Kronobergs län

Sverigekarta

Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Kronobergs län 2020.


2020 har präglats av krishantering. Året inleddes med höga flöden som orsakade översvämningar och vid månadsskiftet februari/mars avlöstes arbetet med pandemin. Under hösten har historiskt låga grundvattennivåer i östra delen av Kronobergs län konstaterats. Bostadsbyggandet i länet ökar. Ett planeringsunderlag för brukningsvärd åkermark har tagits fram, som stöd vid till exempel planprocesser i kommunerna. Omställningen från fossila fordonsbränslen har kommit igång i offentlig sektor, och andelen förnyelsebara fordonsbränslen ökar sakta. Både vindkraftsutbyggnaden och den nationella planen för att ompröva vattenkraftens villkor (NAP) bidrar till mer förnybar energi i Kronobergs län.

Innehållsförteckning

Klicka för att komma direkt till miljökvalitetsmålets sammanfattning

Miljötillståndet i Kronobergs län

Grundvattnet har varierat från översvämningar i klass 3-nivåer (den allvarligaste) i februari månad till rekordlåga grundvattennivåer i östra delen i slutet av sommaren. Översvämningarna och de låga grundvattennivåerna efter sommaren visar att åtgärder behövs för att öka landskapets vattenhushållande förmåga.

Det är bostadsbrist i länet trots en storsatsning på bostadsbyggandet. Det intensiva byggandet ställer höga krav på samhällsplaneringen och det finns risk att människor utsätts för höga bullernivåer i bostäder.

Luftkvaliteten i länet är god, även om utsläppen från transporter måste minska snabbare. De påverkar klimatet, luften och bidrar till övergödning och innebär hälsoproblem för många människor. Satsningen på ökad tillgänglighet i länets skyddade natur ger goda förutsättningar att bidra till förbättrad folkhälsa.

De projekt som pågår för att öka mängden förnybar energi, till exempel förnybar vätgas, och utbyggnad av vindkraften, är viktiga steg i rätt riktning.

Åtgärdsarbetet i Kronobergs län

  • Våtmarkssatsningen innebär att restaurering och anläggande av nya våtmarker kan ske i större omfattning, och innebär att fler skyddade våtmarker kan fungera som livsmiljö för våtmarkernas arter. Den vattenhushållande förmågan i landskapet stärks också.
  • För att nå god status i de övergödda Växjösjöarna genomför Växjö kommun bottenbehandling med aluminium, utökad dagvattenrening, reduktionsfiske, och växtetablering. I Växjösjöarnas tillflöden anläggs våtmarker och kalkfilterdiken. Effekten visar på lägre fosforhalter, och ökat siktdjup.
  • Tre vindkraftsparker med totalt 73 vindkraftsverk byggs i Kronobergs län.
  • Nya bostäder byggs, och som stöd vid till exempel planprocesser i kommun­erna har ett planeringsunderlag för brukningsvärd åkermark tagits fram.

1.1.1     Särskilda åtgärdsbehov

  • Produktionen av förnybar energi behöver öka.
  • Askåterföring behöver styras till vissa områden där GROT (grenar och toppar) tas ut, för att motverka försurningen vid skogsbruk.
  • Våtmarkssatsningen behöver fortsätta, utökas och intensifieras för att återskapa landskapets vattenhållande förmåga för att stå emot omväxlande översvämningar och vattenbrist. Även enskilda fastighetsägare borde kunna få stöd.
Illustration generationsmålet

Generationsmålet

Det görs många bra, målmedvetna och framåtsyftande åtgärder i länet som bidrar till att vi ska nå generationsmålet. Initiativ tas om återbruk, främjande av cirkulär ekonomi, hållbart resande samt tillvaratagande av avfall till biogas. I kommunerna används många av de statliga medel som kan sökas för att genomföra värdefulla projekt för förbättrad natur- och kulturmiljö samt för människors hälsa. Region Kronobergs regionala utvecklingsstrategi (RUS) Gröna Kronoberg 2025 är vägledande för hållbar regional utveckling.

Illustration solstrålar.

Begränsad klimatpåverkan

Kronoberg har många industrier och en energiomställning börjar synas i länet. Den enskilt största utsläppskällan av växthusgaser kommer från transporter och användningen av drivmedel från fossila källor. Länets användning av el kommer främst från importerad el (från andra delar av Sverige). Fjärrvärmen kommer till stor del från förnybara källor. Fjärrvärmen i Växjös är helt förnybar. Många aktörer samverkar aktivt i länet för att minska klimatpåverkan.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Illustration moln.

Frisk luft

Luftkvaliteten har förbättrats de senaste 20 åren, och är nu relativt god i länet men har ändå påverkan på människors hälsa. Som på många andra håll i landet är det svårast att nå miljömål för partiklar, PM10, i tätorter. För att nå målet behöver utsläppen minska från vägtrafiken, energiproduktionen, industrin samt hushållens vedeldning.

Målbedömning

Nära att uppnås

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration regndroppar.

Bara naturlig försurning

Nästan hälften av länets sjöar är försurade och återhämtningen går sakta. Nedfallet av svavel minskar, liksom sjöfartens andel av försurande utsläpp. Återhämtningen i marken är dock mycket långsam och skogsbrukets försurande påverkan bedöms öka med varmare klimat, högre tillväxt och ökat uttag av grot[1]. Askåterföring skulle behövas på vissa marker i högre utsträckning än idag.


[1] Grenar och toppar

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration plocka frukt.

Giftfri miljö

Förorenad mark åtgärdas långsamt, men inte i den takt som skulle behövas. Giftiga ämnen i slam minskar generellt och inköp av ekologiska livsmedel i offentlig sektor ökar. Utfasning av kemikalier i offentlig verksamhet ökar genom exempelvis krav i upphandlingar och giftfria förskolor. Samtidigt ökar användningen av kemikalier och nya sorters kemikalier tillkommer med oklara effekter för hälsa och miljö.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration ozonlagret runt jorden.

Skyddade ozonskikt

Till följd av exponering för UV-strålning ökar antalet fall av hudcancer även i Kronobergs län. För att bryta trenden måste människor ändra sina solvanor. Det saknas i övrigt regionalt underlag för att bedöma tillstånd och tendenser.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Illustration strålning.

Säker strålmiljö

Antalet årliga hudcancerfall fortsätter att öka i Kronobergs län. Hudcancer kan dock ta decennier att utveckla, från exponering för ultraviolett strålning. Alltför få hushåll i Kronoberg har någon gång mätt radonhalten i bostaden.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Illustration fisk i hav.

Ingen övergödning

I Kronobergs län är 20 procent av sjöarna och vattendragen övergödda och har sämre status än god vad gäller näringsämnen. Det går inte att se någon trend att övergödningen minskar i länet. Flera bra åtgärder genomförs, men det behövs fler åtgärder, av fler aktörer och på fler platser. De åtgärder som gjorts i Växjösjöarna visar att olika åtgärder behövs för att komma till rätta med övergödningen. Med nuvarande åtgärdstakt i länet kommer övergödningen på mark och vatten att finnas kvar länge.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration på näckros.

Levande sjöar och vattendrag

Brunifiering av sötvattensmiljöer minskar något. Populationer av utter, mal och tjockskalig målarmussla ökar. Flera invasiva och främmande arter kräver stora insatser. Miljöprövning av vattenkraftverk i den nationella planen har påbörjats. Arbetet med att förnya vattenförvaltningens åtgärdsprogram för att uppnå god ekologisk status pågår.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration av dricksvatten.

Grundvatten av god kvalitet

Grundvattnet har generellt god kvalitet, utom några områden som förorenats av jordbruk, förorenad mark eller försurning. Det tar lång tid innan åtgärder ger förbättrad grundvattenkvalitet. Ovanligt låga grundvattennivåer har uppmätts i främst i östra delen av länet både 2019 och 2020. Vattenskyddsområden behöver uppdateras i snabbare takt än nu.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration på groda.

Myllrande våtmarker

Våtmarkernas bevarandestatus är fortfarande dålig på grund av dikning, igenväxning, övergödning och upphörd hävd. Restaureringsbehovet är stort. Våtmarkssatsningen innebär att värdefulla våtmarker inom skyddade områden har kunnat restaurerats och kommunala våtmarksprojekt har kommit igång i flera av länets kommuner. Men det finns fortfarande stora restaureringsbehov i det övriga landskapet. Sex av länets värdefullaste våtmarker i myrskyddplanen återstår att skydda genom formellt skydd.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration på skog och kotte.

Levande skogar

Kunskapen om, och hänsynen till, natur- och kulturmiljöer behöver förbättras avsevärt. Situationen för många skogslevande arter och naturtyper i skogen försämras på grund av att viktiga livsmiljöer minskar och fragmentiseras samt på grund av att populationerna av flera hotade arter är riskabelt små. Medel för skydd och skötsel av värdefulla skogar behöver öka. Det hårda viltbetestrycket leder till sämre förutsättningar för den biologiska mångfalden.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration på åker.

Ett rikt odlingslandskap

Åkerarealen och djurhållningen minskar, men andelen ekologisk produktion bedöms inte minska i samma utsträckning. Landsbygdsprogrammets stöd och ersättningar är viktiga för att behålla lönsamma lantbruksföretag i hela länet, men för att bryta trenden behövs en ökad efterfrågan på regionalt producerade livsmedel. Ytterligare en utmaning för lönsamheten i lantbruksföretagen i Kronobergs län är de stora skadorna från en ökande vildsvinspopulation.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Illustration på stad.

God bebyggd miljö

En stor del av länet består av tätortsnära landsbygd där tillgängligheten till service är låg, även om avvecklingen av service och tankställen på landsbygden har stannat av. Det behövs fler bostäder i alla kommuner trots att bostadsbyggandet fortsätter att öka. Buller kan bli ett problem där exploateringstrycket är högt. I mindre tätorter är bostäders läge intill järnvägen ett bullerproblem. Matavfallet som samlas in rötas och blir biogas.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration på växt och djur.

Ett rikt växt- och djurliv

Många av länets allra ovanligaste arter har splittrade fyndlokaler och är svårspridda. Arbetet med åtgärdsprogram och skötsel av länets skyddade natur, förbättrar villkoren för den biologiska mångfalden men det räcker inte. Biologisk mångfald måste prioriteras högre för att nå nationella och internationella mål och åtaganden. För att hejda förlusten av biologisk mångfald krävs prioriteringar på landskapsnivå, samt riktade styrmedel till och ett större ansvarstagande från markägare.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.