalter i inomhusluft. Antalet hudcancerfall orsakade av ultraviolett strålning ökar och antal nya fall per år är fler än de var år 2000. Åtgärder som genomförs i länet är informationsinsatser angående solvanor, radonmätningar och radonsaneringar.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Illustration fisk i hav.

Ingen övergödning

Övergödning är fortfarande ett miljöproblem i Värmlands län på grund av utsläpp från jordbruk, avloppsvatten och industrier. Antalet vattendrag och sjöar som inte når god status för näringsämnen har successivt ökat under perioden 2010 – 2021. Samtidigt är övervakningsbehovet stort i länet, vilket försvårar åtgärdsplaneringen. Flera åtgärdsarbeten, inom exempelvis Greppa Näring och LOVA, genomförs för att minska belastningen av näringsämnen. Men det räcker inte för att nå målet i Värmlands län. 

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration på näckros.

Levande sjöar och vattendrag

De värmländska sjöarnas och vattendragens biologiska mångfald påverkas påtagligt och negativt av dammbyggnader, vattenregleringsföretag, intensivt skogsbruk, historiska skador efter flottledsrensning, försurning och annan mänsklig påverkan. Mycket och bra åtgärdsarbete pågår men då behovet är stort krävs effektivare lagstiftning, bättre prioritering samt mer resurser i form av både ekonomiska medel och personal.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration av dricksvatten.

Grundvatten av god kvalitet

Tillgången till grundvatten av god kvalitet är i allmänhet god. Kunskapsläget behöver dock förbättras med bland annat inventering och miljöövervakning. Därmed är bedömningen osäker vad gäller utvecklingen i miljön och om målet uppnås eller ej. Grundvatten är en viktig resurs för vår dricksvattenförsörjning. Flera vattenskyddsområden för grundvattentäkter inrättas och revideras, men fler behöver skyddas.

Målbedömning

Nära att uppnås

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration på groda.

Myllrande våtmarker

Ett aktivt arbete bedrivs med skydd, återskapande och restaurering av länets våtmarker. Arbetet går sakta framåt, men resurserna för att utföra åtgärder måste öka. Skärpt hänsyn inom skogsbruk och vägbyggnation samt en ökad takt på återställande av dikade våtmarker behövs för att upprätthålla den positiva trenden.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration på skog och kotte.

Levande skogar

Trots att positiva åtgärder görs avseende naturhänsyn försämras den biologiska mångfalden i skogen. Natur-och kulturmiljöhänsynen behöver förbättras och skogsbranschens ansvar behöver förtydligas för att vi ska kunna nå miljömålet. Insatser för inventering, skydd, naturvårdande skötsel och större variation i skogsbruket behöver förstärkas. Säkerställandet i form av skydd av värdefulla skogar i länet är fortfarande otillräcklig och avverkning av skogar med höga naturvärden fortsätter.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Illustration på åker.

Ett rikt odlingslandskap

Minskad djurhållning och nedläggning av jordbruksmark förhindrar att miljökvalitetsmålet nås till 2030. De mest hotade miljöerna är slåtterängar, sätrar och små öppna ytor i skogsmark. Invasiva arter är ett hot mot den biologiska mångfalden i flera värdefulla gräsmarker. Åtgärder och stöd i EU:s landsbygdsprogram har fördröjt försämringen av naturbetesmarkernas tillstånd, men för att nå målet krävs förbättrad lönsamhet för små jordbruk samt anpassade brukningsmetoder som gynnar mångfalden.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Illustration på stad.

God bebyggd miljö

Medvetenheten ökar avseende till exempel klimatförändringar, natur- och kulturvärden, och transportfrågor, men arbete måste bedrivas kontinuerligt för att få tydligt genomslag i konkreta projekt och planläggningar. Byggtakten i vissa områden är hög och svårigheten att hantera klimatrelaterade frågor blir tydlig när konkurrensen om marken ökar. Att utveckla mindre tätorter och landsbygd är också viktigt för att uppnå en god bebyggd miljö, även här finns svåra frågeställningar att hantera. De förändrade bosättningsmönster och resvanor som utvecklas i pandemins spår kan få stor betydelse i de framtida planeringsprocesserna.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Oklar utveckling

Illustration på växt och djur.

Ett rikt växt- och djurliv

Minskande arealer och fragmentering av livsmiljöer, konkurrens från invasiva arter samt effekterna av ett varmare klimat är några av de orsakerna som gör att många arter har svårt att överleva inom sina naturliga utbredningsområden. Behovet av att fortsatt skydda och sköta värdefulla områden för biologisk mångfald är stort, men betydligt större hänsyn behöver även tas inom det övriga landskapet för att gynna hotade arter.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.