Stockholms län

Sverigekarta

Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Stockholms län 2021.


Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

Innehållsförteckning

Klicka för att komma direkt till miljökvalitetsmålets sammanfattning

Miljötillståndet i Stockholms län

Länets snabba befolkningstillväxt leder till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark för bland annat bostadsbyggande. När miljömålsuppföljningen sätts i relation till tillväxten utmärker sig några stora områden som särskilt viktiga att arbeta med för att kunna nå miljökvalitetsmålen i länet. Dessa är människors hälsa, markanvändning, resurshushållning, det byggda samhället och att skapa synergieffekter. Åtgärder behöver göras inom samhällsplanering, rådgivning, tillsyn med mera.

För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; både internationellt, i landet och i länet. I länet är just nu sex mål prioriterade i åtgärdsarbetet inom ramen för den Regionala miljö- och samhällsbyggnadsdialogen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö som en övergripande vision.

Endast två mål, Bara naturlig försurning och Skyddande ozonskikt, bedöms kunna nås till år 2030 och Säker strålmiljö är nära att nås, enligt de data som finns tillgängliga. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2030 med i dag beslutade eller planerade åtgärder. Trenderna för övriga miljömål pekar i fel riktning. I många fall är utvecklingen negativ, det vill säga att läget försämras.

Illustration generationsmålet

Generationsmålet

I Stockholms län har det genomförts mycket arbete för att nå generationsmålet hos länets olika aktörer. Samtidigt står vi inför stora utmaningar när länet växer med behov av ökad bostadsförsörjning och utökad infrastruktur. Arbetet för att nå generationsmålet behöver därför fortsätta och intensifieras. I länet fortsätter nytaget med miljömålsarbetet, Miljömål 2.0 som syftar till att bidra till att nå miljömålen på ett nytt, snabbare och effektivare sätt utifrån förutsättningarna i Stockholms län.

Länsstyrelsen i Stockholms län samordnar miljö- och samhällsbyggnadsdialogen som består av alla länets kommuner, Storsthlm, Trafikverket och Region Stockholm. Målet med dialogen är att nå miljömålen samtidigt som länet växer med behov av ökad bostadsförsörjning och utökad infrastruktur.

Illustration solstrålar.

Begränsad klimatpåverkan

För att Stockholms län ska kunna nå målet krävs kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser. Transporter samt el och fjärrvärme är de största utsläppskällorna. Stockholms läns invånare genererar också stora utsläpp utanför länets gränser. Att nå målet samtidigt som Stockholms län växer kraftigt är en av de största utmaningarna. För att de totala utsläppen ska minska måste kraftfulla åtgärder vidtas som minskar utsläppen både från transporter och från energianvändningen i bostäder och lokaler. Elförsörjningen har en stor betydelse för möjligheterna att minska de klimatpåverkande utsläppen. Effekt- och kapacitetssituationen i elförsörjningen i länet är dock ansträngd och vi kan förvänta oss ett ökat energi- och eleffektbehov framöver.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Illustration moln.

Frisk luft

Vägtrafiken är den största anledningen till att miljökvalitetsmålet för Frisk luft inte uppnås i länet. Trafikmängderna ökar i takt med att befolkningen i länet växer vilket försvårar möjligheterna att nå miljömålet. Den snabba utvecklingen av fordonsflottan samt skärpta avgaskrav kan bidra till att nå miljökvalitetsnormer (MKN) för kvävedioxid (NO2) innan år 2030, och på sikt miljökvalitetsmålet. En minskad andel dubbdäck och minskad trafik i Stockholms län skulle ge störst effekt att minska partikelutsläppen (PM10), men bedömningen är att miljökvalitetsmålet för PM10 ej kommer vara uppnått år 2030 med dagens åtgärder och styrmedel. Kommuner behöver bättre förutsättningar för att kontrollera efterlevnaden av styrmedel som de har rådighet över.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration regndroppar.

Bara naturlig försurning

Målet är uppnått för Stockholms läns sjöar, vattendrag och skogsmark. Nedfallet av försurande ämnen, bland annat till följd av utsläpp från biltrafiken, behöver fortsätta att minska för att underlätta skogsmarkens fortsatta återhämtning och för att säkerställa att markförlagda tekniska material och arkeologiska föremål skyddas mot korrosionseffekter.

Målbedömning

Uppnås

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration plocka frukt.

Giftfri miljö

Att nå målet innebär stora utmaningar. Belastningen av kemikalier och läkemedel i vattenmiljön ökar. Länets befolkningstäthet, höga tillväxttakt, många transporter, höga konsumtionsnivå med ökande avfallshantering med förbränning som följd, samt en lång industrihistoria är bidragande faktorer.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Illustration ozonlagret runt jorden.

Skyddade ozonskikt

Uttunningen av ozonskiktet bedöms ha avstannat och utsläppen av ozonnedbrytande ämnen fortsätter att minska. Det finns osäkerheter vid bedömningen av tjockleken vilket beror på ozonskiktets naturliga variationer samt klimatets påverkan. En påbörjad återväxt av ozonlagret förväntas ske under perioden 2020-2040. Regionalt behöver arbetet främst fokusera på att minska utsläppen av CFC från isolermaterial från bygg- och rivningsavfall samt att minska utsläppen av lustgas.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Illustration strålning.

Säker strålmiljö

Hudcancer fortsätter öka i delar av Sverige. I Stockholms län minskade siffran något under 2019. Det är dock för tidigt att avgöra om det är en nedåtgående trend eller en tillfällig nedgång. Under 2020 presenterade Strålsäkerhetsmyndigheten forskning som visar på att barn i Sverige skyddas mer från solen nu än tidigare. Detta kan leda till att färre antal människor utvecklar malignt melanom i framtiden.

För elektromagnetiska fält bör försiktighetsprincipen tillämpas i kommunernas planering.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Illustration fisk i hav.

Ingen övergödning

Övergödning är ett betydande miljöproblem i länet, starkt kopplat till jordbruks- och avloppsfrågor samt dagvatten från tätorter. Åtgärder behövs bland annat för att återföra näringsämnen till produktiv mark och att minska förluster till vatten från jord- och skogsbruk, avlopp, dagvatten och trafik.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration på näckros.

Levande sjöar och vattendrag

Länets sjöar och vattendrag är allvarligt påverkade av övergödning, sjösänkningar, uträtningar av vattendrag och annan fysisk påverkan. Många åtgärder görs för att förbättra miljötillståndet, men den höga exploateringstakten och tidigare stora miljöbelastningen gör att målet inte bedöms klaras.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Oklar utveckling

Illustration av dricksvatten.

Grundvatten av god kvalitet

Grundvattenrelaterade frågor behöver tidigt uppmärksammas inom samhällsplanering, tillståndsgivning och tillsyn. Åtgärder görs för att förbättra miljötillståndet men den höga exploateringstakten och tidigare stora miljöbelastningen gör att målet inte bedöms nås till 2030. Fortsatt finansiering och att påbörjade insatser fortsätter är avgörande för att komma närmare målet. Viktiga insatser är att uppdatera omodernt lagskydd för vattenskyddsområden, fortsatt miljöövervakning och åtgärdsinsatser.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration på en båt.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Trots ett ökat engagemang kring åtgärdsarbete så rår inte nuvarande åtgärder på problemen som till stor del beror på storskaliga effekter av övergödning och överfiske, samt att tydliga förbättringar i hela skärgården tar tid driva igenom. Den växande storstadsregionen innebär också ett särskilt stort tryck med utsläpp och exploatering av mark och vatten. Länsstyrelsen i Stockholm arbetar aktivt för att skydda viktiga biotoper, värna biologisk mångfald och stimulera åtgärder mot övergödning.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Illustration på groda.

Myllrande våtmarker

Runt 90 procent av de naturliga våtmarkerna i länet är påverkade eller förstörda av ingrepp. Exploatering tär på kvarvarande våtmarker. Skyddstakten är låg. Skötseln är eftersatt. Våtmarkssatsningen är ett viktigt tillskott för att stimulera projekt som drivs av kommuner, markägare och organisationer. För anläggning och restaurering i jordbruksmark är trenden svagt positiv. För att nå målet skulle resurser till breda åtgärder över större arealer behövas.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Oklar utveckling

Illustration på skog och kotte.

Levande skogar

Värdefulla skogsmiljöer påverkas fortfarande negativt av skogsbruket. Arbetet med miljöhänsynen och skydd av skog behöver fortgå och utvecklas mer. Budgeten för skyddande av skog minskade under 2020. Ett nytt arbetssätt att registrera värdefulla naturmiljöer som ersättning för nyckelbiotopsinventeringen påbörjades 2019 men avbröts p.g.a. politiska ställningstaganden.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Illustration på åker.

Ett rikt odlingslandskap

Arealen aktivt skött jordbruksmark minskar långsamt i länet. Den allvarligaste förlusten av biologisk mångfald sker i odlingslandskapet. Igenväxning av betesmarker behöver hejdas, förutsättningarna för ett hållbart och bärkraftigt jordbruk stärkas och jordbruksmarken bevaras vid exploatering för till exempel vägar och bostäder.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Illustration på stad.

God bebyggd miljö

Befolkningstillväxten i länet medför ett stort behov av att bygga bostäder. En utmaning är att bygga den täta, tillgängliga och hälsosamma staden med frisk luft, god inom- och utomhusmiljö och grönområden. En stor andel av de nya bostäder som byggs inom länets tätorter lokaliseras i kollektivtrafiknära lägen men det finns utmaningar med att få till en samplanering av bostäder och infrastruktur. I länet finns fortfarande ett starkt omvandlingstryck i befintliga fritidshus­området vilket skapar behov av att bygga ut kommunalt VA och annan service.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Illustration på växt och djur.

Ett rikt växt- och djurliv

En långsam men kontinuerlig förlust av biologisk mångfald pågår i länet. Det beror bland annat på att grönstrukturen successivt bryts sönder till följd av en hög exploateringstakt. För att motverka fragmentering och behålla ekosystemens funktioner behövs en grön infrastruktur med bättre konnektivitet mellan livsmiljöer. Det krävs då fler åtgärder inom skydd, skötsel, fysisk planering, jord- och skogsbruk. Åtgärderna måste kombineras med hållbart nyttjande av mark, vatten och naturresurser.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.