Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Kronobergs län 2025.
Försurningen påverkar fortfarande mark och vatten i länet. Oersättliga livsmiljöer i skogen minskar och att kulturmiljöer skadas fortlöpande. Ökad fragmentering i skogen är negativt för den biologiska mångfalden. Andelen biologiskt gammal, värdefull kontinuitetsskog är försumbar medan andelen ung skog är stor.
Den förnybara energiproduktionen från sol och vind har ökat kraftigt, även om utbyggnadstakten för vindkraft har avtagit det senaste året. Takten i klimatarbetet behöver öka, särskilt inom sektorerna transport, energiproduktion samt jord- och skogsbruket.
Landsbygden i Kronobergs län präglas av ett småskaligt jordbrukslandskap med hög andel arrendatorer, och ett jordbruk med allt fler djur och allt större företag. Arealen jordbruksmark minskar inte längre. Stallplatserna i länet förnyas inte i den takt som behövs för att bibehålla antalet nötkreatur på längre sikt.
Utvecklingen för den biologiska mångfalden har inte förbättrats i den omfattning som krävs för att nå såväl nationella som internationella mål och åtaganden. Arealen biologiskt värdefull, flerhundraårig barrskog är liten; arealerna övriga skogar med höga naturvärden är låg och skogslandskapet är fragmenterat och präglat av unga skogar.
Försurningen är fortfarande ett betydande miljöproblem. Det ytliga grundvattnet i skogsmark och hälften av länets sjöar är försurade. Nedfallet av försurande svavel är mycket lågt. Trots detta går återhämtningen i mark och vatten mycket långsamt. Återföringen av aska till skogen, från förbränning av biobränslen, sker i för låg utsträckning. Den biologiska mångfalden i sjöar och vattendrag är, i väntan på naturlig återhämtning, till stor del beroende av kalkning.
De största problemen med övergödningen i länet är kopplade till avloppsreningsverk, enskilda avlopp, jordbruksmark och urbana miljöer.
Fler föroreningar har upptäckts i miljön, som exempelvis områden förorenade av PFAS, högfluorerade ämnen.
Inget mål bedöms kunna nås till 2030 i Kronoberg, även om Ett rikt odlingslandskap bedöms vara nära att nås. Målen om grundvatten, skogarna, och biologisk mångfald har negativ trend. Övriga mål, som bedöms regionalt, har en neutral trend, vilket ofta betyder att även om vissa åtgärder bidrar till målet så pågår annat som motverkar det.
Åtgärdsprogrammet Vägen framåt 2019–2025 omfattar områdena klimat & energi, konsumtion, livsmiljöer och landskap. Under året har avsnittet om klimat- & energiområdet uppdaterats då en ny strategi har tagits fram.
Åtgärdsprogrammet har följts upp av kommunerna genom verktyget Åtgärdswebben under 2024. I övrigt är länsstyrelsens åtgärdsarbete nedprioriterat av resursskäl.
I länet finns ett aktivt miljömålsnätverk med de kommunala miljösamordnarna samt representanter från Region Kronoberg, Energikontor Syd, Linnéuniversitetet samt Miljösamverkan Kronoberg- Blekinge. Nätverket träffas vid fyra tillfällen per år (digitalt eller fysiskt) och utbyter erfarenheter och driver på miljöarbetet tillsammans. Syftet är ett öka samverkan mellan aktörerna.
De genomförda sektorsövergripande åtgärderna som bidrar till generationsmålet utgörs främst av möten för ökad samverkan mellan olika verksamheter och aktörer.
Utsläppen från transporter och jordbruk är högre än riksgenomsnittet medan utsläppen från industrin är lägre per capita. Åtgärder för att minska klimatutsläppen bör därför inriktas mot transportsektorn, på energiomställning och effektivisering samt på de gröna näringarna. För att verkligen minska klimatpåverkan krävs också att transporterna blir mer effektiva och helt fossilfria.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Mätningarna i länet visar att miljömålens preciseringar idag nås för utsläppen av bensen, små partiklar och kvävedioxid och är nära att nås för de stora partiklarna. Men skulle vi följa upp kvävedioxid och partiklar mot EU:s nya riktvärden hade målen inte nåtts i länet. Preciseringarna om marknära ozon har inte nåtts något år sedan mätningarna startade.
Nej, målet kan inte nås
Neutral
Försurningen kvarstår som ett betydande miljöproblem. Hälften av länets sjöar är försurade och återhämtningen går mycket långsamt. Nedfallet av svavel är nu på förindustriell nivå. Återhämtningen i markvattnet är mycket långsam. Skogsbrukets relativa försurningspåverkan har ökat och bedöms öka ytterligare med varmare klimat, högre tillväxt och ökat uttag av grenar och toppar. För att kompensera för detta måste återföring av aska på känsliga områden öka kraftigt. Detta är idag inte ekonomiskt lönsamt.
Uppnås ej
Neutral
Utfasning av kemikalier i offentlig verksamhet ökar genom exempelvis krav i upphandling och ny lagstiftning. Tillsynsarbete pågår om inriktning på produktval och användning av kemikalier inom miljöfarlig verksamhet. Samtidigt ökar användningen av kemikalier och nya sorter tillkommer, med okända effekter för hälsa och miljö. Inköpen av ekologiska livsmedel i offentlig sektor i länet har minskat. Förorenad mark åtgärdas, men inte i den takt som skulle behövas och nya förorenade områden upptäcks.
Uppnås ej
Neutral
Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen följer den nationella trenden. Länsstyrelsen vägleder kommuner inom illegala avfallstransporter som syftar till bättre hantering av produkter innehållandes köldmedier. Kommunerna granskar att anläggningar med ozonnedbrytande ämnen och ger information om vid rivningsanmälningar. Länsstyrelsens rådgivning inom Greppa näringen syftar till att minska kväveutsläppen, vilket förväntas leda till att mängden lustgas från lantbruken minskar.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Antalet årliga hudcancerfall fortsätter att öka i Kronobergs län. Hudcancer kan ta decennier att utveckla, från exponeringen av ultraviolett strålning. Hudförändringar hos små barn minskar. Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
I Kronobergs län är 72 stycken sjöar eller vattendragssträckor övergödda. För att nå god status behöver belastningen av näringsämnen minska med cirka nio ton fosfor per år i 69 olika delavrinningsområden i länet. Åtgärdsarbetet berör många olika aktörer. Det går inte att se någon trend att övergödningen minskar även om åtgärdsarbetet har kommit långt på vissa ställen. Med nuvarande åtgärdstakt i länet kommer övergödningen av mark och vatten att finnas kvar länge.
Uppnås ej
Neutral
Fler sjöar och vattendrag uppnår god ekologisk status men flertalet gör det inte. Brunifieringen av sjöar och vattendrag visar en svag ökning i flera större avrinningsområden. Flera invasiva och främmande arter kräver stora insatser. Samtliga elproducerande vattenkraftverk i Kronobergs län som idag inte har moderna miljövillkor ska omprövas i Mark- och miljödomstolen. Totalt omfattas cirka 84 anläggningar och prövningarna pågår fram till år 2038. Arbetet med att förnya klassningen för alla vattenförekomster för att uppnå god ekologisk status pågår.
Uppnås ej
Neutral
Grundvattnet har generellt god kvalitet, utom några områden som förorenats av jordbruk, förorenad mark eller försurning. I de områdena tar det lång tid innan åtgärder ger förbättrad grundvattenkvalitet. Takten på uppdatering av vattenskyddsområden har ökat de senaste åren, men behöver öka betydligt mer.
Uppnås ej
Negativ
Våtmarkernas bevarandestatus är dålig på grund av dikning, igenväxning, övergödning och upphörd hävd. Våtmarkssatsningen gör att fler våtmarker restaureras både inom skyddade områden, och i övriga landskapet genom LONA-projekt via kommunerna. Inom Skogsstyrelsens ”Återvätningsprojekt”, där återställning av dikade torvmarker i skogslandskapet ger klimatvinster, ökar antalet restaureringar. Restaureringstakten är dock för låg för att sammantaget förbättra miljötillståndet för våtmarkerna.
Uppnås ej
Neutral
Kronoberg präglas av unga skogar och vi ser en fortsatt fragmentering av värdekärnor, något som hotar biologisk mångfald. Formellt skydd och frivilliga avsättningar utgör små arealer, det finns fortsatt brister i hänsyn vid avverkning och det finns inte en fungerande grön infrastruktur.
Uppnås ej
Negativ
Ett viktigt trendbrott har skett då arealen jordbruksmark ligger på en relativt stabil nivå. Det finns fortsatt stora utmaningar att nå gynnsam bevarandestatus för odlingslandskapets arter samt att till exempel få hotade arter att återhämta sig. Grundförutsättningen är att behålla lönsamma lantbruksföretag i hela länet. En viktig faktor är efterfrågan på regionalt producerade livsmedel. Det behövs samtidigt både kunskap och förståelse för biologisk mångfald i odlingslandskapet.
Nära att uppnås
Neutral
På ett år har länet gått från en bostadsmarknad i balans till ett läge där sex av åtta kommuner har ett överskott på bostäder. En ökad andel av bostäderna ligger kollektivtrafiknära. Mycket av den befintliga bebyggelsen i tätorterna är bullerutsatt, både från väg och järnväg. En stor del av länet består av tätortsnära landsbygd där tillgängligheten till service är låg, även om tillgången till service och tankställen på landsbygden har ökat något.
Uppnås ej
Neutral
Den nya rödlistan för 2025, som kommer ut under våren 2026, har släppts i en preliminär form. Någon förbättring av det nuvarande läge med fler än 4500 rödlistade arter vilka drygt 2000 är hotade syns inte annat än i ett fåtal fall. Riktigt alarmerande är att många av länets tidigare vanliga fjärilsarter numera är rödlistade och i några fall hotade. Fragmentering som en konsekvens av bristande hänsyn inom jord- och skogsbruk samt igenväxning är de vanligaste skälen till att så många arter rödlistas.
Uppnås ej
Negativ