Kronobergs län

Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Kronobergs län 2022.

---

Innehållsförteckning

Klicka för att komma direkt till miljökvalitetsmålets sammanfattning

Miljötillståndet i Kronobergs län

Försurningen är fortfarande ett av länets största miljöproblem. Orsaken är framför allt nedfall av försurande svavel som under lång tid förstört markens buffringsförmåga. Nästan hälften av länets sjöar är försurade. Det tar lång tid innan marken återfår sin buffringskapacitet även om nedfallet av svavel minskar. Arealen biologiskt värdefull, flerhundraårig barrskog är liten; arealerna övriga skogar med höga naturvärden är låg och skogslandskapet är fragmenterat och präglat av unga skogar. Uttaget av grenar och toppar, grot, i skogsbruket ökar med åren. Grot är en förnybar energikälla som medför minskade utsläpp av försurande ämnen som koldioxid och svaveloxid, men som vid uttag samtidigt ökar försurningen i marken. Återföring av aska behövs vid uttag av grot i skogsbruket på vissa känsliga marker.

Övergödningen av mark och vatten kommer att kvarstå länge. Växjö kommun beslutade att sluta med tillsyn av små avlopp under 2022 vilket gör att det diffusa näringsläckaget inte minskar. Grundvattennivåerna var lägre sommaren 2022 än den torra sommaren 2018. Många invånare med egen brunn hade vattenbrist och var tvungna att hämta kommunalt dricksvatten. Fler föroreningar upptäcks i miljön som exempelvis områden förorenade av PFAS, högflourerade ämnen. Utvecklingen för den biologiska mångfalden har inte förbättrats i den omfattning som krävs för att nå såväl nationella som internationella mål och åtaganden.

Luftkvaliteten är relativt god i länet. Halterna av partiklar i tätorterna har minskat de senaste åren och förhoppningsvis stannar de på låga nivåer även efter coronapandemin. Hushållens vedeldning förmodas att öka och riskerar att bli ett kommande hälsoproblem. Ett rikt odlingslandskap bedöms vara nära att nås. Det är en mer positiv bedömning jämfört med 2021 då arealen jordbruksmark inte längre minskar. Utvecklingen i miljön för Levande sjöar och vattendrag har ändrats från positiv till neutral trend.

Åtgärdsarbetet i Kronobergs län

• Energiproduktionen från sol och vind har ökat de senaste åren, då flera nya vindkraftsparker och solenergianläggningar kommit till.
• Arbetet med att undersöka och åtgärda förorenade markområden har tagit fart i länet de senaste åren och flera prioriterade områden har sanerats.
• Växjö kommun har inventerat avfallshanterare som en del av ett projekt för att minska utsläppen av farliga ämnen/ minska de ozonnedbrytande ämnena.
• Den nationella planen för miljöprövning av vattenkraften, NAP, genomförs systematiskt.
• Åtgärderna i Växjösjöarna som genomförts under flera år har varit framgångsrika och visar på minskad övergödning. En analys av näringsämnespåverkan i vattendrag med underlag från SMED visade att de största påverkanskällorna för övergödning var avloppsreningsverk, enskilda avlopp, jordbruksmark och urbana miljöer. Störst problem med övergödning fanns i områden kring Växjö, sjön Salen vid Alvesta, nedströms Lessebo samt Nistenkanalen norr om Tingsryd.
• Mörrumsåns vattenråd och Växjö kommun rekryterar en åtgärdssamordnare för att öka effekten i arbetet mot övergödningen.
• Flera kommuner i Kronobergs län har börjat se över gamla vattenskyddsområden. För att spara dricksvatten har två kommuner installerat vattenkiosker för tekniskt vatten där sjövatten används. 
• Flera kommuner har återställt våtmarker som både bidrar till minskad näringsämnesbelastning och minskad översvämningsrisk.
• Tre invasiva främmande arter följs och bekämpas framgångsrikt i länets våtmarker.
• Många aktörer har genomfört åtgärder för att gynna pollinatörer.
• Flera kommuner arbetar med hållbarhetsrapporter, till exempel Älmhults kommun.

Generationsmålet

Nationella satsningar på pollinatörer och våtmarker börjar att komma igång. Förnybar energi går framåt med både vind och sol i länet. LONA och LOVA ger kommunerna möjlighet att genomföra bra miljöåtgärder. Detta leder miljöarbetet i rätt riktning.

Det behövs en bredare förankring och fler måste göra mer för att målen ska få genomslag i miljön. Mer motivation behövs för att nå längre. Lagstiftningen behöver anpassas när nya ärendetyper blir vanliga så att rätt verktyg kan användas vid rätt tillfälle.

Begränsad klimatpåverkan

En omställning av energin börjar synas genom att vindkraft och solenergi har ökat de senaste två åren. 31 procent av den installerade effekten i solenergianläggningarna mellan 2016 och 2021 installerades 2021. Stora förhoppningar finns på ett samverkansprojekt om permanent lagring av infångad koldioxid. Klimatklivet bidrar till att minska utsläppen från transportsektorn. Projektet Res grönt i gröna Kronoberg bidrar till att effektivisera övergången från fossila till fossilfria transporter.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Frisk luft

Luftkvaliteten förbättras efterhand, och är relativt god. Utsläppen från vägtrafik, energiproduktion, industri och vedpannor måste minska då även låga halter av luftföroreningar påverkar människors hälsa och kan orsaka sjukdom. Halterna av partiklar i tätorterna har minskat de senaste åren och förhoppningsvis stannar de på låga nivåer även efter coronapandemin. Vedeldning kan komma att öka med stigande elkostnader, vilket kan leda till hälsoproblem. Målen om marknära ozon är svåra att nå.

Målbedömning

Nära att uppnås

Miljötillstånd (trendpil)

Positiv

Bara naturlig försurning

Nästan hälften av länets sjöar är försurade och återhämtningen går sakta, trots att nedfallet av svavel har minskat. Återhämtningen i marken är dock mycket långsam och skogsbrukets försurande påverkan bedöms öka med varmare klimat, högre tillväxt och ökat uttag av grenar och toppar vid skogsbruk. Nedfallet av kväve överskrider fortfarande det värde som används för kritisk belastning för övergödning.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Giftfri miljö

Förorenad mark åtgärdas, men inte i den takt som skulle behövas. Giftiga ämnen i slam minskar generellt och inköp av ekologiska livsmedel i offentlig sektor ökar sammantaget. Utfasning av kemikalier i offentlig verksamhet ökar genom exempelvis krav i upphandlingar och giftfria förskolor. Samtidigt ökar användningen av kemikalier och nya sorters kemikalier tillkommer, med oklara effekter för hälsa och miljö. Nya förorenade områden upptäcks.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Skyddade ozonskikt

Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen minskar sakta i Kronoberg. Region Kronoberg har installerat en lustgasdestruktionsanläggning på sjukhuset och mycket av rådgivningen inom Greppa näringen syftar till att minska utsläppen från lustgas.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Säker strålmiljö

Solarieanvändningen har halverats men antalet årliga hudcancerfall fortsätter att öka i Kronobergs län. Hudcancer kan ta decennier att utveckla, från exponeringen av ultraviolett strålning. Det är alltför få hushåll i Kronoberg som någon gång har mätt radonhalten i bostaden.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Ingen övergödning

I Kronobergs län är 21 procent av sjöarna och vattendragen övergödda och når inte god status vad gäller näringsämnen. För att nå målet behöver belastningen minska med cirka 9,4 ton fosfor per år i 75 olika delavrinningsområden i länet. Åtgärdsarbetet berör många olika aktörer. Det går inte att se någon trend att övergödningen minskar även om åtgärdsarbetet har kommit långt på vissa ställen. Med nuvarande åtgärdstakt i länet kommer övergödningen av mark och vatten att finnas kvar länge.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Levande sjöar och vattendrag

Miljöprövning av strömproducerande vattenkraftverk i den nationella planen pågår, åtminstone till 2036. Arbetet med att förnya vattenförvaltningens åtgärdsprogram för att uppnå god ekologisk status pågår. Fler sjöar och vattendrag uppnår god ekologisk status men flertalet gör det inte. Flera invasiva och främmande arter kräver stora insatser. Brunifieringen av sjöar och vattendrag har ökat lite igen i flera större avrinningsområden.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Grundvatten av god kvalitet

Grundvattnet har generellt god kvalitet, utom några områden som förorenats av jordbruk, förorenad mark eller försurning. I de områdena tar det lång tid innan åtgärder ger förbättrad grundvattenkvalitet. Takten på uppdatering av vattenskyddsområden har ökat de senaste åren, men behöver öka betydligt mer.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Positiv

Myllrande våtmarker

Våtmarkernas bevarandestatus är dålig på grund av dikning, igenväxning, övergödning och upphörd hävd. Den förlängda våtmarkssatsningen innebär att fler värdefulla våtmarker restaureras inom skyddade områden, samt att fler våtmarksprojekt har genomförts i länets kommuner.

Under året har Skogsstyrelsens ”Återvätningsprojekt” kommit i gång med restaureringsarbeten. Projektet innebär att dikade mossmarker återställs, vilket kan få goda miljöeffekter inte minst för klimatet. (472)

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Positiv

Levande skogar

Skogen är fragmenterad och präglad av ungskog. Andelen biologiskt gammal, värdefull kontinuitetsskog är försumbar, andelen ung skog är stor och påverkad av viltbete. Kulturmiljöer förstörs i samband med skogsbruksåtgärder. Viktiga livsmiljöer och därmed många skogslevande arter minskar, vilket innebär en ökad fragmentering och en minskad biologisk mångfald. I takt med fragmenteringen försämras förutsättningarna att återskapa livsmiljöer och grön infrastruktur. Skogssektorn arbetar gemensamt för att nå miljömålet men takten är för låg.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Ett rikt odlingslandskap

Ett viktigt trendbrott har skett sedan 2018 då arealen jordbruksmark inte längre minskar utan i stället har planat ut. Det finns fortsatt stora utmaningar att nå gynnsam bevarandestatus för odlingslandskapets arter samt att till exempel hotade arter ska återhämta sig. Grundförutsättningen är dock att behålla lönsamma lantbruksföretag i hela länet. En viktig faktor är då en ökad efterfrågan på regionalt producerade livsmedel. (428)

Målbedömning

Nära att uppnås

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

God bebyggd miljö

En stor del av länet består av tätortsnära landsbygd där tillgängligheten till service är låg, även om tillgången till service och tankställen på landsbygden har ökat något. Trots att bostadsbyggandet fortsätter att öka behövs det fler bostäder i alla kommuner. Tillgängligheten till kollektivtrafik på landsbygden är låg. Buller kan bli ett problem där exploateringstrycket är högt. I mindre tätorter är bostäders läge intill järnvägen ett bullerproblem.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Ett rikt växt- och djurliv

Många av länets ovanligaste arter har splittrade fyndplatser och är svårspridda. Pollinatörsgynnande åtgärder, åtgärdsprogram för hotade arter och skötsel av länets skyddade natur, förbättrar villkoren för den biologiska mångfalden men det räcker inte. För att vända utvecklingen krävs prioriteringar på landskapsnivå, riktade styrmedel till och ett större ansvarstagande från markägare. Biologisk mångfald måste prioriteras högre för att nå nationella och internationella mål.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ