Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Östergötlands län 2021.
År 2021 är första gången som miljömålen bedöms till år 2030. Det innebär inte någon större skillnad i uppföljningen jämfört med tidigare år. Ett intensivt miljöarbete pågår i Östergötland, där flera åtgärder genomförs i samverkan mellan aktörer på regional och kommunal nivå, samt nationellt och på EU-nivå genom flera projekt. Den rådande pandemin har påverkat åtgärdsarbetet, men många åtgärder har ändå kunnat genomföras under året, om än delvis i anpassade former. Av de tolv mål som bedöms på regional nivå bedöms två som nära att nås till 2030 med befintliga styrmedel och resurser.
Innehållsförteckning
Klicka för att komma direkt till miljökvalitetsmålets sammanfattning
Miljötillståndet i Östergötlands län
Bara naturlig försurning och Frisk luft är de miljömål som i Östergötland bedöms som nära att nås till år 2030. För Bara naturlig försurning beror det bl.a. på att nederbördsmängderna i Östergötland är relativt små och det finns kalkrika jordar. Därtill har kväve- och svavelnedfallet minskat under de senaste årtiondena. Bedömningen för Frisk luft har ändrats från Nej till Nära i 2021 års uppföljning. Utvecklingen i miljön är till stora delar positiv, men förekomsten av luftföroreningar i tätortsluften är fortfarande ett problem.
För övriga miljömål är bedömningen att de inte kommer att nås till år 2030. För miljömålen Hav i balans samt levande kust och skärgård samt Myllrande våtmarker har utvecklingen i miljön ändrats från negativ till neutral.
Ett förändrat klimat förväntas ge konsekvenser för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid samhällsplanering och genomförande av åtgärder.
Åtgärdsarbetet i Östergötlands län
Övergödning är ett stort problem i länet och under året har Länsstyrelsen Östergötland tagit fram fyra åtgärdsplaner för övergödningspåverkade områden. Ytterligare tre håller på att tas fram. Finansiering krävs för att genomföra effektiva åtgärder så att övergödningen minskar men det kommer ta tid innan åtgärderna visar effekt.
Många insatser för biologisk mångfald sker i länet, men inte tillräckligt för att vända den negativa trenden i ett större perspektiv. Arter förväntas försvinna och artrikedomen per ytenhet sjunka. Faktorer som ändå bromsar den negativa utvecklingen är t.ex. ekonomiska stöd för betesdrift i naturbetesmarker samt frivilligt och statligt skydd och skötsel av värdefulla skogsområden.
Handlingsplaner för den regionala energi- och klimatstrategins sex insatsområden har tagits fram under året. Dessa förtydligar de åtgärder som bör prioriteras för att bidra till de regionala energi- och klimatmålen.
Miljöarbetet behöver integreras mer i andra verksamheter, som exempelvis fysisk planering. Diskussioner har kommit igång om hur kommunerna i samarbete med Länsstyrelsen Östergötland kan arbeta med åtgärdsplanering i översikts- och detaljplan för att nå miljökvalitetsnormerna för vatten. Dessutom har tolv av 13 kommuner i länet ett naturvårdsprogram som används som underlag vid bl.a. översiktsplanering. Det krävs även fortsatt kunskapsuppbyggnad för ett effektivt miljöarbete och miljöövervakningen är ett viktigt verktyg för att följa miljötillståndet och upptäcka förändringar i miljön.
Det finns ett stort intresse för Agenda 2030 och en ökad samordning kan ge stora vinster för åtgärdsarbetet och miljömålen, men flera mindre kommuner saknar resurser för att arbeta strategiskt med miljö- och hållbarhet.
Generationsmålet
Kunskap och samsyn rörande orsakssamband, synergieffekter och målkonflikter i miljömålssystemet behöver öka. En framgångsfaktor i Östergötland är nätverk och samverkan mellan offentliga aktörer, näringsliv och organisationer som tillsammans bidrar med insatser som främjar miljömålssystemet.
Agenda 2030 har tydliga kopplingar till de nationella miljömålen, men det är inte självklart hur översättning och förening av de båda målsystemen görs optimalt. För att effektivisera miljö- och hållbarhetsarbetet arbetar Länsstyrelsen Östergötland med inkorporering mellan miljömålen och Agenda 2030. Vi vill skapa en plattform för bättre förståelse och helhetssyn över hållbarhet samt förenkla och samordna riktat arbete och åtgärder inom området för alla samhällsaktörer.
Begränsad klimatpåverkan
Mellan år 1990 och 2019 har de totala växthusgasutsläppen i Östergötland minskat med 28 procent och uppgår till 2,2 miljoner ton. Transportsektorn är den största utsläppskällan i länet. Minskningstakten för utsläppen behöver öka och det krävs både nationella styrmedel och åtgärder på regional och lokal nivå om vi ska nå målen till 2030. Samverkan mellan aktörer i länet är en förutsättning för ett effektivt energi- och klimatarbete tillsammans med en stark innovationskraft inom näringslivet.
Målbedömning
Ingen regional bedömning
Miljötillstånd (trendpil)
Ingen regional bedömning
Frisk luft
Utsläppen av luftföroreningar har minskat betydligt under en lång rad av år. De främsta källorna till luftföroreningar är vägtrafiken, förbränning vid energianläggningar och värmeverk, lokal uppvärmning samt viss industriverksamhet. De långväga transporterade luftföroreningarna har stor inverkan på förekommande halter, men framförallt i gatumiljön är den lokala påverkan störst.
Målbedömning
Nära att uppnås
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Bara naturlig försurning
Östergötland är ett län med begränsade försurningsproblem. Nederbördsmängderna är relativt små och det finns stora områden med kalkhaltiga jordar. Den statsfinansierade kalkningen är en väl fungerande åtgärd för försurade vattenmiljöer. Försurningen av skogsmark riskerar dock att öka på grund av fortsatt uttag av biomassa som till exempel grenar och toppar vid avverkning. Uttaget skulle behöva kompenseras med t ex ökad askåterföring.
Målbedömning
Nära att uppnås
Miljötillstånd (trendpil)
Positiv
Giftfri miljö
För att minska påverkan från miljöfarliga ämnen arbetar Länsstyrelsen Östergötland med kartläggning genom miljöövervakning, utredningar och åtgärder vid förorenade områden samt tillsyn och rådgivning. Miljöfarliga ämnen har påträffats i Östergötlands ytvatten och vid förorenade områden. Kunskap om effekter av det stora antalet kemiska ämnen som används är fortfarande bristfällig och minskning av svårnedbrytbara ämnen sker långsamt. För att nå målet Giftfri miljö krävs större insatser, ytterligare styrmedel och riktlinjer både nationellt och på EU-nivå.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Skyddade ozonskikt
Den negativa påverkan på ozonskiktet har minskat till följd av insatser kopplade till Montrealprotokollet i Sverige och i andra länder. Utsläppen i Sverige har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet och inget pekar på att situationen är annorlunda i Östergötland. Mätningar bekräftar att återväxten av ozonskiktet sannolikt kan ha börjat och att utsläppen av ozonnedbrytande ämnen fortsätter att minska. En ökad osäkerhet har dock ändrat bedömningen på nationell nivå av utvecklingen i miljön, från positiv till neutral.
Målbedömning
Ingen regional bedömning
Miljötillstånd (trendpil)
Ingen regional bedömning
Säker strålmiljö
Antalet hudcancerfall varierar mellan åren men sedan länge finns en ökande trend.
I Östergötland är markradon en viktig fråga och på Östgötaslätten finns områden med höga halter alunskiffer. Arbetet för att nå en säker strålmiljö då det gäller elektromagnetiska fält behöver prioriteras och aktualiseras. Referensvärden för exponering för elektromagnetiska fält behöver ses över mot bakgrund av att nya system byggs ut, att strålningen kan orsaka oxidativ stress, IARC:s cancerklassning och senare års forskning, samt effekterna på den biologiska mångfalden.
Målbedömning
Ingen regional bedömning
Miljötillstånd (trendpil)
Ingen regional bedömning
Ingen övergödning
Näringsutsläppen från industri och reningsverk samt atmosfäriskt nedfall har minskat de senaste åren. Trots detta går det inte att se några tydliga förbättringar i miljön. Utsläppen av fosfor från jordbrukssektorn är mer eller mindre oförändrad sedan 30 år tillbaka. En betydande faktor till trögheten i systemet är upplagrade näringsämnen i mark och bottensediment. För att vända trenden i miljön krävs fortsatt och varaktigt åtgärdsarbete. Internationella samarbeten mellan Östersjöländerna är också ett viktigt verktyg.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Levande sjöar och vattendrag
Effekterna av fysisk påverkan, övergödning och miljögifter på Östergötlands vattenmiljöer är omfattande och det krävs stora resurser för att åtgärda miljöproblemen. Flera projekt pågår i länet för att bemöta dessa problem, det återstår dock mycket arbete innan alla vatten har en god ekologisk och kemisk status. Utökade resurser krävs för att restaurera vattenmiljöer och för att skydda värdefulla natur- och kulturmiljöer.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Grundvatten av god kvalitet
Tillståndet för Östergötlands grundvatten gällande kvalitet och kvantitet är generellt bra där det finns mätningar och information, men länet har drabbats hårt av föregående års torka och nederbördsbrist. Ett ökande intresse för grundvattenfrågor tillsammans med möjligheter till extern finansiering av åtgärder har bidragit till att förutsättningarna för att nå miljömålet har förbättrats. Dock återstår mycket arbete framöver och ytterligare resurser kommer krävas för att komma nära måluppfyllnad.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Östergötlands kust och skärgård påverkas av övergödning, miljögifter och en ökad förekomst av främmande arter. Ekologiska obalanser med bland annat en skev fördelning mellan rovfisk och småfisk är tydligt. Det får både direkta och indirekta negativa effekter på miljötillståndet samt dess möjligheter till återhämtning och den tid det tar. Positivt är att åtgärder genomförs, både i kustområdet och i inlandet, för att förbättra miljötillståndet, samt att kunskapen om marina naturvärden ökar.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Myllrande våtmarker
Länets arbete för att nå miljömålet har ökat takten under 2021. Förståelsen för behovet av vatten i landskapet har ökat efter flera år av torka och vattenbrist. Resurserna för att arbeta med målet har förstärkts. Samordningen mellan åtgärder för att minska övergödning, mildra torka, minska CO2-utsläpp och annat som våtmarksrestaurering kan bidra till har förbättrats och effektiviserats. Mycket skydds- och restaureringsarbete av dikade våtmarker återstår dock för att nå målet.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ
Levande skogar
Arealen skog som skyddats formellt eller fått naturvårdande skötsel har ökat. Mängden död ved och grova lövträd har ökat under många år, men från mycket låga nivåer. Miljöhänsynen till vattendrag har blivit bättre. Hänsynen till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen i samband med avverkning behöver förbättras. Arealen skog som skyddats formellt eller avsatts frivilligt måste öka för att säkra gynnsam bevarandestatus för många skogslevande arter. Viltbetestrycket behöver minska.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Ett rikt odlingslandskap
Jordbruksmarken har idag en svag skyddsstatus och styrmedlen för att skydda sådan mark mot exploatering är otillräckliga. Den biologiska mångfalden i betesmarker påverkas negativt av att stödsystemen inte är anpassade efter regionala förutsättningar. Dessutom är vissa miljöersättningar stängda för nya ansökningar fram till det nya landsbygdsprogrammet startar 2023. Måluppfyllelsen påverkas till största del av nedläggningen av jordbruksföretag och brist på betesdjur i naturbetesmarker.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ
God bebyggd miljö
För att nå miljökvalitetsmålen gällande god bebyggd miljö i Östergötland behöver vi sammanfoga perspektiven gällande miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Vi strävar efter att kunna lämna över ett Östergötland utan stora miljöproblem till nästa generation och ett jämlikt och jämställt län där alla människor har samma förutsättningar till ett gott liv. Boende och närmiljö är en viktig komponent för en god och jämlik hälsa. Det är en demokratisk rättighet att kunna vistas i och ta del av det offentliga rummet. Alla människor har rätt till trygghet och säkerhet – utifrån såväl miljömässiga, som ekonomiska och sociala perspektiv.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Ett rikt växt- och djurliv
Det genomförs många naturvårdsåtgärder i länet som ger positiv effekt på vissa livsmiljöer för hotade arter, exempelvis frihuggning av gamla ekar. Effekten är dock inte tillräckligt stor för att väga upp de negativa trenderna i ett större perspektiv, så som igenväxningen av odlingslandskapet. Trenden för många arter och livsmiljöer är därför sammantaget negativ.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ