Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Jönköpings län 2022.
I Jönköpings län pågår ett aktivt åtgärdsarbete i samverkan som bidrar till att nå miljömålen och den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Det sker många bra initiativ som ger positiva effekter men samhällsomställningen är långt ifrån tillräcklig och takten behöver öka. Miljömålen behöver integreras och få ökat genomslag i verksamheter, i politiken, hos företag och hos allmänheten.
Innehållsförteckning
Klicka för att komma direkt till miljökvalitetsmålets sammanfattning
Miljötillståndet i Jönköpings län
Utvecklingen i Jönköpings län är mestadels oförändrad jämfört med förra året trots att många åtgärder genomförs. Utvecklingen för Ett rikt odlingslandskap ändras dock från negativ till neutral.
Takten med att minska utsläpp av växthusgaser är för låg. Transportsektorn står för mest utsläpp. Ökad trafik har lett till att det kvarstår problem med höga halter av luftföroreningar i flera kommuner. I Jönköpings län används mer energi än vad som produceras. Energianvändningen behöver minska samtidigt som produktionen av förnybar energi ökar.
Biologisk mångfald är fortsatt hotad på regional nivå. För att vända utvecklingen behöver insatser för biologisk mångfald prioriteras högre inom alla sektorer och planering behöver göras på landskapsnivå med samtidig hänsyn till klimatanpassning.
Delar av Jönköpings län har problem med försurning. Försurande nedfall har minskat men det krävs kalkning under lång tid för att förhindra negativa effekter på växt- och djurliv. Mängden kemikalier behöver minska i samhället och utvecklingen är negativ. Det finns en risk att spridning av föroreningar ökar till följd av klimatförändringar.
Insatser pågår för att skydda sjöar och vattendrag men processer för att återställa och skydda värdefull natur är komplexa, kräver mycket resurser och tar lång tid.
Åtgärdsarbetet i Jönköpings län
Samverkan sker kring fem tematiska åtgärdsprogram för miljömålen. Under året har två program förnyats i samverkan med aktörer i Jönköpings län. Utöver åtgärderna i åtgärdsprogrammen genomförs också många andra insatser av olika aktörer som har stor betydelse för arbetet med att nå miljömålen.
Exempel på åtgärder:
- Länsstyrelsen i Jönköpings län har hanterat 130 ansökningar om investeringsstöd genom Klimatklivet. Det har bland annat handlat om att tillvarata restvärme från fjärrvärme, energikonverteringar och att producera biogas till värme- och elproduktion.
- Flera organisationer i Jönköpings län har fått statligt stöd genom regionala elektrifieringspiloter för att sätta upp lastbilsladdare och tankstation för vätgas.
- Ett aktivt samarbete mellan Länsstyrelsen, kommuner och region i Jönköpings län har upprättats gällande energibesparingsåtgärder.
- Markägare i Jönköpings län har fått tillstånd att anlägga 423 hektar småvatten och våtmarker, varav 15,7 hektar under 2022. Inom den statliga våtmarkssatsningen kommer restaureringsåtgärder att utföras inom 15 skyddade områden fram till 2023. Åtgärderna omfattar en sammanlagd yta av cirka 400 hektar.
- Ny vattenförsörjningsplan för Jönköpings län har antagits.
- I Jönköpings län har sju nya pollineringsprojekt sökts. Sammanlagt har det därmed beviljats 24 LONA-projekt som syftar till att stärka förutsättningarna för vilda pollinatörer i 12 av länets 13 kommuner. Projekten omfattar bland annat restaurering och omvandling av tätortsnära marker till ängsmarker, anläggande av boplatser och utbildningar.
- Länsstyrelsen i Jönköpings län har under året genom landsbygdsprogrammet beviljat 22 investeringsstöd inom åtgärden för ökad konkurrenskraft och beviljat fyra företag startstöd, vars syfte är att underlätta för yngre personer att starta eller ta över jordbruksföretag.
- I Jönköpings län har 437 hektar mark skyddats som naturreservat och naturvårdsavtal i Jönköpings län, varav 383 hektar är skogsmark
Generationsmålet
För att välfärd och tillväxt inte ska ske på bekostnad av miljö eller global rättvisa krävs en samhällsomställning där social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet är i fokus. I Jönköpings län pågår arbete kring Agenda 2030 hos flera aktörer. Arbetet med miljömålen bidrar till att nå de miljömässiga perspektiven i Agenda 2030. Samverkan är god mellan aktörer i länet och arbetet med regionala tematiska åtgärdsprogram för miljömålen är en framgångsfaktor. Vissa perspektiv behöver beaktas i högre grad, såsom hållbar konsumtion, biologisk mångfald, giftfri miljö, minskad klimatpåverkan och hållbar samhällsplanering.
Begränsad klimatpåverkan
Utvecklingen för klimatet är oroande och takten med att minska utsläppen av växthusgaser är fortfarande för låg. Växthusgaserna i atmosfären leder till ett allt varmare och instabilare klimat. Största delen av Jönköpings läns utsläpp kommer från förbränning av fossila bränslen för transporter samt el och värme. Det finns stora möjligheter att minska utsläppen, men tempot måste öka.
Målbedömning
Ingen regional bedömning
Miljötillstånd (trendpil)
Ingen regional bedömning
Frisk luft
Luftkvaliteten i Jönköpings län har förbättrats markant sedan 1980-talet. Den ökande trafiken har dock lett till att det fortfarande finns problem med för höga halter av luftföroreningar i länet. Det är särskilt svårt att nå miljökvalitetsmålet vid hårt trafikerade gator i tätorterna. Halterna av luftföroreningar är högst i Jönköping men vissa av målets gränsvärden, beräknas överskridas även i andra kommuner. För att nå målet behöver trafiken minska i stadsmiljön. Här är fysisk planering ett viktigt verktyg.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Positiv
Bara naturlig försurning
Försurning är ett av länets största miljöproblem. Det gäller särskilt i de västra delarna av länet. Orsaken är ett stort nedfall av försurande ämnen under lång tid. Nedfallet har minskat men det tar lång tid för naturen att återhämta sig. Det kommer att krävas kalkning av sjöar och vattendrag under lång tid framöver för att förhindra negativa effekter på biologin. För att motverka skogsbrukets försurande effekt, som blivit allt större, måste mer aska återföras till skogsmarken.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Positiv
Giftfri miljö
Mängden kemikalier och framför allt mängden farliga kemikalier behöver minska. Exempel på åtgärder är att ställa krav vid upphandling, fasa ut farliga kemikalier, ökad kunskap och att åtgärda länets mest förorenade områden. Miljöövervakningen ger viktig information om kemikaliernas spridning i miljön. Utvecklingen i miljön är negativ och det krävs insatser som beslutade styrmedel, riktade åtgärder och förändrade beteenden över lång tid. Förutsättningarna räcker inte till för att kunna nå målet.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ
Skyddade ozonskikt
Utsläppen av ämnen som bryter ned ozon har minskat i Sverige sedan 1990-talet. Ozonlagret har förmågan att laga sig själv, men det är en långsam process och klimatförändringar riskerar att vända den positiva trenden. Att minska utsläppen av växthusgaser hjälper även ozonskiktet att återhämta sig.
Målbedömning
Ingen regional bedömning
Miljötillstånd (trendpil)
Ingen regional bedömning
Säker strålmiljö
I Jönköpings län ökar antalet hudcancerfall bland både kvinnor och män. För att bryta trenden behöver människor ändra sina beteenden och attityder kring solning. Det behöver även finnas skuggiga platser tillgängliga i samhället. Det gäller framför allt på skolor och förskolor eftersom barn är extra känsliga.
Målbedömning
Ingen regional bedömning
Miljötillstånd (trendpil)
Ingen regional bedömning
Ingen övergödning
Det finns områden i Jönköpings län som har problem med övergödning. De stora orsakerna till övergödning i länet är jordbruk, avloppsreningsverk, dagvatten, interngödning i övergödda sjöar, enskilda avlopp och skogsbruk. Det pågår många åtgärder i länet som till exempel rådgivning, tillsyn, anläggande av miljöer som fångar upp näringsämnen samt förbättringar av avloppsvattenrening. Målet nås inte men utvecklingen är positiv tack vare betydelsefulla insatser under de senaste åren.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Positiv
Levande sjöar och vattendrag
I Jönköpings län görs stora insatser inom miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Det sker bland annat i form av restaureringar och områdesskydd. Processerna för att återställa och skydda värdefull natur är komplexa, kräver mycket resurser och tar lång tid. Även andra typer av åtgärder krävs och genomförs i länet som till exempel tillsynsinsatser och information till allmänhet, markägare och entreprenörer. För att förbättra kunskapsläget genomförs inventeringar. Trots alla insatser nås inte målet.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Oklar utveckling
Grundvatten av god kvalitet
Kvaliteten på grundvattnet är bra generellt sett i Jönköpings län, även om det på vissa håll förekommer problem med förorenat grundvatten. Flera saneringar pågår i länet, men saneringar är dyra och komplicerade. Därför är förebyggande arbete genom exempelvis bildande av vattenskyddsområden viktigt. Det idag ingen brist på grundvatten men låga grundvattennivåer har förekommit de senaste åren. Den regionala vattenförsörjningsplanen är i sin slutfas efter bearbetning av inkomna remissvar tidigare i år.
Målbedömning
Nära
Miljötillstånd (trendpil)
Oklar utveckling
Myllrande våtmarker
Jönköpings län är rikt på våtmarker och det bedrivs ett aktivt arbete med att bevara våtmarkernas värden och ekosystemtjänster. Våtmarkssatsningarna och andra ökade anslag leder till att fler våtmarker anläggs eller restaureras. Under 2022 har totalt har sex igenvuxna rikkärr åtgärdats i Jönköpings län. Men trots mer resurser och ökad arbetstakt i våtmarksarbetet är det svårt att hejda igenväxningen som bland annat är ett resultat av dikning och låga vattenflöden.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Levande skogar
Arbetet med att nå miljömålet fortgår inom både näringsliv och myndigheter i Jönköpings län. Samtliga aktörer gör insatser för att bevara och förstärka befintliga natur- och kulturvärden i skogen. Men insatserna räcker inte för att nå miljökvalitetsmålet. Bristen på exempelvis död ved, gamla träd och spridningskorridorer är fortfarande mycket stor. Skadenivån på kulturlämningar vid skogsbruksåtgärder är fortsatt på en hög nivå.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ
Ett rikt odlingslandskap
Utvecklingen i Jönköpings län bedöms som neutral. Även om arealen betesmarker och slåtterängar ökar och den höga andelen vall bidrar till att åkermarkers tillstånd bedöms som god, är trenden för den biologiska mångfalden negativ och jordbruksföretag fortsätter läggas ned. För att vända utvecklingen krävs kontinuerliga insatser för biologisk mångfald och förutsättningar för variationsrika, lönsamma och konkurrenskraftiga jordbruksföretag i hela länet.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
God bebyggd miljö
Kommunernas medvetenhet ökar kring hållbarhetsfrågor i samhällsplanering. Stärkt kompetens, mer resurser och aktuella underlag skapar förutsättningar för att nå en god bebyggd miljö. Det är dock stora utmaningar med att nå målet eftersom många intressen konkurrerar. Ibland saknas övergripande långsiktighet som tar hänsyn till alla tre hållbarhetsperspektiven, social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Ett rikt växt- och djurliv
Utvecklingen i Jönköpings län bedöms som negativ. Åtgärder för att öka den biologiska mångfalden genomförs av många aktörer, men tillräckliga styrmedel saknas för att vända utvecklingen. Mycket arbete sker; skydd och skötsel av områden, åtgärdsprogram för hotade arter, bekämpning av invasiva främmande arter, satsning på vilda pollinatörer och handlingsplan för grön infrastruktur.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ