Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Jönköpings län 2025.
Många aktörer bidrar till miljöarbetet och gör åtgärder som har positiv effekt på miljömålen och Agenda 2030. I flera fall ger det också positiv effekt på sociala och ekonomiska perspektiv. Men utvecklingen sker inte i den takt som behövs för att nå målen och åstadkomma tillräckliga förbättringar i miljön. Takten i miljöarbetet behöver öka kraftigt inom samtliga samhällssektorer. Resurser behöver säkras långsiktigt för att kunna genomföra insatser som krävs för att få långsiktiga positiva effekter.
Inget mål bedöms kunna nås till 2030 och i några fall är utvecklingstrenden negativ. Inga målbedömningar har ändrats jämfört med förra året. Trenderna har ändrats för Frisk luft, Ingen övergödning och Giftfri miljö.
Klimatutsläppen minskar inte i den takt som behövs. Länets utsläpp av koldioxid behöver minska med 18 procent om året för att ligga i linje med Parisavtalet. Transportsektorn är den största utsläppskällan av fossila växthusgaser och det är personbilstrafiken som står för den största delen av utsläppen.
Det är en negativ utveckling kring ekosystem och biologisk mångfald. Indikatorer som visar det är den långsiktiga trenden att häckande fåglar minskar och att vissa fjärilsarter minskar. Brist på sammanhängande grön infrastruktur är ett problem liksom att grönytor i tätorter minskar.
Försurning är fortsatt ett stort problem i delar av länet. Det krävs kalkning av sjöar och vattendrag under lång tid framöver för att förhindra negativa effekter på biologin. För att motverka skogsbrukets försurande effekt måste mer aska än idag återföras till skogsmarken.
Sammantaget ser vi fortsatt stora miljöutmaningar i länet, även om det sker framsteg i vissa delar. Kunskapen om tillståndet och behoven behöver öka så att samhällsaktörer från alla sektorer kan genomföra fler insatser som leder till positiva effekter.
Samverkan sker genom de länsgemensamma åtgärderna för miljömålen som engagerar många av länets aktörer. Som ett komplement finns Hållbarhetslöftet för företag som är ett samarbete mellan länsstyrelsen och företagsfrämjande organisationer.
Utöver det gemensamma åtgärdsarbetet sker andra insatser som ger miljönytta. Många organisationer bidrar till arbetet, inom offentlig sektor, näringslivet och idéburen sektor. Tack vare olika samverkansforum, till exempel länets klimatråd, sker lärande och utbyte mellan aktörer.
Flera nya styrdokument har tagits fram som ger kraft och riktning i miljöarbetet. Det gäller bland annat klimat- och energistrategi, klimat- och sårbarhetsanalys, våtmarksstrategi och åtgärder för biologisk mångfald inom Grön handlingsplan.
Det finns många exempel på åtgärder som genomförts och ger stor miljönytta. Några exempel finns nedan.
Många aktörer bidrar till miljöarbetet och gör åtgärder som har positiv effekt på miljömålen och Agenda 2030. I flera fall ger det också positiv effekt på sociala och ekonomiska perspektiv. Det väl etablerade arbetssättet med åtgärder för miljömålen är positivt, både för miljöarbetets utveckling och för att stärka samarbeten mellan olika aktörer i länet från offentlig sektor, näringslivet och idéburen sektor.
Men utvecklingen sker inte i den takt som behövs för att åstadkomma tillräckliga förbättringar i miljön. Takten i miljöarbetet behöver öka kraftigt inom samtliga samhällssektorer. Resurser behöver säkras långsiktigt för att kunna genomföra insatser som krävs för att få tillräckliga och långsiktiga effekter.
Under 2023 minskade utsläppen av växthusgaser marginellt i Jönköpings län och sedan 1990 har utsläppen minskat med 35 procent. Länets största utmaning är utsläppen från transporter, och då främst från personbilstrafiken. Takten med att minska utsläppen av växthusgaser är fortfarande för låg. För att hålla länets koldioxidbudget måste koldioxidutsläppen minska med nästan en femtedel per år. Det behövs skärpta nationella styrmedel och åtgärder på regional och lokal nivå om vi ska nå målen.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Luftkvaliteten har förbättrats de senaste 20 åren men luftföroreningar påverkar fortfarande människors hälsa negativt i delar av länet. Det är särskilt svårt att nå miljökvalitetsmålet vid hårt trafikerade gator i tätorterna. Åtgärder behövs för att minska trafikmängd, dubbdäcksanvändning och utsläpp från vedeldning.
Uppnås ej
Neutral
Försurning är fortsatt ett stort problem i framförallt de västra delarna av länet. Orsaken är ett stort nedfall av försurande ämnen under lång tid. Nedfallet har minskat kraftigt men det tar lång tid för naturen att återhämta sig. Det kommer att krävas kalkning av sjöar och vattendrag under lång tid framöver för att förhindra negativa effekter på biologin. För att motverka skogsbrukets försurande effekt, som blivit allt större, måste mer aska än idag återföras till skogsmarken.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Målet nås inte och är inte möjligt att nå till år 2030 med befintliga och beslutade styrmedel, åtgärder eller förändrade beteenden.
Utvecklingen för att nå målet bedöms neutral på grund av den stora mängd kemikalier som redan är i omlopp samtidigt som konsekvenserna för både människa och miljö är osäkra. Eftersom det saknas tillräcklig kunskap eller möjlighet att vidta åtgärder där det egentligen skulle behövas, är det svårt att bedöma utvecklingen av tillståndet i miljön.
Uppnås ej
Neutral
Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen fortsätter att minska. Utsläppen av växthusgaser fortsätter dock att påverka ozonskiktets förmåga att återhämta sig. Lustgas står för en stor del av utsläppen av ozonnedbrytande ämnen. I Sverige såväl som i Jönköpings län står jordbrukssektorn för de största lustgasutsläppen.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
I Jönköpings län är antalet nya fall av hudcancer per år och 100 000 invånare bland de hösta i landet. För att bryta trenden behöver människor ändra sina beteenden och attityder kring solning. Det behöver finnas skuggiga platser tillgängliga i samhället, främst på platser där äldre och barn som är extra känsliga vistas.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Det finns områden i Jönköpings län som har problem med övergödning. De stora orsakerna till övergödning i länet är jordbruk, avloppsreningsverk, dagvatten, enskilda avlopp och skogsbruk. Det pågår många åtgärder i länet som rådgivning, tillsyn samt fysiska åtgärder för att fånga upp näringsämnen. Trots att åtgärdsarbetet kommit långt på vissa ställen finns ingen trend att övergödningen på länsnivå minskar. Med nuvarande åtgärdstakt kommer övergödningen finnas kvar under lång tid.
Uppnås ej
Neutral
I Jönköpings län görs stora insatser för miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Restaurering och områdesskydd är komplexa och tidskrävande processer. Tillsyn, information och inventering höjer hela tiden kunskapsnivån. Trots stora insatser inom flera områden nås inte målet.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Kvaliteten på grundvattnet är bra generellt sett i Jönköpings län, trots att det på vissa håll förekommer problem med förorenat grundvatten. Ett aktivt arbete pågår från tillsynsmyndigheter med att hantera historiska föroreningar, där industri har resulterat i förorenade områden. Men då sanering är en dyr och komplicerad process finns begränsat utrymme för att effektivt åtgärda dessa föroreningar. Därför är förebyggande arbete genom exempelvis bildande av vattenskyddsområden viktigt.
Nära
Oklar utveckling
Jönköpings län är rikt på våtmarker och det bedrivs ett aktivt arbete med att bevara våtmarkernas värden och ekosystemtjänster. Många insatser görs både för att anlägga nya våtmarker och för att skydda och restaurera de våtmarker vi redan har. Samtidigt fortsätter länets våtmarker att påverkas negativt till följd av dikesrensningar, utebliven hävd, igenväxning, övergödning och exploatering. En utmaning är också att få in tillräckligt många våtmarksansökningar av lämplig karaktär.
Uppnås ej
Neutral
Många insatser görs för att bevara och förstärka befintliga natur- och kulturvärden i Jönköpings län. Hög skadenivå på kulturlämningar samt fortsatt stort behov av skydd av skogens arter och värdekärnor innebär att miljötillståndet bedöms ha försämrats. För att nå målet för Levande skogar behövs en fortsatt långsiktig ökning av statliga insatser och styrmedel i kombination med ett starkt sektorsansvar.
Uppnås ej
Negativ
Förutsättningarna för att nå miljömålet är beroende av att det finns en variation av lönsamma jordbruksföretag som genom tillräckliga incitament för hävd och skötsel kan bidra till att bevara natur- och kulturvärdena i odlingslandskapet. Med ökad lönsamhet ökar förutsättningarna för att behålla livskraftiga lantbruk och de värden som är knutna till ett öppet landskap. Möjligheten att nå miljömålet är i hög grad beroende av vad som sker inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik.
Uppnås ej
Neutral
Miljömålet bedöms inte kunna nås till år 2030 och vi ser ingen tydlig trend för utvecklingen. Förutsättningarna är heller inte tillräckliga och det är inte heller rimligt att de kommer finnas på plats till 2030. Trots att det skett framsteg inom kommunerna och frågor som kulturmiljö, klimatanpassning och grön infrastruktur fått större fokus är det inte i tillräcklig omfattning. Det samhället som planeras är inte hållbart på kort eller lång sikt.
Uppnås ej
Neutral
Insatser för att öka den biologiska mångfalden genomförs av många olika aktörer, men tillräckliga styrmedel och incitament saknas för att vända den negativa utvecklingen. Biologisk mångfald måste prioriteras högre inom alla sektorer i samhället för att målet ska kunna nås. Åtgärder behöver planeras utifrån ett landskapsperspektiv och genomföras i större bredd eller skala för att nå effektiva resultat.
Uppnås ej
Negativ