Meny
Meny
Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Östergötlands län 2023.
Ett intensivt miljöarbete pågår i Östergötland där flera åtgärder genomförs i samverkan mellan aktörer på regional och kommunal nivå, nationellt samt på EU-nivå genom flera projekt.
Av de tolv mål som bedöms på regional nivå bedöms enbart Bara naturlig försurning som nära att nås till 2030 med befintliga styrmedel och resurser. Samtidigt har trenden för målet försämrats något från föregående år. En negativ utveckling gäller även för målen Frisk luft och Levande skogar.
För målet Frisk luft har målbedömningen gått från Nära till Nej. Målet bedöms nu inte kunna nås till år 2030 med beslutade styrmedel och resurser. Utvecklingen med förtätning i tätorterna skapar allt slutnare gaturum vilket kan äventyra möjligheten för miljökvalitetsnormer och miljömål för utomhusluften.
För målet Levande skogar har trenden ändrats från Neutral i tidigare års bedömning till Negativ. Det beror delvis på att de negativa trendera väger tyngre än de positiva trenderna för målets olika indikatorer.
För Bara naturlig försurning har trenden ändrats från Positiv till Neutral trend. Osäkerheten beror på skogsbrukets påverkan på försurningen med ett ökat uttag av grenar och toppar (Grot) till biobränsle, samt en askåterföring som inte kompenserar fullt ut. Bara naturlig försurning kvarstår ändå som det enda miljökvalitetsmålet för Östergötlands län som bedöms vara Nära att nås till år 2030. Detta är tack vare begränsade försurningsproblem, relativt små nederbördsmängder och att det finns stora områden med kalkhaltiga jordar.
För övriga miljömål är bedömningen att de inte kommer att nås till år 2030. Ett rikt- odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv kvarstår med negativ trendriktning. Även om många insatser för naturvård sker kontinuerligt i Östergötland förväntas arter försvinna från länet och artrikedomen per ytenhet sjunka. Miljöersättningar är inte utformade efter svenska betesmarker eller för att gynna biologisk mångfald. Vidare tar det tid för hotade arter att återhämta sig även om livsmiljön blivit bättre.
Övergödning är ett stort problem i länet, under 2022 har Länsstyrelsen Östergötland satsat på att kartlägga övergödningssituationen i Östergötland. Den utökade satsningen inom miljöövervakningen var möjlig genom bidrag från Havs- och vattenmyndigheten. Fortsatt finansiering krävs för att genomföra effektiva åtgärder så att övergödningen minskar men det kommer ta tid innan åtgärderna visar effekt. Ett förändrat klimat förväntas ge konsekvenser för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid samhällsplanering och att miljöarbetet integreras i genomförande av åtgärder inom flera verksamhetsområden. Samhällsplaneringen är ett exempel där många perspektiv samlas och behöver synkas och i nuläget saknas i viss mån arbetssätt för detta. För ett effektivt miljöarbete krävs fortsatt kunskapsuppbyggnad. Miljöövervakningen är ett viktigt verktyg för att följa miljötillståndet och upptäcka förändringar i miljön.
Kunskap och samsyn rörande orsakssamband, synergieffekter och målkonflikter i miljömålssystemet behöver öka. Exempel på en åtgärd med målkonflikt mellan utsläppsmål och miljötillstånd är uttag av Grot som ofta används till flis i värmeverk som förnybar energikälla, men då också utgör en märkbar påverkanskälla till markförsurningen.
En framgångsfaktor i Östergötland är nätverk och samverkan mellan offentliga aktörer, näringsliv och organisationer som tillsammans bidrar med insatser som främjar miljömålen. I Östergötland drivs ett aktivt arbete med Agenda 2030. Agenda 2030 utgör paraply för hållbarhetsarbetet där miljömålsarbetet är den ekologiska dimensionen. Inom Agenda 2030-arbetet finns det två etablerade nätverk som planeras att användas för regional samverkan kopplat till miljömålen under år 2023. På så sätt kan vi höja kunskapen om miljömålen, generationsmålet och deras relation till Agenda 2030 och utveckla åtgärdsarbetet i länet. Samtidigt försvårar det faktum att flera mindre kommuner i länet saknar resurser för att arbeta strategiskt med miljö- och hållbarhet.
Mellan år 1990 och 2020 har de totala växthusgasutsläppen i Östergötland minskat med 30 procent och uppgår till 2,1 miljoner ton. Transportsektorn är den största utsläppskällan i länet. Minskningstakten för utsläppen behöver öka och det krävs både nationella styrmedel och åtgärder på regional och lokal nivå om vi ska nå målen. Samverkan mellan aktörer i länet är en förutsättning för ett effektivt energi- och klimatarbete tillsammans med en stark innovationskraft inom näringslivet.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Utsläppen av luftföroreningar i Östergötland har minskat betydligt under flera år. De främsta källorna till luftföroreningar är vägtrafiken, förbränning vid energianläggningar och lokal uppvärmning samt viss industriverksamhet. De långväga transporterade luftföroreningarna har också stor betydelse för halterna, men det är framför allt lokalt i gatumiljön som påverkan av luftföroreningar är som störst.
Uppnås ej
Neutral
Östergötland är ett län med begränsade försurningsproblem. Nederbördsmängderna är relativt små och det finns stora områden med kalkhaltiga jordar. Den statsfinansierade kalkningen är en väl fungerande åtgärd för försurade vattenmiljöer. Försurningen av skogsmark riskerar dock att öka på grund av fortsatt uttag av biomassa som till exempel grenar och toppar vid avverkning. Uttaget skulle behöva kompenseras med till exempel ökad askåterföring.
Nära att uppnås
Neutral
Länsstyrelsen Östergötland genomför kartläggningar genom miljöövervakning, utredningar och åtgärder vid förorenade områden samt tillsyn och rådgivning. Miljögifter har påträffats i länets vattenmiljöer och vid förorenade områden. Kunskap om effekter av det stora antalet kemiska ämnen som används är bristfällig och minskning av svårnedbrytbara ämnen sker långsamt. För att nå målet Giftfri miljö krävs större insatser, ytterligare styrmedel och riktlinjer både nationellt och på EU-nivå.
Uppnås ej
Neutral
Den negativa påverkan på ozonskiktet har minskat till följd av insatser kopplade till Montrealprotokollet i Sverige och i andra länder. Utsläppen i Sverige har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet och inget pekar på att situationen är annorlunda i Östergötland. Mätningar indikerar att återväxten av ozonskiktet kan ha börjat och att utsläppen av ozonnedbrytande ämnen fortsätter att minska. En ökad osäkerhet har dock ändrat bedömningen på nationell nivå av utvecklingen i miljön, från positiv till neutral.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Antalet hudcancerfall varierar mellan åren men trenden är generellt ökande. I Östergötland är markradon en viktig fråga och på Östgötaslätten finns områden med höga halter alunskiffer. Arbetet gällande elektromagnetiska fält behöver aktualiseras. Referensvärden för exponering för elektromagnetiska fält behöver ses över mot bakgrund av att nya system byggs ut, att strålningen kan orsaka oxidativ stress, IARC:s cancerklassning och senare års forskning samt effekterna på den biologiska mångfalden.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Övergödning är ett miljöproblem längs hela Östgötakusten och i ungefär en tredjedel av länets sjöar. Mest utsatta är länets havsvikar, slättsjöar och vattendrag på slätten. Många insatser görs i länet för att minska belastningen av näringsämnen. Bland annat driver Länsstyrelsen Östergötland flera projekt finansierade av HaV och EU som syftar till att minska övergödningen i länets vatten. Dock krävs det fler åtgärder för att vända trenden.
Uppnås ej
Neutral
Effekterna av fysisk påverkan, övergödning och miljögifter på Östergötlands vattenmiljöer är omfattande och det krävs stora resurser för att åtgärda miljöproblemen. Flera projekt pågår i länet för att bemöta dessa problem, det återstår dock mycket arbete innan alla vatten har en god ekologisk och kemisk status. Utökade resurser krävs för att restaurera vattenmiljöer och för att skydda värdefulla natur- och kulturmiljöer.
Uppnås ej
Neutral
Tillståndet för Östergötlands grundvatten är generellt bra där mätningar och information finns. Länets grundvatten är fortsatt hårt drabbat av torka och nederbördsbrist, den kvantitava statusen i länets stora och små magasin är försämrad. Ett ökande intresse för grundvattenfrågor tillsammans med möjligheter till extern finansiering av åtgärder har bidragit till förbättrade förutsättningarna för att nå miljömålet. Mycket arbete återstår framöver och ytterligare resurser krävs för måluppfyllnad.
Uppnås ej
Neutral
Östergötlands kust och skärgård påverkas av övergödning, miljögifter och en ökad förekomst av främmande arter. Ekologiska obalanser med bland annat en skev fördelning mellan rovfisk och småfisk är tydlig. Det får både direkta och indirekta negativa effekter på miljötillståndet samt dess möjligheter till, och tid för återhämtning. Positivt är att åtgärder genomförs både i kustområdet och i inlandet för att förbättra miljötillståndet, samt att kunskapen om marina naturvärden ökar.
Uppnås ej
Neutral
Östergötlands arbete för att nå miljömålet har fortsatt ökat takten under 2022. Förståelsen för behovet av vatten i landskapet har ökat efter flera år av torka och vattenbrist. Samordningen mellan åtgärder för att minska övergödning, mildra torka, minska CO2-utsläpp och annat som våtmarksrestaurering kan bidra till har förbättrats och effektiviserats. Mycket skydds- och restaureringsarbete av dikade våtmarker återstår dock för att nå målet.
Uppnås ej
Neutral
I Östergötlands län finns både positiva och negativa trender för utvecklingen av miljömålet Levande skogar. Arealen formellt skyddad skog har ökat något men måste öka ytterligare för att säkerställa bevarandestatus för många skogslevande arter. Arealen gammal skog har under de senaste åren minskat likaså häckande fåglar i skog. Totalt har mängden död ved ökat men nedbruten död ved minskat. Hänsynen till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen i samband med avverkning behöver förbättras.
Uppnås ej
Negativ
Jordbruksmarken har idag en svag skyddsstatus och styrmedel för att skydda sådan mark mot exploatering är otillräckliga. Den biologiska mångfalden i betesmarkerna påverkas till viss del av att stödsystemen inte är anpassade efter regionala förutsättningar. Måluppfyllelsen påverkas dock främst av nedläggningen av jordbruksföretag och brist på betesdjur i naturbetesmarkerna.
Uppnås ej
Negativ
För att nå målet God bebyggd miljö i Östergötland behöver perspektiven miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet sammanfogas, där målen för en god gestaltad livsmiljö är en nyckelfråga. Tryggat boende och närmiljö är viktiga komponenter för god och jämlik hälsa. Ökade insatser behövs för att få ett klimatanpassat samhällsbyggande som begränsar resursförbrukningen och stödjer hållbart resande. Fler kulturmiljöer behöver skyddas och tätortsnära grönområden utvecklas.
Uppnås ej
Neutral
Det genomförs många naturvårdsåtgärder i Östergötland som ger positiv effekt på vissa livsmiljöer för hotade arter, exempelvis frihuggning av gamla ekar. Effekten är dock inte tillräckligt stor för att väga upp de negativa trenderna i ett större perspektiv, så som igenväxningen av odlingslandskapet. Trenden för många arter och livsmiljöer är därför sammantaget negativ.
Uppnås ej
Negativ