Meny
Meny
Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Örebro län 2023.
Länsstyrelsen i Örebro län gör bedömningen att miljömålen generellt inte kommer att nås i Örebro län. För att uppnå miljömålen krävs både mer styrmedel från staten och en beteendeförändring i samhället. Bred samverkan i samhället är en nyckel för att lyckas.
Något som är utmärkande för Örebro län är det stora antalet dammar som finns i länet. De moderna tillståndsvillkor som nu ska implementeras för vattenkraften innebär en möjlighet till miljöförbättringar, men ger också målkonflikter mellan natur- och kulturvärden i detta arbete.
Örebro län har mycket stora landarealer som tillkommit genom sjösänkningar och dikningsföretag. Arbetet med att återställa våtmarker är ambitiöst och framgångsrikt i länet, men det finns väldigt mycket arbete kvar att göra.
Länsstyrelsen i Örebro län gör bedömningen att för att nå miljömålen skulle ett tillskott av styrmedel samt effektiv och rätt prioriterad användning av dessa krävas. För vissa miljömål krävs också en bredare beteendeförändring i samhället. Dagens konsumtion orsakar negativa effekter på flera av miljömålen. En övergång till ett samhälle som i betydligt större utsträckning kännetecknas av en cirkulär ekonomi med hållbar konsumtion även avseende importerade varor är nödvändig.
Utvecklingen vad gäller biologisk mångfald ser övervägande negativ ut, till exempel gällande Ett rikt växt-och djurliv och Ett rikt odlingslandskap. Detta hänger samman med storskaligt skogs- och jordbruk som ofta lämnar för lite utrymme för biologisk mångfald. Mångfalden drabbas också när mindre lantbruksföretag försvinner. Sänkta anslag till naturvårdsarbete och minskade satsningar på åtgärder för att skapa miljöer för ökad biologisk mångfald riskerar att göra situationen sämre.
På vattensidan är utvecklingen bättre, om än inte tydligt positiv. Återskapande av våtmarker samt vandringsvägar och livsmiljöer i vattendrag ger positiva effekter, dock i relativt liten skala. Vad gäller övergödning och tillståndet i länets vatten går det att skönja en svag positiv utveckling.
Flera lyckade åtgärder har genomförts i länet rörande våtmarker, sjöar och vattendrag. Där har statliga medel via LOVA (Lokala vattenvårdsprojekt), LONA (Lokala naturvårdssatsningen), Strategiska planen (tidigare Landsbygdsprogrammet) och regeringens satsning på återvätning av dikade våtmarker varit avgörande för flertalet av dessa åtgärder. Även medel från Bra Miljövalsfonden har bidragit till vissa av åtgärderna.
Genom statens investeringsstöd Klimatklivet har ett flertal projekt påbörjats och flera slutförts vilket leder till bestående minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser.
Om generationsmålet ska nås behöver även miljökvalitetsmålen i huvudsak uppnås. Bedömningarna visar att de inte kommer nås med befintliga och beslutade styrmedel. När det gäller människans påverkan från konsumtion och bevarandet av biologisk mångfald går utvecklingen delvis åt fel håll. Även vår påverkan på andra länder behöver minska för att målet ska nås. Vår konsumtion av importerade varor orsakar bland annat miljö- och hälsoskador vid produktionen samt utsläpp från transporter utanför Sverige.
En övergång till en cirkulär ekonomi behöver ske snabbare och på bred front. I en cirkulär ekonomi hushåller samhället med energi, råvaror, mark och vatten för att minska resursanvändning och belastningen på ekosystem. Riksdag, regering och kommuner behöver ta ansvar för omställningen och besluta om styrmedel och visa att det offentliga kan gå före.
Goda exempel från Örebro län, på exempelvis nya anläggningar för återbruk kan tjäna som inspiration och visa att det finns stora möjligheter att nå en förändring.
Utsläppen av växthusgaser i Örebro län gör ett hack i den nedåtgående kurvan och ökar lite 2020 – 2021, se figur 1. För att nå målet till år 2030 behöver vi genomföra teknikskiften och minska användningen av energi och resurser.
Länsstyrelsen i Örebro län och Region Örebro län driver tillsammans Örebro läns energi- och klimatråd. I rådet ingår kommuner, näringsliv, universitet och branschorganisationer, med det gemensamma målet att öka takten i klimatomställningen.Örebro län har en tung position inom transporter och avfall; områden som också varit viktiga för rådets arbete.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Miljökvalitetsmålet är delvis uppnått i länet. Någon tydlig trend går inte att se, delvis på grund av få mätdata. Planer på en ökad samverkan mellan kommuner i Värmlands och Örebro län kan öka kunskapsnivån och underlätta planering av åtgärder. Luftkvalitén i länet påverkas även av nationella och internationella utsläpp. Det är därför viktigt med åtgärder på alla nivåer i samhället.
Nära att uppnås
Neutral utveckling
En tredjedel av länets sjöar är försurade. År 2022 kalkades 281 sjöar och 42 våtmarker i länet till en kostnad av fem miljoner kronor.
Atmosfäriskt kvävenedfall har minskat men ligger fortfarande över gränsvärdet. Markens buffringskapacitet är utarmad genom surt nedfall och skogsbrukets bortforsling av biomassa bidrar till utarmningen.
Det kommer ta lång tid innan marken återhämtar sig och kalkningen bedöms behöva fortsätta i många år till. Dessutom behövs ett anpassat skogsbruk och en minskning av kväveutsläppen.
Uppnås ej
Positiv utveckling
Samhällets intresse och engagemang för en giftfri miljö fortsätter att öka. Om miljömålet ska uppnås krävs det däremot mer resurser för både övervakning och åtgärder på alla nivåer i samhället, från lokalt till internationellt. Saneringen av förorenade områden behöver öka takten, vilket kräver mer ekonomiska resurser.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Ozonskiktet skyddar allt liv mot skadlig UV-strålning. Användning av ozonnedbrytande ämnen i köldmedium och isoleringsmaterial samt ombildning av kväveutsläpp till lustgas har lett till en förtunning av ozonskiktet. I Länsstyrelsens ochkommunernas tillsynsarbete kontrolleras bland annat köldmediehantering och lantbrukens gödselhantering. Länsstyrelsen ger stöd via Klimatklivet och rådgivning via projektet Greppa näringen, som bland annat ger minskat kväveläckage.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Örebro län ligger tydligt över riksgenomsnittet för antalet hudcancerfall av malignt melanom, både för kvinnor och män. Diagnosen ökar över tid. Med diagnosen ”tumör i huden, ej malignt melanom” avses framför allt skivepitelcancer. För Örebro län är trenden generellt ökande och är vanligare hos män.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Det är svårt att utläsa en tydlig trend vad gäller läckage av näringsämnen i Örebro län. En svag tendens till sjunkande fosforbelastning kan dock skönjas. LIFE IP projektet Rich Waters, LOVA-bidraget och en åtgärdssamordnare bidrar till ökat åtgärdsarbete i länet. I sjön Lången i Örebro kommun har för första gången i Örebro län ett reduktionsfiske inletts med syfte att åtgärda sjöns internbelastning av fosfor.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Tillståndet i länets vatten förbättras, men långsamt. En stor förändring jämfört med tidigare är att vattenkraften ska få moderna miljövillkor vilket kommer att innebära miljöförbättringar. Miljömålet innehåller en inbyggd målkonflikt med kulturmiljöer som påverkas av vattenvårdsåtgärder.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Enligt tillgängliga data är grundvattnet i länet generellt av god kvalitet, men vi har inte så mycket data. En ny regional vattenförsörjningsplan har fört upp frågan om grundvattnets vikt för dricksvattenförsörjningen på agendan och lett till bra dialog med dricksvattenproducenter. För att långsiktigt trygga länets vattenförsörjning och skydda grundvattenberoende ekosystem krävs mer strategiskt arbete. Det krävs också ökade resurser till övervakning av både kvantitet och kvalitet i länets grundvattenförekomster.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Flera våtmarker har restaurerats och anlagts i Örebro län under 2023, i synnerhet med stöd av regeringens våtmarkssatsning. Främst har återställning av naturliga våtmarker skett inom skyddade områden genom igenläggning av diken. Behovet av åtgärder är fortsatt mycket stort, eftersom cirka 90 procent av våtmarkerna i länets odlingsbygd torrlagts. Även utdikning av skogsmark som avvattnar mossar påverkar samhället negativt i form av klimatgasemissioner, förlust av arter samt minskad vattenhushållning.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Arbetet för Levande skogar i Örebro län fortgår. Åtgärder och kunskapskliv i rätt riktning görs av skogsägare, näringsliv, myndighet, kommun och andra. Rätt prioriterad och placerad miljöhänsyn i brukad skog, frivilliga avsättningar, naturvårdande skötsel, formellt skydd och inventering av skogens alla värden är viktiga nycklar. Fler indikatorer behöver utvecklas i positiv riktning. För att nå målet för Levande skogar behövs en fortsatt långsiktig ökning av statliga insatser och styrmedel.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Antalet jordbruksföretag minskar och den mångfald som finns i odlingslandskapet minskar i takt med nedläggningarna. Det ger sämre förutsättningar till biologisk mångfald, ekosystemtjänster och bevarandet av kulturmiljöer. För att nå målet krävs en förbättrad förvaltning av natur- och kulturarv. I stadsplaneringen behöver större hänsyn tas till jordbruksmarken samt de biologiska värden och kulturvärden som finns där. Klimatförändringarna ökar behovet av fungerande ekosystem för att öka resiliensen i landskapet.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Viktiga insatser görs i Örebro län för att skapa förutsättningar för en hållbar samhällsplanering samt god hushållning med energi- och naturresurser. Genom olika projekt lyfts kulturmiljövärdenas betydelse för en god livsmiljö. I flertalet av länets kommune pågår revidering av översiktsplaner. Anspråken på brukningsvärd jordbruksmark för bostäder och verksamheter i kommuner med utpräglad jordbruksbygd och befolkningstillväxt medför målkonflikter. Mängden avfall per invånare som går till deponering är på rekordlåga nivåer.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Det krävs förändringar inom skogs- och jordbruk för att uppnå miljömålet Ett rikt växt- och djurliv. De storskaliga processerna i vardagslandskapet har en fortsatt negativ påverkan på biologisk mångfald. Myndigheternas arbete med skydd och skötsel av naturmiljöer är viktig för miljömålets utveckling, samt arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter, våtmarkssatsningen, samverkan kring grön infrastruktur och bekämpning av invasiva arter. Det är svårt att utvärdera effekterna av det som görs på objektsnivå eller åtgärdernas betydelse på landskapsnivå.
Uppnås ej
Negativ utveckling