Kronobergs län

Sverigekarta

Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Kronobergs län 2021.


Krishantering har precis som under 2020 präglat året. Bostadsbyggandet i länet ökar. Omställningen från fossila fordonsbränslen har kommit igång, främst i offentlig sektor, och andelen förnyelsebara fordonsbränslen ökar sakta. Tre vätgasanläggningar planeras i länet. Länet har god luftkvalitet, men luften försämras av episoder av vedeldning på vissa håll och från transporter. Försurningen kommer att vara ett problem länge, särskilt om den förstärks genom ett ökat skogsbruk. Lantbruksföretagen blir allt större och effektivare, men de skötta betesmarkerna och slåtterängarna blir allt färre. Tillgängligheten till service på landsbygden är låg. Många lantbrukare, särskilt i skogsbygden, drabbas av viltskador.

Innehållsförteckning

Klicka för att komma direkt till miljökvalitetsmålets sammanfattning

Miljötillståndet i Kronobergs län

Satsningen på ökad tillgänglighet till länets skyddade natur bidrar till en förbättrad folkhälsa. Luftkvaliteten i länet är generellt god men utsläppen från transporter måste minska snabbare. De små partiklarna har visat sig ha höga årsmedelhalter i de mindre tätorterna. De påverkar klimatet, luftkvaliteten samt innebär en risk för hälsoproblem hos många människor.

Det behövs fler bostäder i alla kommuner. Det ökade bostadsbyggandet ställer höga krav på samhällsplaneringen och det finns risk för att människor utsätts för höga bullernivåer i bostäder, särskilt nära järnvägen. Tillgängligheten till service är låg på landsbygden.

De projekt som pågår för att öka mängden förnybar energi, till exempel på vätgas för lagring av energi, elektrifieringslöftet, samt ökad installerad effekt från solceller, är viktiga steg i rätt riktning. Den nationella planen (NAP) genomförs för att miljöanpassa elproducerande vattenkraftverk enligt gällande lag. Kommunerna tvekar i ökande grad att bevilja tillstånd till vindkraften.

Många av länets ovanligaste arter har splittrade fyndlokaler och är svårspridda. Lantbrukets utmaningar är dels stora problem med viltskador dels att få lönsamhet, särskilt i skogsbygden. Företagen blir allt större och effektivare. När de skötta betesmarkerna och slåtterängarna blir färre får det konsekvenser för den biologiska mångfalden.

Åtgärdsarbetet i Kronobergs län

  • Våtmarkssatsningen innebär att restaurering och anläggande av nya våtmarker kan ske i större omfattning. Våtmarker såväl inom som utanför skyddade områden restaureras, vilket ger en bättre livsmiljö för våtmarkernas arter. Landskapets förmåga att balanser vattenflödena stärks samtidigt som klimatpåverkan minskar.
  • För att nå god status i de övergödda Växjösjöarna fortsätter Växjö kommun sitt arbete mot övergödningen med ett försöksprojekt som, via satellitövervakning följer Växjösjöarnas algblomning.
  • Sex vindkraftsparker med totalt 110 vindkraftsverk byggs i Kronobergs län.
  • Investeringsstöd har beviljats av Klimatklivet på 50 050 000 kr för att uppföra en anläggning för vätgasproduktion upp till 2 megawatt (MW).
  • Nya bostäder byggs, och som stöd för exempelvis planprocesser i kommunerna har ett planeringsunderlag för brukningsvärd åkermark tagits fram.
Illustration generationsmålet

Generationsmålet

Coronapandemin har visat att vi kan ställa om. Redan före pandemin gjordes många bra, målmedvetna och framåtsyftande åtgärder i länet som bidrar till att nå generationsmålet. I kommunerna används många av de statliga bidrag som kan sökas för att genomföra värdefulla projekt för förbättrad natur- och kulturmiljö samt för människors hälsa. Initiativ tas om grön upphandling, energieffektivisering, återbruk, främjande av cirkulär ekonomi, hållbart resande samt omhändertagande av avfall till biogas, men omställningen går för sakta.

Kronobergs miljömål 2021–2030 konkretiserar och bryter ner de nationella miljökvalitetsmålen. Region Kronobergs regionala utvecklingsstrategi (RUS) Gröna Kronoberg 2025 är vägledande för hållbar regional utveckling. Det är en utmaning att ställa om vår konsumtion från utsläpp av drygt 9 ton koldioxidekvivalenter per person och år till 1 ton per år till år 2050. Men Coronapandemin har visat att det finns en större förmåga till förändring än vi trodde var möjligt.

Illustration solstrålar.

Begränsad klimatpåverkan

Kronoberg har många industrier och en energiomställning börjar synas i länet. Aktörer samverkar aktivt i länet för att minska sin klimatpåverkan. Den enskilt största utsläppskällan av växthusgaser kommer från transporter och från användningen av drivmedel från fossila källor. Länets användning av el utgörs till största delen av importerad el från andra delar av Sverige. Fjärrvärmen i Växjö är helt förnybar och övrig fjärrvärme kommer till stor del från förnybara källor.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Illustration moln.

Frisk luft

Luftkvaliteten förbättras, och är relativt god i länet. Halterna av små partiklar i tätorterna behöver minska mer, särskilt i de mindre tätorterna. I vissa områden i tätorterna förekommer episoder av vedeldningsrök. Tidig vår kan partikelhalterna Växjö gaturum vara oroande hög. Eftersom även låga halter av luftföroreningar påverkar människors hälsa och orsakar sjukdom och lidande behöver utsläppen minska ytterligare från vägtrafik, energiproduktion, industrin samt från hushållens vedeldning.

Målbedömning

Nära att uppnås

Miljötillstånd (trendpil)

Positiv

Illustration regndroppar.

Bara naturlig försurning

Nästan hälften av länets sjöar är försurade och återhämtningen går sakta. Nedfallet av svavel minskar. Återhämtningen i marken är dock mycket långsam och skogsbrukets försurande påverkan bedöms öka med varmare klimat, högre tillväxt och ökat uttag av grenar och toppar vid skogsbruk. Flygaskan från värmeverken skulle komma till bättre nytta i skogen än som fyllmaterial i vägar. Nedfallet av kväve överskrider fortfarande det värde som används för kritisk belastning för övergödning.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration plocka frukt.

Giftfri miljö

Förorenad mark åtgärdas, men inte i den takt som skulle behövas. Giftiga ämnen i slam minskar generellt och inköp av ekologiska livsmedel i offentlig sektor ökar sammantaget. Utfasning av kemikalier i offentlig verksamhet ökar genom exempelvis krav i upphandlingar och giftfria förskolor. Samtidigt ökar användningen av kemikalier, nya sorters kemikalier tillkommer, med oklara effekter för hälsa och miljö, och nya förorenade områden upptäcks.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration ozonlagret runt jorden.

Skyddade ozonskikt

Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen minskar sakta i Kronoberg. Växjö kommun inventerar CFC-haltigt isolermaterial, Region Kronoberg har installerat lustgasdestruktionsanläggning på sjukhuset och mycket av rådgivningen inom Greppa näringen syftar till att minska utsläppen från lustgas.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Illustration strålning.

Säker strålmiljö

Solarieanvändningen har halverats men antalet årliga hudcancerfall fortsätter att öka i Kronobergs län. Hudcancer kan ta decennier att utveckla, från exponering för ultraviolett strålning. Alltför få hushåll i Kronoberg har någon gång mätt radonhalten i bostaden.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Illustration fisk i hav.

Ingen övergödning

I Kronobergs län är 21 procent av sjöarna och vattendragen övergödda och når inte god status vad gäller näringsämnen. För att nå målet behöver belastningen minska med cirka 9,4 ton fosfor per år i 75 olika delavrinningsområden i länet. Åtgärdsarbetet berör många olika aktörer. Det går inte att se någon trend att övergödningen minskar även om åtgärdsarbetet kommit långt på vissa ställen. Med nuvarande åtgärdstakt i länet kommer övergödningen på mark och vatten att kvarstå länge.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration på näckros.

Levande sjöar och vattendrag

Brunifieringen av sötvattensmiljöer minskar något. Populationerna av utter, mal och tjockskalig målarmussla ökar. Miljöprövning av vattenkraftverk i den nationella planen pågår. De första domstolsförhandlingarna är planerade till hösten 2022. Arbetet med att förnya vattenförvaltningens åtgärdsprogram för att uppnå god ekologisk status pågår. Fler sjöar och vattendrag uppnår god ekologisk status men flertalet gör det inte. Flera invasiva och främmande arter kräver stora insatser.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Positiv

Illustration av dricksvatten.

Grundvatten av god kvalitet

Grundvattnet har generellt god kvalitet, utom några områden som förorenats av jordbruk, förorenad mark eller försurning. Det tar lång tid innan åtgärder ger förbättrad grundvattenkvalitet. Vattenskyddsområden behöver uppdateras i snabbare takt än nu.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Positiv

Illustration på groda.

Myllrande våtmarker

Våtmarkernas bevarandestatus är fortfarande dålig på grund av dikning, igenväxning, övergödning och upphörd hävd. Förlängningen av våtmarkssatsningen innebär fortsatt arbete med restaurering av värdefulla våtmarker inom skyddade områden. Genom satsningen kan också fler våtmarksprojekt slutföras och startas i länets kommuner. Skogsstyrelsens nystartade ”Återvätningsprojekt” innebär att dikade mossmarker restaureras vilket kan få flera goda miljöeffekter inte minst för klimatet.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Positiv

Illustration på skog och kotte.

Levande skogar

Skogssektorn arbetar gemensamt för att miljömålet ska nås. Men de uppföljningar som finns visar att det är långt kvar på flera sätt, exempelvis minskar den biologiska mångfalden och fragmenteringen ökar. Andelen biologiskt gammal skog är liten, andelen ung skog är stor och påverkad av viltbete. Skadorna på kulturlämningar har ökat. Ett intensifierat arbete i hela sektorn är avgörande om miljömålet ska uppnås.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration på åker.

Ett rikt odlingslandskap

Odlingslandskapet har stora utmaningar. Det är svårt att få lönsamhet i skogsbygden. 66 procent av landsbygdsföretagen har försvunnit sedan 1975. Detta påverkar många av odlingslandskapets arter. 71 procent av lantbrukarna hade problem med viltskador under 2020. Jordbrukarstöden och landsbygdsprogrammets ersättningar samt en ökad efterfrågan på regionalt producerade livsmedel är viktiga faktorer för att behålla lönsamma lantbruksföretag i hela länet och ett rikt odlingslandskap i hela länet.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Illustration på stad.

God bebyggd miljö

En stor del av länet består av tätortsnära landsbygd där tillgängligheten till service är låg, även om tillgången till service och tankställen på landsbygden har ökat något. Det behövs fler bostäder i alla kommuner trots att bostadsbyggandet fortsätter att öka. Buller kan bli ett problem där exploateringstrycket är högt. I mindre tätorter är bostäders läge intill järnvägen ett bullerproblem. Matavfallet som samlas in rötas och blir biogas.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration på växt och djur.

Ett rikt växt- och djurliv

Många av länets allra ovanligaste arter har splittrade fyndlokaler och är svårspridda. Arbetet med pollinatörsgynnande åtgärder, åtgärdsprogram för hotade arter och skötsel av länets skyddade natur, förbättrar villkoren för den biologiska mångfalden men det räcker inte. Biologisk mångfald måste prioriteras högre för att nå nationella och internationella mål och åtaganden. För att hejda förlusten av biologisk mångfald krävs prioriteringar på landskapsnivå, samt riktade styrmedel till och ett större ansvarstagande från markägare.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.