Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Östergötlands län 2025.
Av de tolv mål som bedöms på regional nivå bedöms enbart Bara naturlig försurning som nära att nås till 2030 med befintliga styrmedel och resurser. En negativ utveckling gäller för målen Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar. För att vända trenden är det nödvändigt med helhetssyn i arbetet och flera berörda aktörer som samarbetar inom större områden. Trots att det pågår ett intensivt miljöarbete i länet, saknas det helhetssyn, långsiktig finansiering och tillräcklig samverkan mellan aktörer. Vi har ett åtgärdsprogram, projekt och initiativ men de är inte tillräckliga för att vända de negativa trenderna. Det krävs kraftigt ökade resurser, stabila regelverk och ett politiskt mod att prioritera miljön även när det kostar.
Inga målbedömningar eller trender har ändrats jämfört med förra året. Bara naturlig försurning kvarstår som det enda målet för Östergötland som bedöms vara nära att nås till år 2030. Detta är tack vare begränsade försurningsproblem, relativt små nederbördsmängder samt att det finns stora områden med kalkhaltiga jordar i länet. Försurningen av skogsmark riskerar dock att öka på grund av fortsatt uttag av biomassa som till exempel grenar och toppar vid avverkning.
För övriga miljömål är bedömningen att de inte kommer att nås till år 2030. För de flesta miljömålen är effekterna märkbara först en lång tid efter genomförda insatser. De största miljöproblemen i Östergötlands sötvatten är fysisk påverkan, miljögifter och övergödning. För målet Ingen övergödning exempelvis har näringsutsläppen från reningsverk och industrier minskat kraftigt under de senaste årtiondena. Men på grund av internbelastning syns ännu inga tydliga förbättringar i miljötillståndet och fortsatt arbete krävs enligt åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen.
I många vatten överskrids gränsvärden för t ex PFOS och PAH, vilket innebär att god kemisk status inte uppnås. Stora mängder kemiska ämnen används i samhället men kunskapen om miljögifters förekomst i miljön och deras effekter är fortfarande bristfälliga. Här spelar möjligheten till miljöövervakning och annan form av kartläggning in för att med tillförlitliga data kunna bedöma utveckling i miljön. Budgeten för regional miljöövervakning har dock minskat kraftigt under de senaste åren.
Ett rikt- odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv samt Levande skogar är det mål i Östergötland som har en negativ trendriktning. För att motverka förlust av biologisk mångfald måste livsmiljöernas kvalitet och areal öka, vilket kräver ökade medel och större hänsyn till naturen. Ett landskapsekologiskt arbete är avgörande för en fungerande grön infrastruktur och ett hållbart nyttjande av naturmiljöer genom samverkan och planering på regional och landskapsnivå.
Om utsläppen fortsätter enligt nuvarande trend nås inte det regionala klimatmålet att Östergötland ska vara klimatneutralt år 2045. Det är redan synligt att ett förändrat klimat ger konsekvenser för samtliga miljökvalitetsmål.
Sedan juni 2024 finns ett nytt Åtgärdsprogram för miljömålen i Östergötland som gäller fram till och med år 2030. Programmet är antaget av Länsstyrelsen Östergötland och Skogsstyrelsen. De båda aktörerna genomför åtgärder från programmet tillsammans med kommuner som är en viktig genomförare.
Östergötland är långt ifrån den samhällsomställningen som krävs för att nå Generationsmålet. Östergötland kommer att lämna efter sig miljöproblem till nästa generation. Insatser för att begränsa förlusten av biologisk mångfald och begränsa klimatpåverkan är inte tillräckliga.
Ett av grund problemen för varför Generationsmålet inte nås är ett ekonomiskt system där ekonomisk tillväxt inte är frikopplat från användning av jungfruliga naturresurser. Östergötland är långt ifrån en cirkulär ekonomi där material och resurser hålls inom ett kretslopp. Målet med cirkulär ekonomi är att spara naturresurser genom att använda råvaror på ett effektivt och hållbart sätt. Så länge det är billigare att förstöra än att bevara vår miljö är möjligheten för kommande generationer att tillgodose sina behov begränsade. Det krävs ett större anslag och en mer effektiv miljöpolitik för att vända trenden. Det krävs även förutsättningar för näringslivet att göra miljöinvesteringar likt Initiativ 1415.
Mellan år 1990 och 2023 har de totala växthusgasutsläppen i Östergötland minskat med drygt 34 procent och uppgår nu till 2 miljoner ton. Transportsektorn är den största utsläppskällan i länet. Minskningstakten för utsläppen behöver öka och det krävs både nationella styrmedel och åtgärder på regional och lokal nivå om vi ska nå målen. Samverkan mellan aktörer i länet är en förutsättning för ett effektivare energi- och klimatarbete tillsammans med en stark innovationskraft.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Utsläppen av luftföroreningar i Östergötland har minskat betydligt under lång tid. Trots en positiv utveckling behövs fler åtgärder för att förbättra luftkvaliteten för såväl människors hälsa som för miljön. De främsta källorna till luftföroreningar är vägtrafiken, förbränning vid energianläggningar, lokal uppvärmning samt viss industriverksamhet. Även långväga transporterade luftföroreningarna har betydelse för halterna men luftföroreningar har störst hälsopåverkan lokalt i gatumiljön.
Uppnås ej
Neutral
Östergötland är ett län med begränsade försurningsproblem. Nederbördsmängderna är relativt små och det finns stora områden med kalkhaltiga jordar. Den statsfinansierade kalkningen är en väl fungerande åtgärd för de försurade vattenmiljöerna, men finansieringen har minskat under de senaste åren. Försurningen av skogsmark riskerar att öka på grund av fortsatt uttag av biomassa som till exempel grenar och toppar vid avverkning. Uttaget skulle behöva kompenseras med till exempel ökad askåterföring.
Nära att uppnås
Neutral
Stora mängder kemiska ämnen används i samhället och kunskaperna om miljögifters förekomst i miljön och dess effekter är fortfarande bristfälliga. I Östergötland pågår arbete med bland annat kartläggning av halter i miljön, utredningar och åtgärder vid förorenade områden, tillsyn och tillsynsvägledning samt rådgivning. Ytterligare styrmedel, en ökad åtgärdstakt samt insatser för att minska användningen av miljöfarliga kemikalier är nödvändiga för att nå målet Giftfri miljö.
Uppnås ej
Neutral
Lagstiftning på internationell nivå har medfört minskade utsläpp av ozonnedbrytande ämnen. Många ämnen finns kvar i atmosfären under lång tid och därför kan det dröja flera decennier innan den nedbrytande effekten på ozonskiktet från dessa ämnen helt upphör. Arbetet i länet behöver fortsätta för att minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen. Bland annat genom fortsatta kontroller av avfallstransporter och hantering av äldre isoleringsmaterial innehållande CFC.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Hudcancer är en av de cancerformer som ökar snabbast i samhället, och ökad solexponering tros vara en bidragande orsak. Risken att utveckla cancer i vuxen ålder ökar om man bränner sig som barn. Personer med ljus hy är särskilt utsatta men även mörkhyade personer kan få solskador och cancer av solen.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Övergödning är ett stort miljöproblem längs hela Östgötakusten och i omkring en tredjedel av länets sjöar. Särskilt utsatta är havsvikar, slättsjöar och vattendrag i odlingslandskapet. För att minska näringsbelastningen pågår många insatser, bland annat restaurering av våtmarker och aktivt arbete mot internbelastade havsvikar – men fler åtgärder behövs för att vända utvecklingen.
Uppnås ej
Neutral
Effekterna av fysisk påverkan, övergödning och miljögifter på Östergötlands vattenmiljöer är omfattande och det krävs stora resurser för att åtgärda miljöproblemen. Flera projekt pågår i länet för att bemöta dessa problem, det återstår dock mycket arbete innan alla vatten har en god ekologisk och kemisk status. Utökade resurser krävs för att restaurera vattenmiljöer och för att skydda värdefulla natur- och kulturmiljöer.
Uppnås ej
Neutral
Tillståndet gällande kvalitet är generellt bra där mätningar finns, men spår av bekämpningsmedel och förhöjda halter av exempelvis klorid och sulfat förkommer. Länets grundvatten är fortsatt drabbade av periodisk torka och nederbördsbrist. Den kvantitativa statusen i magasinen har varit försämrad, även om vattenproduktionen ej försämrats nämnvärt. Det återstår arbete med att utöka den kvantitativa och kvalitativa övervakningen av länets grundvattenförekomster och ytterligare resurser krävs.
Uppnås ej
Neutral
Östergötlands kust och skärgård påverkas av övergödning, miljögifter och en ökad förekomst av främmande arter. Ekologiska obalanser med bland annat en skev fördelning mellan rovfisk och småfisk är tydligt. Det får både direkta och indirekta negativa effekter på miljötillståndet samt dess möjligheter till återhämtning och den tid det tar. Positivt är att åtgärder genomförs, både i kustområdet och i inlandet, för att förbättra miljötillståndet, samt att kunskapen om marina naturvärden ökar.
Uppnås ej
Neutral
Länets arbete för att nå miljömålet har fortsatt öka under 2025. Förståelsen för behovet av vatten i landskapet har ökat efter flera år av torka och vattenbrist samt översvämningar. Samordningen mellan åtgärder för att minska övergödning, mildra torka, minska CO2-utsläpp och annat som våtmarksrestaurering kan bidra till har förbättrats och effektiviserats. Skydds- och restaureringsarbete av dikade våtmarker återstår för att nå målet samt arbetet med att undanta våtmarker från vidare exploatering.
Uppnås ej
Neutral
För att nå miljökvalitetsmålet Levande skogar i Östergötlands län behövs stärkta statliga insatser för formellt skydd, naturvårdande skötsel och inventering av skogar med höga naturvärden. Skogssektorn behöver ta ansvar genom frivilliga avsättningar och tydlig miljö- och kulturhänsyn. För att öka nettoupptaget av växthusgaser bör produktionsskogen stå längre före avverkning och fler torvmarker återvätas. En fungerande grön infrastruktur kräver gemensam planering av skydd och brukande.
Uppnås ej
Negativ
Jordbruksmarken har idag en allt för svag skyddsstatus och styrmedlen för att skydda mark mot exploatering är otillräckliga. Förutom exploatering påverkas måluppfyllelsen av nedläggningen av jordbruksföretag, brist på betesdjur i naturbetesmarkerna, en tydlig minskning av arter kopplade till odlingslandskapet samt brist på småbiotoper i slättlandskapet. För att vända den negativa trenden krävs en ökad lönsamhet för lantbruksföretagen samt mer medel för att restaurera betesmarker och småbiotoper.
Uppnås ej
Negativ
Det är sig likt från år 2024 för Östergötlands bebyggda miljö. Klimatanpassning, avfallshantering och skydd av kulturmiljöer går framåt men långsamt. Det viktigaste åtgärdsarbetet är att värna om nybyggnation och ta hand om den redan byggda miljön genom översvämningsåtgärder och energieffektivisering. Tillståndet är kritisk då nybyggandet i princip avstannat helt, en utveckling som kan bli långvarig men som kanske kan brytas tack vare investeringar som en följd av järnvägsprojektet Ostlänken.
Uppnås ej
Neutral
Bristen på lämpliga livsmiljöer är det största hotet mot arter och naturtyper. Förlust av land- och vattenmiljöer, överexploatering, otillräcklig hänsyn till naturvärden, klimatförändringar och invasiva arter hotar den biologiska mångfalden. Åtgärder genomförs av flera aktörer men är inte tillräckliga för att vända den negativa trenden. Ökad finansiering och större hänsyn måste tas inom alla sektorer och insatser måste planeras utifrån ett landskapsperspektiv.
Uppnås ej
Negativ utveckling