Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Örebro län 2025.
Elva av sexton miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå i Örebro län. Tio av dessa kommer inte att nås till 2030 med befintliga styrmedel och resurser. Takten i omställningen behöver öka inom samtliga samhällssektorer.
Utvecklingen för biodiversiteten och miljömålet Ett rikt växt-och djurliv är negativ – samma negativa trend råder för Begränsad klimatpåverkan (bedöms nationellt). Tillsammans utgör dessa förutsättningar för stabilitet och resiliensförmåga.
Användningen av mark och skog är avgörande för den framtida utvecklingen; för såväl Ett rikt odlingslandskap som för Levande skogar är utvecklingen negativ, och inget av dessa mål kommer att nås till 2030.
För tre mål är underlagen otillräckliga. Resurser saknas för provtagningar och undersökningar.
Utvecklingen av miljötillståndet i Örebro län har försämrats. Miljömålet Levande skogar har nu en negativ utveckling, från att tidigare ha varit neutral. För övriga mål är bilden densamma som tidigare – endast ett mål är nära att nås till 2030. För fem av de fjorton miljömål som är aktuella i Örebro län är utvecklingen negativ: Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar (som bedöms regionalt) samt för Begränsad klimatpåverkan och Säker strålmiljö (som bedöms på nationell nivå). För dessa miljökvalitetsmål är situationen sämre idag än när miljömålen antogs år 1999. En sammanställning över miljötillståndet i sin helhet återfinns i tabell 1, sidan 6). Länsstyrelsen i Örebro län gör bedömningen att det krävs ett tillskott av styrmedel för att miljömålen ska nås, följt av en effektiv och rätt prioriterad användning av dessa.
Trenden för biologisk mångfald i länet är negativ. Brukningsmetoderna i skogs- och jordbruket behöver förändras för att inkludera en större grad av biologisk mångfald och därmed gynna friska ekosystem.
Utvecklingen för klimatet är oroande. Det finns stora möjligheter att minska utsläppen men takten måste öka och klimatanpassningsarbetet behöver förstärkas.
Flera lyckade åtgärder har genomförts i länet rörande våtmarker, sjöar och vattendrag. Där har statliga medel via LOVA (Lokala vattenvårdsprojekt), LONA (Lokala naturvårdssatsningen), Strategiska planen (tidigare Landsbygdsprogrammet) och regeringens våtmarkssatsning varit avgörande.
Inom ett rikt odlingslandskap har den Strategiska planen bland annat möjliggjort rådgivningar riktat mot ängs- och betesmarker som lett till restaureringar, och åker- och fältkanter har blivit blommande. Betesmarker har tillkommit i skog och mark tack vare stängslingsstöd.
Länsstyrelsen i Örebro län har tillsammans med Region Örebro län främjat länets kapacitet att arbeta med energi och klimat.
Länsstyrelsen i Örebro läns arbete med områdesskydd har resulterat i åtta nya naturreservat på drygt 1000 hektar. Bekämpning av invasiva arter har under året haft fokus på jättebalsamin, gul skunkkalla och sjögull.
Trots att viktiga insatser för generationsmålet gjorts inom många områden behöver takten på samhällsomställningen i Örebro län öka. Om generationsmålet ska nås behöver även miljökvalitetsmålen i huvudsak uppnås. Bedömningarna visar att de inte kommer nås med befintliga och beslutade styrmedel.
Fokus behöver även fortsättningsvis ligga på ändrade konsumtions- och produktionsmönster (mål 12 i Agenda 2030) och ökad hänsyn till naturvärden – både vad gäller ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Fortsatt arbete krävs för att stärka olika sektorers arbete med att minska klimatpåverkande utsläpp, främja en biobaserad cirkulär ekonomi och bidra till en hållbar utveckling i Örebro län – ett arbete som behöver ske i samverkan mellan länets aktörer.
Agenda 2030 belyser vikten av miljömålsarbetet och hur vår miljö och vårt klimat både sätter gränser och skapar förutsättningar för vårt samhälle. De globala målens odelbarhet stärker arbetet med att lyfta målkonflikter inom generationsmålet.
Utsläppen i Örebro län har minskat med 52 procent 1990–2023, och uppgår idag till 1,8 miljoner ton. Det finns en stark vilja i många sektorer att ställa om verksamheterna till mer hållbara alternativ. Samtidigt finns det en skiftning i samhällets fokus – från att minska klimatpåverkan – till att stärka beredskapen. Det gäller att försöka få åtgärderna att samverka för bägge målen. Att minska det fossila beroendet är ett exempel på en åtgärd som leder mot båda målen, liksom flera andra miljömål.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Miljöövervakningen inom området luft har under en längre tid varit eftersatt i länet, vilket lett till att kunskapen om luftkvalitén i vissa delar är låg.
Luftkvalitén i länet påverkas även av nationella och internationella utsläpp. Det är därför viktigt med åtgärder på alla nivåer i samhället.
Nära att uppnås
Neutral utveckling
En tredjedel av länets sjöar är försurade. År 2024 kalkades 384 sjöar och 69 våtmarksytor (kostnad 4,4 miljoner).
Atmosfäriskt kvävenedfall har minskat men markens buffringskapacitet är utarmad genom surt nedfall och skogsbruk. Ett anpassat skogsbruk och minskning av kväveutsläppen behövs.
Det kommer ta lång tid innan marken återhämtar sig och kalkningen bedöms behöva fortsätta i många år till. Neddragningen av statliga medel till kalkningsåtgärder riskerar en försämring av tillståndet i miljön.
Uppnås ej
Positiv utveckling
Gifter i miljön väcker stort intresse både medialt och i samhället. Det behövs dock bättre metoder och mer resurser till miljöövervakning för att förstå läget och hur utvecklingen ser ut. Om miljömålet ska nås krävs fler åtgärder på alla nivåer i samhället, från lokalt till internationellt. Saneringen av förorenade områden behöver öka takten, vilket kräver mer ekonomiska resurser. Nu upptäcks fler förorenade områden än vad som årligen saneras.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Ozonskiktet skyddar allt liv mot skadlig UV-strålning. Användning av ozonnedbrytande ämnen i köldmedium och isoleringsmaterial samt ombildning av kväveutsläpp till lustgas har lett till förtunning av ozonskiktet. I Örebro län kontrolleras vid myndighetstillsyn bland annat köldmediehantering och lantbrukens gödselhantering. Länsstyrelsen ger rådgivning via projektet Greppa näringen och investeringsstöd, som bland annat ger minskat kväveläckage.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Örebro län ligger över riksgenomsnittet för antalet hudcancerfall av malignt melanom, både för kvinnor och män. Diagnosen är över tid stigande. Med ”tumör i huden, ej malignt melanom” avses framför allt skivepitelcancer. För Örebro län är trenden generellt ökande och är vanligare hos män.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Det görs en hel del åtgärder mot övergödning i länet. Stöd till lantbruksföretag och LOVA-bidrag är viktiga styrmedel för att få till konkreta åtgärder. En stor del av påverkan är diffus och därmed svår att enkelt åtgärda. Äldre utsläpp har också ansamlats i vissa sjöars bottensediment och är kostsamt att åtgärda. Det går inte att utläsa någon trend från miljöövervakningen, varken förbättring eller försämring av övergödningsproblematiken i Örebro län.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Tillståndet i länets vatten förbättras, men långsamt. En förändring jämfört med tidigare är att vattenkraften nu ska få moderna miljövillkor vilket kommer att innebära miljöförbättringar. Miljömålet innehåller en inbyggd målkonflikt med kulturmiljöer som påverkas av vattenvårdsåtgärder.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Grundvattnets kvalitet i Örebro län är överlag god. Arbete med att minimera negativ påverkan sker på flera nivåer. Brist på analysdata skapar osäkerhet i bedömningarna. Screeninganalyser av miljögifter i slumpmässigt utvalda förekomster tyder på att det finns ett mörkertal avseende förhöjda halter av PFAS-ämnen och läkemedelsrester. Trots god grundvattentillgång och minskat antal naturgrustäkter är den sammantagna bedömningen därför att Grundvatten av god kvalitet inte kommer att uppnås till 2030.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Flera våtmarker har restaurerats och anlagts i Örebro län under 2025, i synnerhet med stöd av regeringens våtmarkssatsning. Främst har återställning av skogliga våtmarker skett inom skyddade områden genom igenläggning av diken. Behovet av åtgärder är fortsatt mycket stort, eftersom ca 90 procent av våtmarkerna i länets odlingsbygd torrlagts. Även utdikning av skogliga mossar påverkar oss negativt i form av klimatgasemissioner, förlust av arter samt minskad vattenhushållning.
Uppnås ej
Oklar utveckling
För att nå Levande skogar i Örebro län behövs fortsatt långsiktig ökning av statliga insatser och styrmedel för formellt skydd, naturvårdande skötsel och inventering av skogens alla värden. Det är nödvändigt att skogssektorn fortsätter utveckla sitt sektorsansvar i form av bland annat frivilliga avsättningar och rätt prioriterad och placerad miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder. Många Gröna steg behöver tas för att få en funktionell grön infrastruktur.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Målet Ett rikt odlingslandskap bedöms inte kunna nås till 2030. Minskad djurhållning och mark som tas ur bruk hotar biologisk mångfald och kulturvärden. Lönsamheten för små och betesbaserade jordbruk är svag, samtidigt som stöd och resurser för skötsel minskar. För att vända utvecklingen krävs starkare ekonomiska villkor, en underlättad generationsväxling och långsiktigt riktade naturvårdsinsatser.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Viktiga insatser görs i Örebro län för att skapa förutsättningar för en hållbar samhällsplanering samt god hushållning med energi- och naturresurser. Flera kommuner i Örebro län håller på att revidera sina översiktsplaner. Genom olika projekt lyfts kulturmiljö- och naturvärdenas betydelse för en god livsmiljö. I Örebro kommun byggs ett snabbt och kapacitetsstarkt busstransportsystem som ökar antalet resenärer med buss. Mängden avfall per invånare som går till deponering är på rekordlåga nivåer.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Det krävs förändringar inom skogs- och jordbruk för att uppnå miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Örebro län. De storskaliga processerna i vardagslandskapet har en fortsatt negativ påverkan på biologisk mångfald. Myndigheternas arbete med skydd och skötsel av naturmiljöer är viktig för miljömålets utveckling, samt arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter, våtmarkssatsningen, samverkan kring Grön infrastruktur och bekämpning av invasiva arter. Det är svårt att utvärdera effekterna av det som görs på objektsnivå eller åtgärdernas betydelse på landskapsnivå.
Uppnås ej
Negativ utveckling