Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Kalmar län 2025.
Kalmar län nådde varken generationsmålet eller miljömålen till år 2020. Vi förväntar oss inte att nå målen till 2030 heller och fyra mål har negativ trend, vilket är ett mål mer än förra året. Målen är Levande skog, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv och nytt för i år, Giftfri miljö. Det finns olika orsaker till de negativa trenderna men hur vi använder vår mark är ett problem för alla fyra målen. För Giftfri miljö är det den bland annat stora mängden PFAS förorenade områden som drar ner trenden.
Två mål har positiv trend; Frisk luft och Bara naturlig försurning. Förutom regionala och lokala åtgärder så gör internationella förbättringar att det går bättre för dessa mål. De flesta mål har en neutral trend, vilket inte är så konstigt då vi försöker vända 200 år av industrialisering samt då miljöns ekosystem är tröga processer som ändras långsamt. Det krävs därför styrmedel, resurser och samarbete för att vi ska kunna nå målen till 2030.
Kalmar län har en viktig natur- och kulturmiljö. Vi är ett län med mycket lant- och skogsbruk och som har en rik industriell historia. Vi påverkas hårt av klimatförändringarna med en av Sveriges längsta kuster och är den del av Sverige som kommer att drabbas värst av torka. Allt detta spelar in i miljömålsarbetet.
Vi förväntas inte nå några av miljömålen till 2030. Vi är heller inte nära att nå något av målen. Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap och Levande skog har, likt förra året, en negativ trend. I år ser vi också en negativ trend för Giftfri miljö. Med befintliga styrmedel tror vi inte att vi kommer vända trenden. Det är bara Frisk luft och Bara naturlig försurning som har positiva trender i länet.
Luftkvalitén har förbättrats och surt nedfall minskar i länet. För att nå målen måste utsläppen av växthusgaser minska i enlighet med länets koldioxidbudget.
Lantbruket i länet är viktigt, men färre och färre väljer lantbruksyrket vilket leder till att lantbruk läggs ner och småskalig variation blir storskaliga lösningar. Få jordbruk i länet odlar ekologiskt. Det måste vara lönsamt att göra naturvårdande åtgärder i lantbruket.
Vattenmiljöerna i länet påverkas av övergödning, exploatering och överfiske, vilket leder till sämre vattenkvalitet, ekologisk status och förutsättningar för biologisk mångfald. Åtgärderna inom vattenområdet ökar, speciellt med fokus på våtmarker, men är inte tillräckliga. Dessutom tar det tid innan vattnet har återhämtat sig, vilket gör att vi måste ha långsiktighet i planering och i styrmedel.
Länets skogar är viktiga livsmiljöer för många hotade arter, men skogens natur- och kulturvärden påverkas av avverkning och föryngringsåtgärder.
Även i år har åtgärdsarbetet inom alla miljömål varit många. Flest åtgärder har gjorts inom vatten- och våtmarksområdet. Men för att nå miljömålen till 2030 måste även nationella och internationella åtgärder göras kopplat till prioriteringar, finansiering och i vissa fall lagändringar. Bland annat har Riksrevisionen visat på eftersatt skötsel av naturreservat på grund av resursbrist och Naturvårdsverkets preliminära siffror för 2024 visar att ändringar i reduktionsplikten har gjort att utsläppen av växthusgaser har ökat.

För att nå generationsmålet och lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, måste vi öka takten och, i vissa fall, göra ändringar nationellt. Det är mycket bra som görs för att skynda på omställningen mot ett mer hållbart samhälle i Kalmar län, till exempel:

Utsläppen av växthusgaser i Kalmar län har minskat med 42 procent mellan 1990–2023, men ökade något mellan 2022 och 2023. Transporter och jordbruk är de sektorer med högst utsläpp.
För att nå miljömålet krävs bland annat minskad trafik, att fler går över från fossil energi till förnybar energi och ökad energieffektivisering. Vi behöver satsa mer på produktion av förnybar energi för att klara av den framtida elektrifieringen.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning

Luftkvaliteten i länet har förbättrats de senaste 20 åren och är relativt god jämfört med andra områden i landet. Förbättringen är till stor del på grund av bättre rening av utsläpp. För att nå målet behöver utsläppen minska från vägtrafik, sjöfart, energiproduktion, industri samt vedeldning.
Uppnås ej
Positiv

Delar av Kalmar län är påverkad av försurning, framför allt genom svavel- och kvävenedfall. Det drabbar yt- och grundvatten, skog och tekniska konstruktioner. Utvecklingen är positiv eftersom det sura nedfallet minskar. Dock behöver fortfarande många vatten kalkas. Även skogsbruk där man inte lämnar kvar toppar och grenar (GROT) leder till försurning. För att nå miljömålet krävs nationella strategier och styrmedel samt skärpta krav i internationella miljöregelverk.
Uppnås ej
Positiv

Många vattenförekomster är påverkade av miljögifter. Ett stort arbete pågår med att undersöka och åtgärda förorenade områden, men takten behöver öka. Vi ser en stor ökning av PFAS i samhället. Spridningen av och exponeringen för farliga ämnen i samhället behöver minska, men även om regelverken ändras och åtgärder blir gjorda så tar det lång tid innan de ger effekt. Länets jordbruk är främst konventionella där grödor som kräver mycket bekämpningsmedel odlas. Andelen ekologisk produktion är låg och har en negativ utveckling.
Uppnås ej
Negativ

Prognosen för ozonskiktets återhämtning är positiv och uttunningen är mindre. Användningen av ozonnedbrytande ämnen har minskat mycket. I länet behöver vi bli bättre på att hantera isoleringsmaterial och kylanläggningar som innehåller ozonnedbrytande ämnen i samband med ombyggnads- och rivningsarbeten.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning

Prognosen att nå målet nationellt är ”nära”, med undantag av att det inte kommer gå att minska antalet fall av hudcancer så att det år 2030 kommer att vara lägre än år 2000. I Kalmar län har antalet fall av hudcancer mer än tredubblats sedan år 2000. Vi behöver styrmedel och informationsinsatser för att nå målet. Den största utmaningen är exponering för UV-strålning, som kan orsaka hudcancer.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning

Kalmar län har problem med övergödning i kustvattnet och i några vattendrag och sjöar. Det beror framför allt på läckage från jordbruks- och skogsmark, utsläpp från avloppsanläggningar och dagvatten. Det beror också på ett landskap med mindre vatten i sig och fysisk påverkan på sjöar och vattendrag. Det görs åtgärder i hela länet men behovet är fortfarande stort. Det behövs långsiktiga styrmedel och mer åtgärder, inte minst med fokus på läckage från jordbruket.
Uppnås ej
Neutral

Länets sjöar och vattendrag har många värden men hotas av bland annat fysisk påverkan, försämrad vattenkvalitet och låga vattennivåer. Vi ligger efter med arbetet med limniskt skydd men med ökad finansiering och en nationell strategi har arbetet ökat. Restaureringar har ökat genom statlig finansiering samt via flera LIFE projekt. Trots detta är behovet av åtgärder för stort jämfört med resurserna och vi kommer inte att nå målet med nuvarande arbetstakt.
Uppnås ej
Neutral

Kalmar län drabbas av torka och vattenbrist, vilket påverka grundvattnet både kvantitativt och kvalitativt. Klimatprognoser visar att problemen kommer att fortsätta eller till och med bli värre. Grundvattnet måste skyddas för en hållbar vattenförsörjning och en god livsmiljö för växter och djur i länets ytvatten.
Länsstyrelsen arbetar för att revidera vattenskyddsområden, undersöka grundvattenkvaliteten och grundvattennivåer, samt verka för och finansiera projekt som säkrar vattenförsörjningen.
Uppnås ej
Neutral

Kust- och havsmiljön i länet påverkas negativt av övergödning, exploatering och överfiske. Även klimatförändringar, miljögifter, mikroplaster och främmande arter påverkar havsmiljön negativt. Åtgärder för minskad övergödning har börjat ge effekt i Östersjön och skyddet av värdefulla marina miljöer har ökat, men fortsatt arbete krävs för att målet ska kunna nås. Det tar tid innan genomförda åtgärder leder till ett förbättrat miljötillstånd, eftersom återhämtningstiden i havsmiljön är lång.
Uppnås ej
Neutral

Efter ytterligare ett år av torka så ökar förståelsen för varför vi behöver vatten i landskapet. För att på lång sikt kunna bevara ekosystemtjänster och hotade arter i våtmarker behövs mer åtgärder inom områdesskydd, restaurering och återskapande. Det behövs långsiktiga styrmedel, att man ser över lagstiftning kopplad till markavvattning och bättre kunskap om hur naturliga våtmarker kan restaureras på rätt plats.
Uppnås ej
Neutral

Många insatser har gjorts i länet, av både näringsliv och myndigheter, för att bevara och förstärka natur- och kulturvärden i skogen. Trots det är det hög skadenivå på kulturlämningar. Det är ett stort behov av miljöövervakning, områdesskydd och nya frivilliga avsättningar. Åtgärder för friluftsliv har minskat med mindre finansiering och det samma gäller för områdesskydd och arbete med hotade arter. Hög avverkningstakt har minskat skogens kolbindande förmåga. Miljötillståndet bedöms ha försämrats.
Uppnås ej
Negativ

Arealen jordbruksmark och antalet nötkreatur visar att det finns förutsättningar för ett öppet och varierat odlingslandskap. Vi behöver ge markägare, brukare och föreningar uppmuntran och ersättning för det natur- och kulturmiljöarbete de gör. Det gäller allt ifrån vård av värdefulla byggnader och kulturmiljöer till hävd av artrika naturtyper och småbiotoper. Det är mycket negativt att stödet för kulturmiljö har minskat och att nu även stödet till skötsel av skyddade miljöer kraftigt minskat.
Uppnås ej
Negativ

För att nå målet så har åtgärder gjorts i länet inom bland annat kulturmiljö, social hållbarhet och grön infrastruktur. För att länsstyrelsen ska kunna ta en större roll med målet God bebyggd miljö behövs mer finansiering för arbetstid. Det behövs för att göra fler planeringsunderlag för att göra arbetet lättare för kommunerna.
Uppnås ej
Neutral

Utvecklingen i Kalmar län bedöms som negativ. Varje år görs många insatser för att bevara, sköta och förbättra våra naturmiljöer. Trots det minskar variationen i landskapet i stort på grund av de storskaliga landskapsförändringar och exploateringar som pågår. Minskningen gäller flera livsmiljöer för ekologiskt viktiga eller hotade arter som tvärtom skulle behöva förstärkas med hjälp av fungerande grön infrastruktur. Det behövs en stor omställning som stödjs av beslutsfattare för att vända utvecklingen.
Uppnås ej
Negativ