Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Skåne län 2025.
Skånes miljö står inför en rad utmaningar, faktum är att inga regionalt bedömda miljökvalitetsmål nås i Skåne till 2030. Människors hälsa påverkas negativt av luftföroreningar, och WHO:s rekommendationer gällande halter av små partiklar (PM2,5) och kvävedioxid överskrids fortfarande. Antalet hudcancerfall i Skåne fortsätter att öka. Jordbruket är beroende av kemikalier som växtskyddsmedel och konstgödsel, samtidigt som ingen av Skånes ytvattenförekomster uppfyller god kemisk status och mycket få når god ekologisk status. Övergödningen minskar i sötvatten men inte i havet. Insatser för att bevara och utveckla viktiga livsmiljöer för hotade och känsliga arter i Skåne är inte tillräckliga, minskad skötsel gör att viktiga naturvärden riskerar att försvinna för alltid, och invasiva arter förvärrar problemet.
Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms enbart på nationell nivå. Det innebär att av de 15 miljökvalitetsmål som är relevanta för Skåne, så är det enbart tolv som bedöms regionalt.
Inga regionalt bedömda miljökvalitetsmål nås i Skåne till 2030. Trenden är negativ för nästan hälften av de regionalt bedömda målen.
Dagens mänskliga aktiviteter har för stor påverkan på natur och miljö. Befintlig lagstiftning såsom förorenaren betalar och flera av de EU-direktiv som ska skydda natur har inte implementerats på ett sätt som gör att miljömålen kan nås. Det krävs betydligt skarpare krav i samtliga led, och lagstiftningen behöver kunna ställas om snabbare när nya ämnen med kända problematiska egenskaper skapas. Kumulativ påverkan behöver uppmärksammas i planering och miljöprövning, inte minst i samarbetet med andra länder. För Skånes del är detta särskilt aktuellt för Öresund.
Fortsatta åtgärder behövs för att förenkla hållbart resande, både för luft och klimat. Befintliga stöd för minskade klimatutsläpp för lantbruket behöver finnas kvar och kompletteras med stöd för insatser som kan minska dieselanvändning. Spridningen av kemikalier från förorenade områden väntas öka när temperaturen stiger och nederbörden ökar.
Marknära ozon överskrider miljömålets nivåer med stor marginal och påverkar både skog, jordbruk och hälsa negativt. Det behövs ekonomiska medel till riktade åtgärder mot marknära ozon.
Rätt åtgärd på rätt plats är viktigt, inte minst gällande övergödningsproblemen, men är svårt att åstadkomma med endast frivilliga åtgärder. Kostnadseffektiva lägen för våtmarksanläggning börjar ta slut, och samtidigt är det för lätt att få bidrag till projekt med låg miljönytta. Här krävs nya styrmedel för att öka åtgärdstakten, både i form av ersättning till markägare för markåtkomst och i form av lagstiftning, exempelvis ett generellt krav på skyddszoner med gräs, buskar och träd längs vattendrag.
Skydd av värdefulla vatten behöver prioriteras högre då det tenderar att dra ut på tiden och är resurskrävande, eftersom det ofta innefattar många sakägare. För ett effektivare vattenrestaureringsarbete behövs en stor insats för att ompröva markavvattningsföretag.
Den nationella och regionala miljöövervakningen räcker i dagsläget inte för att uppfylla övervakningsbehovet enligt vattenförvaltningen och miljömålen. Samlad och aktuell kunskap om var naturvärden finns är fundamental, och kunskapsbristen är fortfarande stor för både skog och hav. Miljöövervakningen fyller även en viktig funktion för folkhälsan, då en bättre grundläggande miljöövervakning gör oss rustade att upptäcka förekomsten av hälsoskadliga ämnen i tid.
Tilldelade ekonomiska resurser till arbetet med skydd, skötsel och återskapande av livsmiljöer samt åtgärder som gynnar hotade arter har minskat drastiskt de senaste åren, och naturvårdsarbetet har bromsat in. Ryckighet i tilldelning försvårar långsiktigheten i arbetet. Om de naturvärden som finns idag försvinner kan de inte återskapas inom överskådlig tid.
För varje år som går med ett tillstånd långt ifrån uppfyllda miljömål ökar risken för att vi påverkas av en smygande normalitetsförändring, det vill säga att vi som samhälle alltmer glömmer hur natur och miljö en gång fungerade.
Många åtgärder behöver genomföras för att miljömålen ska nås. Kunskapen om vad som behöver göras finns, men vilka åtgärder som genomförs styrs av resurstillgång samt av samhällets syn på mål och utveckling. Generellt finns mer resurser till att nyanlägga (som våtmarksstöd och Klimatklivet) än till att vårda och värna det som redan finns (som skötsel av skyddad natur). Insatser i önskvärd storleksordning och omfattning genomförs nästan bara i stora EU-finansierade LIFE-projekt.
När resurserna är knappa prioriteras ofta samverkan ner, trots vetskapen om hur viktig samverkan är både för förebyggande arbete, effektiva åtgärder och för att hantera målkonflikter. Resursbrist försvårar också kunskapsuppbyggnad och kontinuitet i åtgärdsarbetet. Ett undantag är inom våtmarksarbetet, där permanenta satsningar möjliggjort kontinuitet och extra medel gett möjlighet till åtgärdssamordning.
Naturrestaureringsförordningen ger visst ljus i mörkret då den tar ett samlat grepp om behoven av återställning och skydd av naturvärden, samt ställer obligatoriska mål för areal restaurerad natur.
Mycket arbete görs kopplat till beredskap. Grundläggande för en fungerande beredskap är att det finns rent vatten och att vi i möjligaste mån är självförsörjande på mat och energi. Många aktörer i Skåne arbetar med att hitta synergier mellan miljöfrågor och beredskap, för att tilldelade medel ska ge maximal effekt.
Länsstyrelsen Skåne samt andra aktörer i länet såsom region, och kommuner genomför en mängd åtgärder för att nå generationsmålet i länet.
Länsstyrelsen Skåne bevakar och verkar för de målövergripande och tvärsektoriella aspekterna i både handläggning och strategiskt arbete inom samhälls- och infrastrukturplanering, miljöskydd, naturvård, vatten, landsbygdsutveckling och beredskap. Länsstyrelsens bedömning är att måluppfyllelsen är låg och att alltför lite av det som behöver ske verkligen händer.
Bristande finansiering gör det svårt att bevara och främja den biologiska mångfalden, och utvecklingen går åt fel håll både i skyddade områden och det skånska landskapet i stort. En mycket liten andel av Skånes vatten når god ekologisk status.
Beredskap är en särskilt viktig samhällsfråga med koppling till miljömålsarbetet – många aktörer i länet arbetar med att koppla ihop miljö, vatten, natur och jordbruk med beredskapsfrågor. Grunden för beredskap är att det finns giftfritt vatten att dricka, att vatten från skyfall har någonstans att ta vägen, och att vi kan producera egen mat och energi. Satsningar inom friluftsliv ger barn och unga beredskap för hur man håller sig varm, torr, mätt och skapar gemenskap.
Naturrestaureringsförordningen kommer förhoppningsvis ge bättre förutsättningar för arbetet med att nå generationsmålet då den tar ett samlat grepp om behoven av återställning och skydd av naturvärden, samt sätter obligatoriska mål för areal restaurerad natur.
Transporter, jordbruk och industri dominerar växthusgasutsläppen i Skåne. Utsläppen minskade med 47 procent 1990–2023, främst tack vare halverade utsläpp från industrin och utfasning av fossil uppvärmning.
Mellan åren 2022 och 2023 minskade utsläppen med 3,3 procent. Utsläppen från industrin och jordbruket har fortsatt att minska sedan föregående år, medan utsläppen från transporter har planat ut. Minskningstakten har bromsat in och är för låg för att nå klimatmålen. Både skärpta nationella styrmedel och åtgärder på regional och lokal nivå behövs.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
De flesta av miljömålets preciseringar uppfylls och satsningar på klimatområdet bidrar till detta. Ett undantag är marknära ozon, vilket kräver riktade åtgärder för att förhindra dess uppkomst. Även om luftkvaliteten i Skåne är god nog för att uppfylla ett flertal av våra målsättningar så överskrider vi fortfarande WHO:s rekommendationer gällande halter av PM2,5 och kvävedioxid. Det finns därför fortsatta hälsorelaterade samhällsbesparingar att göra i vårt arbete för en friskare luft.
Uppnås ej
Neutral
Ungefär 35 procent av sjöarna i norra Skåne är försurade, men sakta minskar det försurande nedfallet. Det åtgärdsarbete som Länsstyrelsen Skåne bedriver, kalkning, kommer i ytterligare 20–30 år vara den viktigaste åtgärden för att skapa en livskraftig biologi i sjöar och vattendrag. Minskningen av försurande nedfall gör att skogsbrukets försurande roll kommer få en större betydelse i framtiden och åtgärder såsom askåterföring på skogsmark måste öka avsevärt.
Uppnås ej
Positiv
Skåne är ett län med intensivt jordbruk, stor andel livsmedelsindustri och kemisk industri och bitvis hög befolkningstäthet. Detta gör att information och tillsyn över jordbruk och industri samt strategiska insatser gentemot allmänhetens beteendemönster är viktiga åtgärder för att uppnå en Giftfri miljö. Infriandet av en Giftfri miljö kräver dock internationella och nationella överenskommelser, innovationer, och ett ambitiöst miljöarbete från alla aktörer i hela produktions- och konsumtionskedjan.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Vid mitten av 1900-talet började ämnen som har en nedbrytande effekt på ozonskiktet att tillverkas och släppas ut. Tack vare internationellt arbete och effektiv reglering genom lagstiftning finns tecken på att ozonskiktet börjar återhämta sig. En säkerställd återväxt väntas först under 2030-talet.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Antalet hudcancerfall i Skåne fortsätter att öka. Kommunerna arbetar med tillsyn av solarier och skolgårdar samt gör krontäckningsinventeringar och värmekarteringar. Exponeringen från UV-strålning kan minskas via information till allmänheten. En olycka i ett kärnkraftverk i annat län eller land skulle medföra risk för omfattande exponering av joniserande strålning. Länsstyrelsen arbetar med beredskap avseende utsläpp av radioaktiva ämnen. Uppmätta värden från magnetfält klarar aktuella gränser.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
I Skåne pågår ett mycket aktivt arbete mot övergödning som är ett av länets största miljöproblem. Ökad tillsyn av avloppsreningsverk och små avlopp, anläggande av våtmarker, tvåstegsdiken, strukturkalkning och reduktionsfiske är åtgärder som genomförts. Inom jordbruket har bättre anpassad gödsling och utfodring samt odling av fånggrödor bidragit till minskat näringsämnesläckage. Åtgärderna har lett till att halterna i sjöar och vattendrag över lag minskar, tyvärr ses inte samma trend i havet.
Uppnås ej
Neutral
Livsmiljöer och arter har förstörts eller skadats av exploatering, rensningar, vattenuttag, övergödning och bekämpningsmedel. Bara 16 procent av de bedömda skånska sötvattenförekomsterna uppnår god status. Åtgärdsarbetet har intensifierats för att återskapa mer naturliga flöden och vattenmiljöer, med möjlighet för fisk och andra organismer att vandra fritt i vattensystemen. Skydd av värdefulla sjöar och vattendrag går alldeles för långsamt, endast en bråkdel har skydd idag. Det strandnära byggandet är fortsatt mycket omfattande.
Uppnås ej
Negativ
Tillgången till grundvatten är generellt sett god i Skåne, men vattnets kvalitet påverkas negativt av en rad olika verksamheter och i vissa områden råder konkurrens om vattnet. Avslutet av regeringens dricksvattensatsning som pågått under åren 2018–2024 har märkts tydligt, då åtgärdsarbetet under 2025 har minskat avsevärt. Mer medel behövs för att kunna nå målet. För att kunna följa upp grundvattnets status behövs även en databas för råvattenanalyser samt krav på rapportering av analysdata.
Uppnås ej
Neutral
Skånes havsmiljö har allvarliga problem med svaga fiskbestånd och ekosystem i obalans. Övergödning är ett generellt problem och delområden är påverkade av miljögifter, skräp och exploatering. Kunskap om natur- och kulturvärden saknas i vissa områden. Fisket och miljöpåverkande verksamheter behöver regleras tydligare utifrån vad bestånden och miljöerna faktiskt tål, och vad de kräver för att återhämta sig. Fler och bättre områdesskydd behövs och fler områden och parametrar behöver övervakas.
Uppnås ej
Negativ
Samtidigt som många insatser görs både för att anlägga nya våtmarker och för att skydda, restaurera och sköta de våtmarker vi har, fortsätter våtmarker att påverkas negativt av dikesrensningar, övergödning och utebliven hävd. Klimatförändringarna medför ytterligare utmaningar såsom sänkta grundvattennivåer, snabbare igenväxning och etablering av nya invasiva arter. Fortsatt finansiering och tydligare styrmedel krävs för att kunna växla upp våtmarksarbetet och för att se en positiv förändring för naturtyper och hotade arter.
Uppnås ej
Positiv
För att nå Levande skogar i Skåne län behövs fortsatt långsiktig ökning av statliga insatser och styrmedel för formellt skydd, naturvårdande skötsel och inventering av skogens alla värden. Det är nödvändigt att skogssektorn fortsätter utveckla sitt sektorsansvar i form av bland annat frivilliga avsättningar och rätt prioriterad och placerad miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder. Många Gröna steg behöver tas för att få en funktionell grön infrastruktur.
Uppnås ej
Negativ
Skånes livsmedelsproduktion är viktig för vår framtida beredskap. Hållbart nyttjande av vår jordbruksmark ger ökade ekosystemtjänster, ökad biologisk mångfald och mer lönsamma företag på landsbygden. Problem med vilda djur samt invasiva och expansiva växtarter kan leda till att livsmedelsproduktionen blir olönsam och att hävden på värdefulla betesmarker upphör. Minskade anslag till skötsel av värdefull natur ökar risken för att viktiga livsmiljöer försvinner och att den biologiska mångfalden minskar.
Uppnås ej
Negativ
Prioriterade områden inom Skånes kommuner är bland annat ökat antal förebyggande åtgärder mot översvämningar energieffektiviseringar, skydd av natur- och kulturmiljöer. Genom länsstyrelsens rådgivande roll via forskningsprojekt, översiktsplaner och detaljplaner kan kommuner få konkret stöd i lagstiftning och vetenskap. De nuvarande resurserna bedöms dock inte vara tillräckliga för att nå miljömålet till 2030.
Uppnås ej
Positiv
I det skånska landskapet hindras spridning av växter och djur av bristen på ekologisk funktionell infrastruktur. Livsmiljöerna saknar viktiga strukturer och funktioner, antalet hotade arter är stort och invasiva arter sprider sig. Tillståndet för livsmiljöer och arter är inte gynnsamt och resurserna för skydd och skötsel av naturmiljöer behöver öka. Dagens markanvändning har negativ påverkan på ekosystemen och befintliga styrmedel räcker inte till.
Uppnås ej
Negativ