Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Östergötlands län 2020.
År 2020 är här, sista året innan miljömålen får en tydligare koppling till Agenda 2030 som den ”miljömässiga dimensionen” och 2030 blir det nya uppföljningsåret. Den rådande pandemin har haft sin påverkan på åtgärdsarbetet, planerade evenemang, tillsynsbesök och workshops har blivit inställda eller förflyttade till digitala forum. Ett intensivt miljöarbete pågår fortsatt i Östergötland där flera åtgärder genomförs i samverkan mellan aktörer på regional och kommunal nivå, samt nationellt och på EU-nivå genom flertalet projekt. Av tolv mål som bedöms på regional nivå bedöms ett som nära att nås under 2020 med befintliga styrmedel och resurser. Övergödning och fysisk påverkan på mark och vatten är fortfarande de största miljöproblemen i Östergötland.
Innehållsförteckning
Klicka för att komma direkt till miljökvalitetsmålets sammanfattning
Miljötillståndet i Östergötlands län
Bara naturlig försurning är det miljömål som bedöms som nära att nås under 2020. Det beror bland annat på att Östergötland har en kalkrik jord som motverkar försurning. Bedömningen av målet Frisk luft har ändrats från Nära i förra årets uppföljning till Nej i 2020 års uppföljning. Främst med tanke på att miljömålen nått det nuvarande uppföljningsåret och tar omtag i bedömningen nästa år. Utsläppen av luftföroreningar har minskat i stort för Östergötlands del men problem med partiklar PM10 kvarstår i tätorterna.
Ett förändrat klimat förväntas ge konsekvenser på sikt för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid samhällsplanering och genomförande av åtgärder. För målet Myllrande våtmarker har en negativ utvecklingstrend angetts i årets uppföljning jämfört med 2019 då den var neutral. Det återstår en mycket liten del av de naturliga våtmarkerna i landskapet och ett torrare klimat försvårar återhämtning för denna naturtyp.
Åtgärdsarbetet i Östergötlands län
Åtgärdsprogrammet inom vattenförvaltningen visar att det krävs stora insatser för att minska övergödningsproblemen i Östergötlands vatten. Om finansiering tillkommer för att genomföra verkningsfulla åtgärder kan övergödningen minska med tiden. Jordbruket står för den största näringstillförseln till svenska vatten. Miljöövervakning i Östergötland tyder på att läckaget av fosfor från jordbruksmark i länet i stort sett inte har förändrats sedan 1990-talet.
Jordbruket återkommer inom flera miljömål kopplat till faktorer med negativ påverkan. För att bemöta detta och lyfta frågor om hur jordbruket som en samhällsviktig funktion kan utvecklas sker bland annat kontinuerligt rådgivningsarbete inom Greppa näringen. I Energi- och klimatarbetet har en första handlingsplan från Länsstyrelsen Östergötland tagits fram som behandlar just hållbart jord- och skogsbruk.
Vad gäller den biologiska mångfalden och kulturmiljö ses generellt ingen positiv utveckling för uppsatta mål och preciseringar. De faktorer som ändå bromsar den negativa utvecklingen är framför allt frivilligt bevarande och skötsel av skogsområden med höga naturvärden, de ekonomiska stöden för betesdrift i naturbetesmarker, skogsbrukets miljöhänsyn samt naturvårdsmyndigheternas resurser för att skydda och sköta värdefulla skogs- och våtmarksmiljöer.
Generationsmålet
Coronapandemin har framtvingat stor omställning i samhället och samtidigt belyst att en omställning är möjlig om den sker genom kraftsamling, resursfördelning, ödmjukhet, samarbeten och tålamod. Om dessa egenskaper även kan samlas för att driva på den samhällsomställning som krävs för att nå Generationsmålet skapas goda möjligheter att lämna över ett samhälle till kommande generationer utan såväl miljöproblem som socioekonomiska orättvisor. Kunskap och samsyn rörande orsakssamband, synergieffekter och målkonflikter i miljömålssystemet behöver dock öka, detta genom att låta flera perspektiv belysa samhällsbyggandet. En framgångsfaktor i Östergötland är nätverk och samverkan mellan myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer som tillsammans bidrar med insatser som främjar miljömålssystemet.
Begränsad klimatpåverkan
I Östergötland genomförs omfattande åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser, främst genom effektivare energianvändning och omställning till förnybara bränslen. Arbete drivs både inom offentlig sektor och näringsliv och genomförda åtgärder har gett resultat genom minskade utsläpp. Samverkan mellan flera olika aktörer i länet så väl som arbete i projektform är en nyckelfaktor i länet tillsammans med en stark innovationskraft inom näringslivet.
Målbedömning
Ingen regional bedömning
Miljötillstånd (trendpil)
Ingen regional bedömning
Frisk luft
Utsläppen av flera luftföroreningar har minskat betydligt de senaste åren. De främsta källorna till utsläpp av luftföroreningar är vägtrafik, förbränning samt vissa typer av industriverksamhet. Vissa luftföroreningar kan transporteras långa avstånd och över nationsgränser vilket försvårar bedömningen av utvecklingstrender för miljömålet.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Positiv
Bara naturlig försurning
Östergötland är ett län med begränsade försurningsproblem. Nederbördsmängderna är relativt små och det finns stora områden med kalkhaltiga jordar. Den statsfinansierade kalkningen är en väl fungerande åtgärd för försurade vattenmiljöer. Försurningen av skogsmark riskerar dock att öka på grund av fortsatt uttag av biomassa som till exempel grenar och toppar vid avverkning.
Målbedömning
Nära att uppnås
Miljötillstånd (trendpil)
Positiv
Giftfri miljö
Länsstyrelsen Östergötland har under 2020 arbetat med kartläggning av miljögifter genom utökad miljöövervakning i ytvatten, grundvatten, sediment och biota. Vid flera undersökningar har uppmätta halter PFOS överskridit vattendirektivets gränsvärde. Kunskap om effekter av det stora antalet kemiska ämnen som används är fortfarande bristfällig och minskning av svårnedbrytbara ämnen sker långsamt. Ytterligare styrmedel och riktlinjer nationellt som på EU-nivå är nödvändiga för att nå målet.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Skyddade ozonskikt
Den negativa påverkan på ozonskiktet har minskat till följd av insatser kopplade till Montrealprotokollet i Sverige och i andra länder. Utsläppen i Sverige har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet och inget pekar på att situationen är annorlunda i Östergötland. Mätningar bekräftar att återväxten av ozonskiktet sannolikt kan ha börjat och att utsläppen av ozonnedbrytande ämnen fortsätter att minska. En ökad osäkerhet har dock ändrat bedömningen på nationell nivå av utvecklingen i miljön, från positiv till neutral.
Målbedömning
Ingen regional bedömning
Miljötillstånd (trendpil)
Ingen regional bedömning
Säker strålmiljö
Antalet hudcancerfall varierar mellan åren men sedan länge finns en ökande trend. I Östergötland är markradon en viktig fråga och på Östgötaslätten finns områden med höga halter alunskiffer. Arbetet för att nå en säker strålmiljö då det gäller elektromagnetiska fält behöver prioriteras och aktualiseras. Nya system som 5G byggs ut och hänsyn behöver tas till den ökande strålningen samt att nya frekvenser tas i anspråk. Gränsvärden för exponering för elektromagnetiska fält behöver se över.
Målbedömning
Ingen regional bedömning
Miljötillstånd (trendpil)
Ingen regional bedömning
Ingen övergödning
Övergödning är ett miljöproblem längs hela Östgötakusten och i ungefär en tredjedel av länets sjöar. Mest utsatta är länets havsvikar och slättsjöar. Många insatser görs i länet för att minska belastningen av näringsämnen, men det finns en tröghet i systemet. Ett gediget arbete inom flertalet nationella och internationella projekt pågår. För att vända trenden i miljön behövs dock fortsatt arbete med rådgivning, kontinuitet i regelverk samt finansiell ersättning för åtgärder.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Levande sjöar och vattendrag
Effekterna av fysisk påverkan, övergödning och miljögifter på Östergötlands vattenmiljöer är omfattande och det krävs stora resurser för att åtgärda miljöproblemen. Flera projekt pågår i länet för att bemöta dessa problem, det återstår dock mycket arbete innan alla vatten har en god ekologisk och kemisk status. Utökade resurser krävs för att restaurera vattenmiljöer och för att skydda värdefulla natur- och kulturmiljöer.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Grundvatten av god kvalitet
Satsningar för att höja takten gällande måluppfyllelse har antigen påbörjats eller planerats för kommande år. Ett ökande intresse för grundvattenfrågor tillsammans med möjligheter till extern finansiering av åtgärder har bidragit till att förutsättningarna för att nå miljömålet har förbättrats. Dock återstår mycket arbete framöver och ytterligare resurser kommer krävas för att komma nära måluppfyllnad.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Östergötlands kust och skärgård påverkas av övergödning, miljögifter och en ökad förekomst av främmande arter. Även de ekologiska obalanserna med bland annat en skev fördelning mellan rovfisk och småfisk får både direkt och indirekta negativa effekter på miljötillståndet och dess återhämtningstid. Positivt är att fler åtgärder genomförs för att förbättra miljötillståndet och att kunskapen om marina naturvärden ökar. Dessutom pågår arbete för att fysiskt planera länets kust- och havsområde.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ
Myllrande våtmarker
Länets arbete för att nå Myllrande våtmarker har ökat takten under 2020. Förståelsen för behovet av vatten i landskapet har ökat efter flera år av torka och vattenbrist. Resurserna för att arbeta med målet har förstärkts. Samordningen mellan åtgärder för att minska övergödning, mildra torka, minska CO2-utsläpp och annat som våtmarksrestaurering kan bidra till har förbättrats och effektiviserats. Mycket skydds- och restaureringsarbete av dikade våtmarker återstår dock för att nå målet.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ
Levande skogar
Arealen skog som blivit formellt skyddad eller fått naturvårdande skötsel har ökat. Mängden död ved och grova lövträd har ökat under många år. Miljöhänsynen till vattendrag har blivit bättre. Hänsynen till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen i samband med avverkning behöver förbättras ytterligare. Arealen skog som skyddats formellt eller avsatts frivilligt är fortfarande för liten och många skogslevande arter saknar gynnsam bevarandestatus. Viltbetestrycket behöver minska betydligt.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Ett rikt odlingslandskap
Jordbruksmarken har idag ingen skyddsstatus och det finns inga styrmedel för att kunna skydda mot exploatering. Den biologiska mångfalden i betesmarker och andra marker påverkas bland annat negativt av att stödsystemen inte är anpassade efter regionala förutsättningar. Måluppfyllelsen påverkas till störst del av nedläggningen av jordbruksföretag och bristen på betesdjur.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ
God bebyggd miljö
Målet är komplext och svårt att bedöma med dagens kunskap. Bedömningarna av miljökonsekvenser behöver utvecklas och tydligare påverka olika planers slutliga utformning. För att uppnå miljömålet och målen i Agenda 2030 behöver perspektiven gällande miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet sammanfogas. Boende och närmiljö är en viktig komponent för en god och jämlik hälsa, att kunna vistas i och ta del av det offentliga rummet är en demokratisk rättighet som behöver lyftas fram ytterligare i miljömålsarbetet.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Ett rikt växt- och djurliv
Det görs många naturvårdsåtgärder i länet som ger positiv effekt på enstaka livsmiljöer för hotade arter, exempelvis frihuggning av gamla ekar. Effekten är dock inte tillräckligt stor för att väga upp de negativa trenderna i ett större perspektiv, så som igenväxningen av odlingslandskapet. Trenden för många arter och livsmiljöer är därför sammantaget negativ.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ