Värmlands län

Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Värmlands län 2020.

---

Innehållsförteckning

Klicka för att komma direkt till miljökvalitetsmålets sammanfattning

Miljötillståndet i Värmlands län

Tillgången till Grundvatten av god kvalitet i Värmland är i allmänhet god. Utökade resurser har förstärkt möjligheterna att nå målet. Flera vattenskyddsområden för grundvattentäkter inrättas och revideras, men fler behöver skyddas.

Värmland är ett skogs- och glesbygdslän. Den värmländska skogen ska räcka till allt fler nyttigheter och trycket på biologisk mångfald bedöms öka trots positiva åtgärder avseende naturhänsyn. För Levande skogar behövs även fler åtgärder med hänsyn till jordras, erosion och skogsskador, habitat och livsmiljöer, samt sjukdomar och skadedjur så som granbarkborre.

Möjligheten att leva och verka på landsbygden är en förutsättning för Ett rikt odlingslandskap, som i sin tur är viktigt för bland annat biologisk mångfald och kulturmiljöer. Trots många insatser för att bevara och restaurera värdefulla marker och miljöer är den sammanladga bilden att odlingslandskapet växer igen. Större hänsyn behövs också för att gynna hotade arter för Ett rikt växt- och djurliv.

Värmlands utsläpp av växthusgaser har totalt sett minskat de senaste 30 åren, vilket är positivt för Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan. Inom transportsektorn sker dock fortfarande stora utsläpp.

Det är en positiv utveckling att fler kommuner arbetar förebyggande med kemikaliefrågor, men mer information till konsumenter behövs för att förändra kemikalieanvändningen och skapa en Giftfri miljö.

Åtgärdsarbetet i Värmlands län

Det krävs allas engagemang och insatser av myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner för att uppnå miljömålen. Mot den bakgrunden har Länsstyrelsen Värmland tecknat Miljööverenskommelser med 13 regionala aktörer för 2018–2020.

Miljööverenskommelserna innehåller över 180 åtgärder, bland annat olika typer av strategiska planer och projekt som bidrar till samhällsomställningen. Åtgärdsarbetet samordnas inom fem fokusområden: Minskad klimatpåverkan, Hållbar hälsa och livsstil, Hållbar samhällsplanering, Hållbart brukande av skog- och odlingslandskap och Hållbar vattenförvaltning.

Många andra program bidrar till uppfyllelsen av miljömålen, så som Åtgärdsprogram och Förvaltningsplan för Vattenmyndigheten i Västerhavets distrikt. Flera åtgärder genomförs inom Landsbygdsprogrammet och med hjälp av statliga bidrag, exempelvis LOVA och Klimatklivet. Tillsyn samt utbildnings- och informationsinsatser är andra viktiga delar i miljömålsarbetet.

Generationsmålet

Värmlands åtgärdsarbete för miljömålen samordnas i Miljööverenskommelser mellan länets lokala och regionala aktörer. Samverkan mellan länets aktörer är avgörande för att nå miljömålen. Bland över 180 åtgärder finns olika typer av strategiska planer samt flertalet projekt som bidrar till att öka takten i samhällsomställningen. Under 2020 har bland annat ett plastprojekt och ett upphandlingsprojekt genomförts.

Begränsad klimatpåverkan

Utsläppen av växthusgaser i Värmland har stadigt minskat sedan 1990 men detta har planat ut de senaste åren. Stora utsläpp ses framför allt inom transportsektorn. Detta beror på att andelen fossildrivna fordon fortfarande är väldigt hög i Värmland och även den körda sträckan per person. De kommande åren krävs en kraftsamling av samtliga aktörer för att få ner utsläppen från trafiken.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Frisk luft

Utsläppen av kväveoxider och partiklar har minskat i Värmland de senaste årtiondena. Minskningstakten är dock för långsamt för att nå miljömålet. I Värmlands tätorter är det främst kväveoxidutsläpp från trafiken och PM₁₀-utsläpp från däck som är det störta problemet. I de mer glesbefolkade delarna av Värmland är PM_2,5 och bensapyren från vedeldning det största problemet. I områden utan fjärrvärme och med många vedpannor kan halterna bli höga, främst vintertid.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Bara naturlig försurning

Försurningen är fortfarande ett stort problem och återhämtningen är långsam. Kalkning och reducering av utsläpp, i synnerhet från sjöfart och transporter på kontinenten, är av stor vikt. Svavelnedfallet behöver hållas på en fortsatt låg nivå. Nedfallet av kväve bör inte överskrida vad skogen kan ta upp. Skogsbrukets försurningspåverkan behöver hållas på en låg nivå och åtgärder, såsom askåterföring, bör öka.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Giftfri miljö

För att uppnå en giftfri miljö behövs internationellt, nationellt men även regionalt och lokalt arbete. På regional nivå är det huvudsakliga arbetet att genom information få till en förändring av kemikalieanvändningen både inom företag och för privatpersoner. Identifiering och åtgärder av förorenade områden är en viktig del i arbetet. Den regionala miljöövervakningen av Vänern visar att förekomsten av stabila organiska ämnen och metaller inte förändrats nämnvärt under perioden 1996 och framåt.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Skyddade ozonskikt

Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen minskar stadigt i Värmland. Detta beror på att ny utrustning saknar sådana ämnen. Däremot minskar inte lustgas i samma utsträckning. Den dominerande källan i Värmland är jordbruket. Det viktigaste åtgärdsarbetet är därför att minska utsläppen av lustgas från jordbruket, öka kunskapen om hanteringen av CFC-haltigt rivningsavfall samt att motverka att kasserade kylvaror inte transporteras illegalt till andra delar av världen.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Säker strålmiljö

I stort följer tillståndet i Värmland den nationella utvecklingen. Värmland har jämförelsevis låg naturlig bakgrundsstrålning. Lokalt orsakar markradon och byggmaterial höga radonhalter i inomhusluft. Antalet hudcancerfall orsakade av ultraviolett strålning ökar och antal nya fall/år är fler än de var år 2000. Åtgärder som genomförs i länet är informationsinsatser angående solvanor, radonmätningar och radonsaneringar.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Ingen övergödning

Tillståndet vad gäller övergödning har förbättrats i vissa vatten och försämrats i andra. Det är en tendens till mer försämring än förbättring. Kunskapsbristen är större nu än för fem år sedan vilket gör det svårt att bedöma trender. Fler åtgärder krävs för att nå god status i enlighet med vattenförvaltningsförordningen. Under år 2020 har åtgärder inom Greppa Näringen och LOVA genomförts i Värmland.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Levande sjöar och vattendrag

Sjöarnas och vattendragens biologiska mångfald och det rörliga friluftslivet påverkas negativt av dammbyggnader, vattenreglering, skogsbruk, försurning och annan mänsklig påverkan. Miljöarbete pågår men bättre prioritering och effektivare lagstiftning krävs för att målet ska kunna nås.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Grundvatten av god kvalitet

Tillgången till grundvatten av god kvalitet är i allmänhet god. Kunskapsläget behöver förbättras, därför är bedömningen osäker vad gäller utvecklingen i miljön. Grundvatten är en viktig resurs för vår dricksvattenförsörjning. Flera vattenskyddsområden för grundvattentäkter inrättas och revideras, men fler behöver skyddas.

Målbedömning

Nära att uppnås

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Myllrande våtmarker

Ett aktivt arbete bedrivs med skydd, återskapande och restaurering av Värmlands våtmarker. Arbetet går sakta framåt men resurserna för åtgärder måste öka. Skärpt hänsyn inom skogsbruk och vägbyggnation samt en ökad takt på återställande av dikade våtmarker behövs för att upprätthålla den positiva trenden.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Levande skogar

Den värmländska skogen ska räcka till allt fler nyttigheter. Trycket på biologisk mångfald bedöms öka trots att positiva åtgärder görs avseende naturhänsyn. Fortsatta angrepp av granbarkborre påverkar på flera sätt Värmlands granskogar. Längre perioder med torka tydliggör behovet av en ökad andel tallskog vilket skulle gagna både skogsproduktion och biologisk mångfald. Avverkning av skogar med höga naturvärden fortsätter.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Ett rikt odlingslandskap

Nedläggning av jordbruksmark och minskad djurhållning försvårar möjligheten att nå miljökvalitetsmålet. Miljöer restaureras men inte i tillräcklig omfattning för att målet ska nås. En betesförmedling har startat för att få fler marker i hävd. Invasiva arter hotar den biologiska mångfalden i flera av Värmland värdefulla marker.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

God bebyggd miljö

Medvetenheten ökar avseende klimatförändringar, natur- och kulturvärden, transportfrågor med mera. Arbete måste kontinuerligt bedrivas för att få tydligt genomslag i konkreta planärenden. Det är viktigt att lyfta och ta tillvara de möjligheter i planarbetet. Den sammantagna bedömningen är dock att det återstår mycket arbete för att nå en god bebyggd miljö.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Oklar utveckling

Ett rikt växt- och djurliv

Minskande arealer och fragmentering av livsmiljöer, konkurrens från invasiva arter och effekterna av ett varmare klimat är några av de orsakerna som gör att många arter har svårt att överleva inom sina naturliga utbredningsområden. Behovet av att fortsatt skydda och sköta områden för biologisk mångfald är stort. Betydligt större hänsyn behöver även tas inom det övriga landskapet för att gynna hotade arter.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ