Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Stockholms län 2022.
Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är hälsa, markanvändning, resurshushållning och byggda miljön. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid i länet. Även Skyddande ozonskikt, som endast bedöms på nationell nivå, bedöms kunna nås i tid.
Innehållsförteckning
Klicka för att komma direkt till miljökvalitetsmålets sammanfattning
Miljötillståndet i Stockholms län
Länets snabba befolkningstillväxt leder till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark för bland annat bostadsbyggande. När miljömålsuppföljningen sätts i relation till tillväxten utmärker sig några stora områden som särskilt viktiga att arbeta med för att kunna nå miljökvalitetsmålen i länet. Dessa är människors hälsa, markanvändning, resurshushållning, det byggda samhället och att skapa synergieffekter. Åtgärder behöver göras inom samhällsplanering, rådgivning, tillsyn med mera.
För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; både internationellt, i landet och i länet.
Endast två mål, Bara naturlig försurning och Skyddande ozonskikt, bedöms kunna nås till år 2030 och Säker strålmiljö är nära att nås, enligt de data som finns tillgängliga. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2030 med i dag beslutade eller planerade åtgärder. Trenderna för övriga miljömål pekar i fel riktning. I många fall är utvecklingen negativ, det vill säga att läget försämras.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Generationsmålet
I Stockholms län har det genomförts mycket arbete för att nå generationsmålet hos länets olika aktörer. Samtidigt står vi inför stora utmaningar nu när länet växer med behov av fler bostäder och utökad infrastruktur. Arbetet för att nå generationsmålet behöver därför fortsätta och intensifieras. Länsstyrelsen Stockholm samordnar Miljö- och samhällsbyggnadsdialogen som består av alla länets kommuner, Storsthlm, Trafikverket och Region Stockholm. Målet med dialogen är att nå miljömålen samtidigt som länet växer med behov av fler bostäder och utökad infrastruktur. Länsstyrelsen Stockholms miljöledningssystem kopplar tydligt till och bidrar till att nå miljömålen. Generationsmålet är det övergripande målet i miljöledningssystemets miljöpolicy.
Begränsad klimatpåverkan
För att Stockholms län ska nå målet krävs kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser. Transporter samt el och fjärrvärme är de största utsläppskällorna. Stockholms läns invånare genererar även stora utsläpp utanför länets gränser. Att nå målet samtidigt som Stockholms län växer är en utmaning. Elförsörjningen har stor betydelse för möjligheterna att minska utsläppen. Effekt- och kapacitetssituationen i länets elförsörjning är dock ansträngd och ett ökat energi- och eleffektbehov förväntas.
Målbedömning
Ingen regional bedömning
Miljötillstånd (trendpil)
Ingen regional bedömning
Frisk luft
Vägtrafiken är den största anledningen till att miljökvalitetsmålet inte uppnås i Stockholms län. Ökad trafikmängd försvårar möjligheterna att nå miljömålet. Utvecklingen av fordonsflottan samt skärpta avgaskrav kan bidra till att på sikt nå miljökvalitetsmålet. En minskad andel dubbdäck och minskad trafik skulle ge störst effekt att minska partikelutsläppen (PM10), men bedömningen är att miljökvalitetsmålets precicering för PM10 ej kommer vara uppnått år 2030. Kommuner behöver bättre förutsättningar för att kontrollera efterlevnaden av styrmedel som de har rådighet över.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Bara naturlig försurning
Målet är uppnått för Stockholms läns sjöar, vattendrag och skogsmark. Nedfallet av försurande ämnen, bland annat till följd av utsläpp från biltrafiken, behöver fortsätta att minska för att underlätta skogsmarkens fortsatta återhämtning och för att säkerställa att markförlagda tekniska material och arkeologiska föremål skyddas mot korrosionseffekter.
Målbedömning
Uppnås
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Giftfri miljö
Att nå målet innebär stora utmaningar. Belastningen av kemikalier och läkemedel i vattenmiljön ökar. Länets befolkningstäthet, höga tillväxttakt, många transporter, höga konsumtionsnivå med ökande avfallshantering med förbränning som följd, samt en lång industrihistoria är bidragande faktorer.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ
Skyddade ozonskikt
Uttunningen av ozonskiktet bedöms ha avstannat och utsläppen av ozonnedbrytande ämnen fortsätter att minska. Det finns osäkerheter vid bedömningen av tjockleken vilket beror på ozonskiktets naturliga variationer samt klimatets påverkan. En påbörjad återväxt av ozonlagret förväntas ske under perioden 2020-2040. För att återväxten inte ska försenas behöver det regionala arbetet fokusera på att minska utsläppen av CFC från isolermaterial från bygg- och rivningsavfall samt av lustgas från främst jordbruket.
Målbedömning
Ingen regional bedömning
Miljötillstånd (trendpil)
Ingen regional bedömning
Säker strålmiljö
Hudcancer fortsätter öka i delar av Sverige. I Stockholms län minskade siffran något under 2019. Det är dock för tidigt att avgöra om det är en nedåtgående trend eller en tillfällig nedgång. Under 2020 presenterade Strålsäkerhetsmyndigheten forskning som visar på att barn i Sverige skyddas mer från solen nu än tidigare. Detta kan leda till att färre antal människor utvecklar malignt melanom i framtiden. För elektromagnetiska fält bör försiktighetsprincipen tillämpas i kommunernas planering.
Målbedömning
Ingen regional bedömning
Miljötillstånd (trendpil)
Ingen regional bedömning
Ingen övergödning
Övergödning är ett betydande miljöproblem i länet, starkt kopplat till jordbruks- och avloppsfrågor samt dagvatten från tätorter. Åtgärder behövs bland annat för att återföra näringsämnen till produktiv mark och att minska förluster till vatten från jord- och skogsbruk, avlopp, dagvatten och trafik.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Levande sjöar och vattendrag
Länets sjöar och vattendrag är allvarligt påverkade av övergödning, sjösänkningar, uträtningar av vattendrag och annan fysisk påverkan. Många åtgärder görs för att förbättra miljötillståndet, men den höga exploateringstakten och tidigare stor miljöbelastning gör att målet inte bedöms klaras.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Oklar utveckling
Grundvatten av god kvalitet
Grundvattenrelaterade frågor behöver tidigt uppmärksammas inom samhällsplanering, tillståndsgivning och tillsyn. Åtgärder görs för att förbättra miljötillståndet men den höga exploateringstakten och tidigare stora miljöbelastningen gör att målet inte bedöms nås till 2030. För att komma närmare målet är fortsatt finansiering och fortsatt arbete med pågående insatser avgörande, uppdatering av omodernt och otillräckligt lagskydd för vattenskyddsområden samt fortsatt och förbättrad miljöövervakning.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Trots ett ökat engagemang kring åtgärdsarbete så rår inte nuvarande åtgärder på problemen som till stor del beror på storskaliga effekter av övergödning och överfiske, samt att tydliga förbättringar i hela skärgården tar tid driva igenom. Den växande storstadsregionen innebär också ett särskilt stort tryck med utsläpp och exploatering av mark och vatten. Länsstyrelsen i Stockholm arbetar aktivt för att skydda viktiga biotoper, värna biologisk mångfald och stimulera åtgärder mot övergödning.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ
Myllrande våtmarker
Runt 90 procent av de naturliga våtmarkerna i länet är påverkade eller förstörda av ingrepp. Exploatering tär på kvarvarande våtmarker. Skyddstakten är låg. Skötseln är eftersatt. Våtmarkssatsningen är ett viktigt tillskott för att stimulera projekt som drivs av kommuner, markägare och organisationer. För anläggning och restaurering i jordbruksmark är trenden svagt positiv. För att nå målet skulle resurser till breda åtgärder över större arealer behövas.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Oklar utveckling
Levande skogar
Värdefulla skogsmiljöer påverkas fortfarande negativt av skogsbruket. Arbetet med miljöhänsynen och skydd av skog behöver fortgå och utvecklas mer. Budgeten för skyddande av skog minskade under 2021. Ett nytt arbetssätt att registrera värdefulla naturmiljöer som ersättning för nyckelbiotopsinventeringen påbörjades 2019 men avbröts på grund av politiska ställningstaganden.
Nu påverkas skogen negativt på grund av exploateringsprojekt och allmän politisk diskussion om skogens framtid som råvaruförsörjare eller värde för biologisk mångfald. På sikt kan samhällsomställningen bidra till att även skogen får en mer betydelsefull värdering.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Ett rikt odlingslandskap
Arealen aktivt skött jordbruksmark minskar långsamt i länet. Den allvarligaste förlusten av biologisk mångfald sker i odlingslandskapet. Igenväxning av betesmarker behöver hejdas, förutsättningarna för ett hållbart och bärkraftigt jordbruk stärkas och jordbruksmarken bevaras vid exploatering för till exempel vägar och bostäder.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ
God bebyggd miljö
Länets kommuner arbetar aktivt med översiktsplanering och detaljplanering för att skapa goda förutsättningar för en god bebyggd miljö för en växande befolkning. Även om byggtakten väntas minska i år innebär en fortsatt befolkningsökning ett behov av såväl nya bostäder som infrastruktur och samhällsservice. Omvandling av fritidshusområden och tidigare industri- och hamnområden innebär både en god hushållning med mark och sanering av förorenade områden, men skapar också behov utbyggt VA-nät och annan service. Trots att redan bebyggd mark omvandlas för nya ändamål finns utmaningar när befintliga grönområden tas i anspråk för bebyggelse.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Ett rikt växt- och djurliv
En långsam men kontinuerlig förlust av biologisk mångfald pågår i länet. Det beror bland annat på att grönstrukturen successivt bryts sönder till följd av en hög exploateringstakt. För att motverka fragmentering och behålla ekosystemens funktioner behövs en grön infrastruktur med bättre konnektivitet mellan livsmiljöer. Det krävs då fler åtgärder inom skydd, skötsel, fysisk planering, jord- och skogsbruk. Åtgärderna måste kombineras med hållbart nyttjande av mark, vatten och naturresurser.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ