Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Jämtlands län 2025.
Jämtlands län står inför omfattande miljöutmaningar och har betydande svårigheter att uppnå flera av de nationella miljömålen till år 2030. Särskilt oroande är tillståndet för den biologiska mångfalden, som hotas av fortsatt påverkan på värdefulla skogs- och våtmarker och effekter av klimatförändringarna. Vissa miljögifter förekommer i betydande halter trots att länet har liten kemikalieproduktion och industriverksamhet. Växthusgasutsläppen ser ut att ha ökat det senaste året, detta efter flera år av utsläppsminskningar.
Trots dessa utmaningar finns det ljuspunkter. Ekosystemen i många av länets vattendrag visar en positiv utveckling, vilket är ett resultat av framgångsrika restaureringsinsatser. Läget för länets jordbruksföretag är mer stabilt än tidigare, och utvecklingen för målet Ett rikt odlingslandskap bedöms numera som neutral i stället för negativ. Och i Östersunds stad visar det senaste årets mätresultat av partikelhalt i luft på en tydlig minskning.
Miljömålsuppföljningen för 2025 pekar på att de flesta av länets miljömål inte förväntas uppnås till 2030. Den biologiska mångfalden är särskilt utsatt. Arealen skogsmark som aldrig föryngringsavverkats minskar snabbt och skogar med höga naturvärden såsom kalkbarrskogar avverkas, vilket innebär att skyddsvärd skog försvinner, skogslandskapet fragmenteras och många hotade skogslevande arter påverkas negativt. Detta bidrar till att målen Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv inte nås och att utvecklingen är fortsatt negativ. I jämförelse med andra län är andelen formellt skyddad skog låg såväl ovan som nedan fjällskogsgränsen. Miljöförbättrande åtgärder som genomförs ger positiva effekter men är inte tillräckliga i förhållande till förlusten av viktiga livsmiljöer i skogslandskapet.
Avgörande för att nå Ett rikt odlingslandskap är att det finns ett aktivt jordbruk. Nedläggning av jordbruksföretag på grund av en global konkurrens och därmed låg lönsamhet leder till minskande odlings- och betesarealen och till att arter isoleras och konkurreras ut. Minskningen har avstannat under senare år, utvecklingen bedöms numera som neutral istället för negativ för Ett rikt odlingslandskap.
Det finns ett mycket stort åtgärdsbehov för att nå Levande sjöar och vattendrag, men en positiv utveckling sker tack vara omfattande restaureringsarbete. Stora resurser behövs även framöver till åtgärder för fortsatt arbete med återställning och restaurering av vattenmiljöer, arbetet med kulturmiljöerna, samt övervakning och uppföljning av miljötillståndet. Utifrån aviserade ändringar i styrmedel så riskerar dock den positiva utvecklingen stanna av
Även den unika fjällmiljön i Jämtlands län är under stor press. Detta beror på effekter av klimatförändringarna, det ökade exploateringstrycket från olika intressen, målkonflikter, bristande kunskap och hänsyn vid nyttjande av fjällmiljöerna samt slitage och skador på mark och vegetation.
Provtagningar av miljögifter i Jämtlands län visar att vissa ämnen förekommer i betydande halter även här, trots att länets kemikalieproduktion och industriverksamhet är liten.
Ett målövergripande problem är avsaknad av resurser för miljöövervakning, som gör att miljötillstånd och trender är svårbedömda för flera mål.
I arbetet för att nå Begränsad klimatpåverkan så sker många insatser regionalt och lokalt, men det krävs nationella och internationella styrmedel för att minska utsläppen. Efter många år med minskade utsläpp i länet så ökar utsläppen på grund av den ändrade nationella reduktionsplikten. En avgörande del i Sveriges klimatomställning är elektrifieringen och där bidrar Jämtlands län genom att vara en stor producent och nettoexportör av förnybar elenergi.
Tre av miljömålen är nära att nås. Det gäller Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet. Gällande Frisk luft är det även glädjande att se att genomförda åtgärder under året medfört att mätvärdena för partikelföroreningar i centrala Östersund för första gången sedan 2020 gått emot den tidigare trenden och tydligt minskat.
Utmaningarna är stora, men det sker ett omfattande arbete i Jämtlands län för att nå de svenska miljökvalitetsmålen och de globala Agenda 2030-målen. I de båda vattenprojekten ”Rivers of LIFE och Ecostream for Life har olika former av återställning av vattendrag genomförts. Vidare har värdefulla skogar skyddats och våtmarker återställts, inventering av skyddsvärda områden genomförts liksom skötsel av känsliga områden och arter. Arbete med föroreningar i olika miljöer, kommunala insatser för giftfri förskola och bildande av vattenskyddsområden har fortsatt. Klimatomställningsarbetet fortgår, bland annat genom elektrifiering av transportsektorn.
Miljöpolitikens huvudmål är att vi ska kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta, utan att skapa nya miljö- och hälsoproblem i andra delar av världen. Under året har många viktiga insatser gjorts i Jämtlands län som bidrar till både Generationsmålet och de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Samtidigt återstår en hel del arbete, särskilt när det gäller att bevara den biologiska mångfalden, minska den negativa miljöpåverkan från vår konsumtion, även internationellt, och se till att vi håller kretsloppen fria från farliga ämnen. Länsstyrelsen Jämtlands län gör ingen egen tillståndsbedömning av generationsmålet, men enligt Naturvårdsverkets fördjupade rapport 2023 kommer målet inte nås till 2030.
Utsläppen av växthusgaser i Jämtlands län kommer till stor del från transporter och arbetsmaskiner. Trots att det sker ett aktivt arbete för minskade utsläpp inom dessa sektorer i länet, så har den positiva utvecklingen stannat av och utsläppen ser ut att ha ökat det senaste året. Detta framförallt på grund av den minskade inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel.
Andra för Jämtlands län viktiga frågor är skogens roll för biologisk mångfald, som kolsänka, för att ersätta fossila produkter samt skogsägarnas intressen och de målkonflikter skogsfrågan ger upphov till.
Jämtlands län har ett betydande elöverskott, vilket gör länet till en viktig nyckel för den nationella elektrifieringen. Av den el som produceras i länet exporteras cirka 90 procent – endast ca 10 procent används inom länets gränser.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Luften är relativt ren på de flesta håll i Jämtlands län. Utsläppen av flera luftföroreningar minskar, främst kopplat till det åtgärdsarbete som görs på energi- och klimatområdet. Samtidigt visar mätningar och modellstudier på behov av åtgärder inom främst vägtrafiken och småskalig vedeldning för att förbättra luftkvaliteten i utsatta områden. Partikelhalterna i centrala Östersund är fortsatt höga men mätresultaten visar på en tydlig minskning och är de bästa på flera år.
Nära att uppnås
Neutral
Försurningen i Jämtlands län är störst i fjällmiljö, med tunna jordtäcken, svårvittrad berggrund och liten växtlighet. Nedfall av försurade ämnen har minskat men effekterna i miljön är fortsatt betydande då det inte tillförs några nya neutraliserande baskatjoner. Kalkning av sjöar och vattendrag kommer krävas för lång tid framöver för att förhindra negativa effekter på biologin.
Uppnås ej
Negativ
Provtagningar av miljögifter i Jämtlands län visar att vissa ämnen förekommer i betydande halter även här, trots att länets kemikalieproduktion och industriverksamhet är liten. Många av ämnena förekommer i material och konsumtionsvaror och kemikalielagstiftningen är inte tillräcklig för att hindra detta. Även om flera åtgärder sker i länet, främst genom att byta ut varor och produkter med farliga ämnen samt olika saneringar så saknas det ändå mycket kunskap om många ämnen och deras utbredning och effekter.
Uppnås ej
Neutral
Jämtlands län arbetar på flera olika håll för att minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen. Vi ser en positiv trend för minskat utsläpp av lustgas sedan 1990, bland annat kopplat till minskade utsläpp från industrin och jordbruket. Region Jämtland Härjedalen har sedan några år tillbaka en destruktionsanläggning installerad på Östersunds sjukhus som reducerar utsläpp av lustgas med ca 85 procent. Dessutom arbetar länets aktörer för att fortsatt ha möjlighet till distansarbete samt uppdatering inom fordonsflottan som på sikt kan bidra till minskade utsläpp av växthusgaser.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
I Jämtlands län finns områden med uranrik berggrund. Detta kan ge höga radonhalter i byggnader och därmed kräva att byggnadssätt anpassas för att säkerställa en säker inomhusmiljö. I samhällsplanering är det viktigt att planera för att behålla naturliga skydd och bygga upp UV-skydd, bland annat i miljöer där barn och äldre vistas och i offentliga utomhusmiljöer. Ett något ökat fokus på UV-skydd i miljöer syns i kommunernas planarbete.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
De flesta av länets ytvatten är naturligt näringsfattiga och vattnens känslighet för belastning av näringsämnen påverkas till exempel av att det kan finnas arter som är anpassade till näringsfattiga ekosystem och känsliga för övergödning. Belastning av näringsämnen i Jämtlands län finns främst i anslutning till olika typer av verksamheter som exempelvis reningsverk, dagvattenanläggningar och fiskodling i öppna kassar.
Nära att uppnås
Oklar utveckling
Det pågår ett kontinuerligt arbete med att restaurera och förbättra vattenmiljöer i Jämtlands läns sjöar och vattendrag. Resurser för direkta åtgärder samt inventering av åtgärdsbehov och övervakning av miljötillståndet är i dagsläget inte tillräckliga för att nå målet, men pågående åtgärdsarbete har ändå god effekt och utvecklingen bedöms vara positiv. I den knappa tredjedel av Jämtlands läns vattenförekomster som i dag bedöms uppnå miljökvalitetsnormerna behöver vi verka för att status inte ska försämras.
Uppnås ej
Positiv utveckling
Jämtlands län är förhållandevis rikt på grundvatten av god kvalitet som används för både allmän och enskild dricksvattenförsörjning. För att ge en säker dricksvattenförsörjning även i framtiden behöver viktiga grundvattenresurser ges ett bra skydd och beaktas i samhällsplaneringen redan idag.
Det finns även ett behov av ökad kunskap om grundvattennivåer och om grundvattnets kvalitet, inte minst i enskilda dricksvattenbrunnar, samt hur grundvattnet påverkar angränsande ekosystem.
Nära att uppnås
Neutral
Jämtlands län har gott om våtmarker med höga naturvärden, men många är också påverkade av tidigare dikning vilket bland annat leder till att de torkar ut och växer igen. Under det senaste året har restaurering och skötsel utförts i flera områden, med fokus på rikkärr. Det finns ett stort behov av fler åtgärder och skydd av våtmarker. Åtgärder som utförs i närheten eller på våtmarker, såsom skogsbruk, barmarkskörning och annan exploatering, fortsätter att påverka våtmarker i länet negativt.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Många insatser görs för att uppnå miljökvalitetsmålet Levande skogar, men bedömningen är att vi ändå inte når målet till år 2030. Det beror främst på fortgående förluster av värdefulla livsmiljöer i ett alltmer fragmenterat landskap. Att undanta skogsmiljöer med höga naturvärden från avverkning, utveckla arbetet med grön infrastruktur och fortsätta implementeringen av målbilderna för god miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder är viktiga faktorer för att vända trenden för miljömålet.
Uppnås ej
Negativ
Jämtlands län har ett livskraftigt jordbruk och höga naturvärden i betes- och ängsmarker. Antalet jordbruksföretag i länet har minskat under många år, nu har dock minskningen avstannat. Avgörande för att nå miljökvalitetsmålet är att ha en bärkraftig livsmedelsproduktion med aktiva lantbrukare i länet då igenväxning hotar om markerna inte sköts. Åtgärder för att stärka jordbrukssektorn behöver fortsätta.
Uppnås ej
Neutral
I de jämtländska fjällen finns stora värden och konkurrerande intressen. Intresset för bland annat skogsbruk, friluftsliv och besöksnäring har ökat under en längre tid. Resurserna för att skapa och förvalta formella skyddsobjekt är otillräckliga. Bristande kunskap och hänsyn vid nyttjande, klimatförändringar samt skador på mark och vegetation är exempel på utmaningar. Uppföljning av kända kulturlämningar behövs samt nya inventeringar. Behovet av ökad kunskap och förståelse mellan aktörer, samt fysisk planering för hållbart nyttjande, är stort.
Uppnås ej
Negativ
Miljömålet God bebyggd miljö bedöms inte nås till 2030. Utvecklingen är oklar på grund av brist på mätbara indikatorer och delvis inbyggda målkonflikter. Kommunerna arbetar aktivt med översiktsplanering, samverkan ökar och nya plattformar utvecklas av flera aktörer vilket bidrar till målet. Utmaningar finns dock kopplat till en gles bebyggelsestruktur och bristande samordning. Med stärkt styrning, bättre underlag och mer långsiktigt arbete kan utvecklingen förbättras.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Länsstyrelsen i Jämtlands län bedömer det som svårt att nå miljömålet till år 2030, då vi ser en fortsatt förlust av den biologiska mångfalden. Igenväxning av hävdade gräsmarker, en minskning av aktiva jordbruk samt påverkan från skogsbruket är de faktorer som har störst negativ inverkan på rödlistade arter. Även klimatförändringar och minskade anslag till skötsel och förvaltning av skyddad natur har stor påverkan på arter och livsmiljöer.
Uppnås ej
Negativ