Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Stockholms län 2025.
Världen står inför dubbla kriser: ett förändrat klimat och en accelererande förlust av biologisk mångfald. Även i Stockholms län är läget allvarligt. Under året har många insatser gjorts för miljön. Samverkan mellan aktörer i Klimatarena Stockholm; stöd som Klimatklivet, LONA och LOVA; regeringsuppdrag om PFAS samt Länsstyrelsens, Skogsstyrelsens och kommunernas arbete med skydd av värdefull natur, är exempel på effektivt åtgärdsarbete. Men för att nå positiv miljöeffekt för hela länet och alla mål behövs ytterligare resurser, långsiktighet i insatser och ökad samverkan mellan aktörer.
Trots ett ambitiöst åtgärdsarbete bedöms endast målet Bara naturlig försurning nås för länet, medan övriga mål inte bedöms nås. Inga målbedömningar har ändrats jämfört med förra året, däremot har utvecklingstrenden ändrats för:
För i princip samtliga mål går det att se både positiva och negativa utvecklingstrender. För vissa mål är den positiva utvecklingen mer tydlig än för andra där utvecklingen är mer negativ.
För målen God bebyggd miljö, Frisk luft och Ingen övergödning syns viss positiv utveckling. Kommunernas planering för stadsmiljöer med närhet till arbete, service, kultur och rekreation, tillsammans med utbyggnaden av kollektivtrafiken, bidrar positivt. Luftkvaliteten i länet blir successivt bättre, vilket bidrar till att barn och ungas lungkapacitet förbättrats och färre barn insjuknar i astma. I flera sjöar och vattendrag där åtgärder genomförts syns tydliga tecken på minskad övergödning.
Länets största klimatutmaning är transporter, som står för mer än hälften av länets territoriella utsläpp av växthusgaser. Utsläppen från transporter har ökat de senaste åren, efter att ha minskat under många år. För att utsläppen från transportsektorn ska kunna minskas på ett kostnadseffektivt sätt är starkare styrning på nationell nivå en förutsättning.
Flera av målen som är viktiga för att bevara och öka den biologiska mångfalden utvecklas negativt. Exploateringar, hög avverkningstakt av äldre skog och minskad areal jordbruksmark påverkar tillsammans med ett förändrat klimat. För att vända utvecklingen behöver arbetet med skydd och skötsel av natur kraftigt öka, fler våtmarker anläggas och restaureras, skogsbruket bli mer varierat och odlingslandskapet utvecklas och bevaras. Ett positivt bidrag i åtgärdsarbetet är Nämdöskärgårdens nationalpark som beslutats och invigts under året.
För målen Giftfri miljö och Grundvatten av god kvalitet är utvecklingen negativ. Orsaker är bland annat att sanering av förorenade områden går långsamt. Vidare visar ny kunskap att PFAS, klorid och bekämpningsmedel förekommer i högre utsträckning i grundvattnet än man tidigare känt till. Takten i åtgärdsarbetet behöver öka för att vända utvecklingen.
I Länsstyrelsen i Stockholms åtgärdsprogram för miljömålen beskrivs fyra åtgärdsområden – resilienta landskap, transporteffektivitet, energieffektivisering samt resurseffektiv giftfri cirkulär ekonomi – inom vilka kraftsamling behövs för att nå miljömålen. Programmet genomförs genom utveckling av Länsstyrelsens ordinarie verksamhet, och omfattar exempelvis arbete med hållbar försörjningsberedskap, avfallsförebyggande tillsyn och förstärkning av arbetet med energitillsyn. Vidare utför Länsstyrelsen ett stort åtgärdsarbete genom arbete med strategier och planer, rådgivning, prövning och tillsyn, skydd och skötsel av natur, medelsfördelning, projekt med mera.
Region Stockholm, Trafikverket och länets kommuner bidrar genom arbete med miljöhälsorapportering, koldioxidbudget för länet, cirkulär masshantering, lokala åtgärder med mera. Även företag bidrar, till exempel genom cirkulära affärsmodeller i bygg- och anläggningssektorn.
Genomförande av Länsstyrelsen i Stockholms åtgärdsprogram för miljömålen pågår. Under året har insatser inom Länsstyrelsens ordinarie verksamheter genomförts. Det handlar exempelvis om arbete med hållbar försörjningsberedskap, avfallsförebyggande tillsyn och förstärkning av arbetet med energitillsyn. Vid sidan av åtgärdsprogrammet arbetar Länsstyrelsen med generationsmålet genom strategier och planer, rådgivning, medelsfördelning, projekt med mera. Insatser har genomförts kring grön infrastruktur, friluftsliv, hälsa, kulturmiljö, cirkulärt byggande, masshantering och livsmedelssystem. Nästan alla länets kommuner har eller håller på att ta fram miljö-/hållbarhetsprogramsom styr deras miljö- och hållbarhetsarbete.
Mellan 1990–2023 har de totala utsläppen i Stockholms län minskat med 51 procent och uppgick år 2023 till 3,6 miljoner ton. I Sverige har utsläppen under samma period minskat med 38 procent. Den största utsläppssektorn i Stockholms län är transporter som står för 54 procent av utsläppen. Den näst största utsläppskällan i länet är el- och fjärrvärmesektorn där utsläppen står för 18 procent av utsläppen.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Vägtrafiken är den största anledningen till att miljökvalitetsmålet inte uppnås i Stockholms län. Ökad trafik försvårar möjligheterna att nå miljömålet. Utvecklingen av fordonsflottan samt skärpta avgaskrav bidrar till att nå miljökvalitetsmålets precisering för kvävedioxid (NO2). En lägre andel dubbdäck och minskat trafikarbete skulle ge störst effekt för att minska partikelutsläppen (PM10), men bedömningen är att miljökvalitetsmålets precisering för PM10 inte kommer vara uppnådd år 2030.
Uppnås ej
Neutral
Målet är uppnått för Stockholms läns sjöar, vattendrag och skogsmark. Nedfallet av försurande ämnen, bland annat till följd av utsläpp från vägtrafiken, behöver fortsätta att minska för att underlätta skogsmarkens fortsatta återhämtning och för att säkerställa att markförlagda tekniska material och arkeologiska föremål skyddas mot korrosionseffekter. Askåterföringen i länet behöver också öka.
Ja, målet kommer nås
Neutral
Industriutsläppen i Stockholms län har minskat, men konsumtionsvanor och hög befolkningstäthet leder till fortsatt spridning av farliga kemikalier i miljön. Ett stort antal förorenade områden och fortsatt exploatering av tidigare industrimark och infrastrukturprojekt bidrar till ökad exponering för föroreningar, men också möjlighet att många områden saneras. Länsstyrelsen i Stockholms län prioriterar identifiering av PFAS ämnen, särskilt som kan påverka grund- och dricksvattenförekomster. Inom vattenförvaltningsarbetet konstateras att fler vattenförekomster inte uppnår god vattenstatus med avseende på miljögifter.
Uppnås ej
Negativ
Uttunningen av ozonskiktet bedöms ha avstannat och utsläppen av ozonnedbrytande ämnen fortsätter att minska. Ozonskiktets tjocklek är svårt att bedöma vilket beror på ozonskiktets naturliga variationer och klimatets påverkan. En påbörjad återväxt av ozonlagret förväntas ske under perioden 2020–2040. För att återväxten inte ska försenas behöver det regionala arbetet fokusera på att minska utsläppen av CFC från isolermaterial från bygg- och rivningsavfall samt utsläpp av lustgas från framför allt jordbruket. Länsstyelsen i Stockholms län arbetar bland annat med att ge lantbrukare kostnadsfri rådgivning om hur de kan minska lustgasutsläpp.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
I Stockholms län ökade antalet hudcancerfall under 2023 vilket följer den uppåtgående trend det senaste decenniet. Fall av malignt melanom ökar med fem procent per år senaste fem åren. Fall av skivepitelcancer ligger på den högsta nivån sedan undersökningen startade. Hudcancerfallen ökar men solvanorna har samtidigt förbättrats tack vare ökad medvetenhet. Det tar dock tid för beteendeförändringar att avspeglas i statistiken.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Övergödning är ett betydande miljöproblem i Stockholms län, starkt kopplat till jordbruks- och avloppsfrågor samt dagvatten från tätorter. Åtgärder behövs bland annat för att återföra näringsämnen till produktiv mark och att minska förluster till vatten från jord- och skogsbruk, avlopp, dagvatten och trafik.
Uppnås ej
Trenden är oklar
Länets sjöar och vattendrag är allvarligt påverkade av övergödning, sjösänkningar, uträtningar av vattendrag och annan fysisk påverkan. Livsmiljöer och vandringsvägar har påverkats negativt. Många åtgärder görs för att förbättra miljötillståndet, men länets stora befolkning, ett fortsatt exploateringstryck och tidigare stor miljöbelastning gör att målet inte bedöms klaras. Den pågående klimatförändringen gör sannolikt målet än svårare att nå.
Uppnås ej
Neutral
Grundvattenrelaterade frågor behöver tidigt uppmärksammas inom samhällsplanering, tillståndsgivning och tillsyn. Ett fortsatt högt exploateringstryck och den stora miljöbelastningen gör att målet inte bedöms nås till 2030. För att komma närmare målet är fortsatt finansiering och fortsatt arbete med pågående insatser avgörande gällande sanering av förorenade områden, ökad kunskap om utsläpp till luft från till exempel kraftvärmeverk (föbränning och kylmedia) och uppdatering av omodernt och otillräckligt lagskydd för vattenskyddsområden samt fortsatt och utökad miljöövervakning.
Uppnås ej
Negativ
Trots ett ökat engagemang kring åtgärdsarbete rår inte nuvarande åtgärder på problemen som till stor del beror på storskaliga effekter av övergödning och överfiske, samt att tydliga förbättringar i hela skärgården tar tid att driva igenom. En växande storstadsregion innebär också ett särskilt stort tryck med utsläpp och exploatering av mark och vatten. Länsstyrelsen i Stockholm arbetar aktivt för att skydda viktiga biotoper, värna biologisk mångfald och stimulera åtgärder mot övergödning.
Uppnås ej
Negativ
Runt 90 procent av de naturliga våtmarkerna i länet är påverkade eller förstörda av ingrepp. Exploatering tär på kvarvarande våtmarker. Statistik från SCB indikerar på det i länet idag försvinner fler våtmarker än vad som nyanläggs eller restaureras. Skötseln av befintliga våtmarker är generellt eftersatt och det skulle behövas medel för skötsel av våtmarker i skyddade områden så att dessa inte tappar sina värden på sikt. Våtmarkssatsningen är ett viktigt tillskott för att stimulera projekt som drivs av kommuner, markägare och organisationer. För att nå målet skulle resurser till breda åtgärder över större arealer behövas. Intresse och vilja från privata markägare är ofta avgörande för att projekt ska bli av. Incitamenten, som finns idag, för att upplåta mark är inte tillräckligt starka. Möjligheten att betala markintrångsersättning behöver utvecklas och komma på plats.
Uppnås ej
Oklar utveckling
För att miljökvalitetsmålet ska nås behövs åtgärder och kunskapskliv av alla berörda aktörer. Rätt prioriterad miljöhänsyn i brukad skog, frivilliga avsättningar, naturvårdande skötsel, formellt skydd och inventering av skogens alla värden är viktiga medel för att nå målet. Ett förändrat klimat påverkar skogsbruket i allt högre grad liksom en ökad efterfrågan på skogens produkter. Skogar med lång kontinuitet avverkas och exploateras fortfarande och vi ser en fortsatt fragmentering av landskapet.
Uppnås ej
Neutral
Arealen aktivt skött jordbruksmark minskar långsamt i länet. Den allvarligaste förlusten av biologisk mångfald sker i odlingslandskapet. Igenväxning av betesmarker behöver hejdas, förutsättningarna för ett hållbart och bärkraftigt jordbruk stärkas och jordbruksmarken bevaras vid exploatering för till exempel vägar och bostäder.
Uppnås ej
Negativ
Befolkningstillväxten i Stockholms län fortsätter att öka och medför ett stort behov av att bygga fler bostäder, service och arbetsplatser med mera. En stor andel av de nya bostäder som planerats och byggts inom Stockholms läns tätorter lokaliseras i regionala stadskärnor och kollektivtrafiknära lägen i linje med RUFS 2050. Konjunkturläget fortsätter att påverka genomförandet av planerna. Vi ser positiva trender inom de flesta preciseringar.
Uppnås ej
Positiv
En kontinuerlig förlust av biologisk mångfald pågår i länet. Det beror bland annat på att grönstrukturen successivt bryts sönder till följd av exploateringar och en hög avverkningstakt av äldre skog. För att motverka fragmentering och behålla ekosystemens funktioner i ett förändrat klimat behövs en grön infrastruktur med god konnektivitet mellan livsmiljöer. Ytterligare åtgärder krävs inom skydd, skötsel, fysisk planering, jord- och skogsbruk kombinerat med ett hållbart nyttjande av mark, vatten och naturresurser.
Uppnås ej
Negativ