Jämtlands län

Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Jämtlands län 2021.

---

Innehållsförteckning

Klicka för att komma direkt till miljökvalitetsmålets sammanfattning

Miljötillståndet i Jämtlands län

Skogen har alltmer hamnat i fokus i länets miljöarbete. Skogens roll å ena sidan för att med skogsprodukter ersätta fossila produkter som plast, betong och drivmedel, å andra sidan skogen betydelse för den biologiska mångfalden och för att nå de båda målen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv, där ett ökat tryck på skogen och inte minst förlusten av biologiskt värdefulla skogar är ett hinder för att nå målen. Dessutom den aktuella debatten om skogens roll som kolsänka, på vilket sätt skogen gör mest nytta för att begränsa vår klimatpåverkan.

Jämtlands län är en nettoexportör av fossilfri el, men vattenkraften har sedan länge utgjort ett problem för fungerande vattenekosystem, den biologiska mångfalden och målet Levande sjöar och vattendrag. Därför är pågående utformning av den nationella planen för miljöanpassning av vattenkraften så viktig. Det ökade elbehovet i Sverige innebär en fortsatt utbyggnad av vindkraft, utbyggnaden behöver dock ske med hänsyn till många olika intressen.

De höga partikelhalterna i Östersunds tätort vintertid samt PFAS-kontaminering i Storsjön och Lillsjön är exempel på ny kunskap om länets miljötillstånd som framkommit och som är viktiga för ur ett hälsoperspektiv. Arbetet med kartläggningar och åtgärdersprogram är en förutsättning för att nå målen, Frisk luft och Giftfri miljö.

Åtgärdsarbetet i Jämtlands län

Det har det senaste året genomförts och genomförs just nu många viktiga åtgärder, bland annat dessa:

• Omprövning av tillstånden för vattenkraft ger möjlighet att skapa moderna tillståndsvillkor som balanserar fossilfri elproduktion med biologisk mångfald och pilotprojektet i Ljungan kommer att generera viktiga erfarenheter.
• Två pågående LIFE-projekt syftar till att återställa vattendragen Gimån och Ljusnan efter flottning.
• De stora skogsbolagen har skrivit en överenskommelse med Naturvårdsverket om ett moratorium på avverkning av fjällnära skog, vilket åtminstone tillfälligt skyddar livsmiljöer för många arter bland annat i Jämtlands län.
• Revidering av föreskrifter för Vålådalens naturreservat syftar till att balansera besöksnäring, rennäringen och skydd för biologisk mångfald.
• Kulturmiljöinventeringar inom projektet Gaskelante vid Skalstugan bidrar till att uppmärksamma samernas historia och med underlag till Sanningskommissionen som utreder svenska statens assimileringspolitik under 1800- och 1900-talen.

Generationsmålet

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

Många insatser och åtgärder har genomförts i Jämtlands län under året som bidrar till att nå Generationsmålet och till de globala hållbarhetsmålen, Agenda 2030. Samtidigt så kan det konstateras att mycket arbete återstår, inte minst för att bevara och främja den biologiska mångfalden, samt för att minska den negativa miljöpåverkan av vår konsumtion, även utanför Sveriges gränser.

Begränsad klimatpåverkan

Jämtlands län har som mål att minska utsläppen med 10 procent per år till år 2030. För att nå det målet krävs en ökad takt i elektrifiering, ändrade resvanor och utbyte till förnybara drivmedel. Eftersom en stor del av våra konsumtionsbaserade utsläpp sker i andra länder behöver också våra konsumtionsvanor förändras.  Det finns ett ökat fokus på skogens roll för den biologiska mångfalden, som kolsänka och behovet av skogsvaror som substitut för fossila produkter samt de målkonflikter det innebär. Jämtlands län är idag en stor nettoexportör av förnybar elenergi, och kan därmed erbjuda elintensiva verksamheter etableringsmöjligheter. Samtidigt ger etablering av elproduktion upphov till målkonflikter med andra miljömål.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Frisk luft

Luften är relativt ren på de flesta håll i Jämtlands län. Utsläppen av flera luftföroreningar minskar, främst kopplat till det åtgärdsarbete som görs på energi- och klimatområdet, vilket är en positiv utveckling. Samtidigt visar mätningar på behov av åtgärder inom främst vägtrafiken och småskalig vedeldning i bostäder för att förbättra luftkvaliteten i utsatta områden. Bättre underlagsdata, speciellt med avseende på påverkan från småskalig vedeldning, behövs för att kunna följa utvecklingen.

Målbedömning

Nära att uppnås

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Bara naturlig försurning

Nedfallet har en försurande effekt framförallt i fjällmiljö med tunna jordtäcken, svårvittrad berggrund och liten växtlighet. Nedfallet har minskat, men effekterna i miljön är fortsatt betydande då det inte tillförs några nya neutraliserande baskatjoner. Däremot ser vi en ökad försurningspåverkan från pågående klimatförändringar som bidrar till mer organiska syror i ett antal av Jämtlands vatten. För att mildra effekterna av försurning behöver medel till kalkning av sjöar och vattendrag fortsätta och kraftigt utökas från dagens låga nivå.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Giftfri miljö

Provtagningar av miljögifter i Jämtlands län visar att vissa ämnen förekommer i betydande halter även här, trots att länets kemikalieproduktion är liten. Många av ämnena förekommer i material och konsumtionsvaror och kemikalielagstiftningen är inte tillräcklig för att hindra detta. Även om flera åtgärder sker i länet, främst genom att byta ut varor och produkter med farliga ämnen samt olika saneringar, så är utvecklingen i miljön oklar då kunskap saknas om många ämnen och deras effekter.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Oklar utveckling

Skyddade ozonskikt

Olika insatser görs i länet för att minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen. Vi ska göra det lätt att göra rätt, både som verksamhet och privatperson. Det är en positiv trend för utsläpp av lustgas sedan 1990, troligen kopplat till minskad djurhållning i jordbruket och minskad användning av mineralgödsel. Östersunds sjukhus arbetar på en destruktionsanläggning som ska reducera utsläpp från lustgasanläggningen med 85 procent. Satsningar görs även för att minska läckage av lustgas från jordbruk.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Säker strålmiljö

I Jämtlands län finns områden med uran-rik berggrund, vilket kan påverka radonhalter och därmed kräva att byggnadssätt anpassas för att hus ska vara säkra att vistas i.

Ingen uranbrytning sker i Jämtland på grund av ett nationellt förbud mot uranbrytning.

I samhällsplaneringen är det viktigt att bygga in UV-skydd bland annat i miljöer där barn vistas och i offentliga utomhusmiljöer. Ett något ökat fokus på säker strålmiljö från elektromagnetisk strålning syns i kommunernas planarbete.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Ingen övergödning

I Jämtlands län förekommer påverkan från näringsbelastning främst lokalt, vanligtvis i anslutning till olika typer av verksamheter som bidrar med belastning av näringsämnen till vattendrag, såsom reningsverk. Problembilden runt övergödning i Jämtlands län inkluderar även vattnens känslighet för belastning av näringsämnen. Många av ytvattnen är naturligt näringsfattiga och en liten tillförsel av näringsämnen kan påverka ekosystemen som är anpassade för låga näringshalter.

Målbedömning

Nära att uppnås

Miljötillstånd (trendpil)

Oklar utveckling

Levande sjöar och vattendrag

Det pågår ett kontinuerligt arbete med att restaurera och förbättra vattenmiljöer i Jämtlands läns sjöar och vattendrag. Arbetet har god effekt och utvecklingen är försiktigt positiv, men behovet av insatser är mycket stort. Resurser för direkta åtgärder samt inventering av åtgärdsbehov och övervakning av miljötillståndet är i dagsläget inte tillräckliga.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Positiv

Grundvatten av god kvalitet

Jämtlands län är förhållandevis rikt på grundvatten av god kvalitet som används för både allmän och enskild dricksvattenförsörjning. För att ge en säker dricksvattenförsörjning även i framtiden behöver viktiga grundvattenresurser ges ett bra skydd och beaktas i samhällsplaneringen redan idag. Det finns också ett behov av ökad kunskap om grundvattennivåer och om grundvattnets kvalitet, inte minst i enskilda dricksvattenbrunnar, samt hur grundvattnet påverkar angränsande ekosystem.

Målbedömning

Nära att uppnås

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Myllrande våtmarker

Jämtland är ett skogsbrukslän som är rikt på våtmarker, vilket innebär att olika skogsbruksåtgärder ofta berör våtmarker med höga naturvärden. Skydd av våtmarker behöver högre prioritet och ökade resurser för att kunna ge de allra mest skyddsvärda våtmarkerna ett långsiktigt skydd. Utöver detta så är barmarkskörning och vindkraftutbyggnad två växande problem för länets myrar. Inom ramen för våtmarkssatsningen är restaureringsarbeten påbörjade i sex utvalda våtmarker i skyddade områden.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Levande skogar

Miljötillståndet i länets skogar varierar, trots att många goda insatser görs krävs fortsatt utveckling av miljöhänsynen i skogsbruket samt ytterligare bevarandeinsatser. De viktigaste skälen är att det blir svårt att upprätthålla skogarnas biologiska mångfald eftersom arealen skogsmark som aldrig föryngringsavverkats minskar och fragmenteringen ökar. Skador på forn- och kulturlämningar är fortsatt på hög nivå.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Ett rikt odlingslandskap

Antalet jordbruksföretag i Jämtlands län fortsätter att minska och igenväxning hotar som följd av ett minskande antal betesdjur. Avgörande för att nå miljökvalitetsmålet är att ha en bärkraftig livsmedelsproduktion med aktiva lantbrukare i länet. Åtgärder för att stärka jordbrukssektorn behöver fortsätta.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Storslagen fjällmiljö

Fjällen är en miljö med konkurrerande intressen. Målkonflikter har blivit allt tydligare senaste året. En kombination av ökat besökstryck, bristande kunskap och hänsyn vid nyttjande av fjällområdet, påverkan från klimatförändringar, samt skador på mark och vegetation är några av problemen. Behov finns för uppföljning av kända forn- och kulturlämningar samt nya inventeringar. Behovet av ökad dialog mellan aktörer och fysisk planering för hållbart nyttjande är stort.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Oklar utveckling

God bebyggd miljö

I Jämtlands län görs flera insatser som bidrar till att uppfylla miljömålet, som exempelvis flera laddningsstationer för elbilar, nya gång- och cykelvägar samt utbildningar i kulturmiljöfrågor. Det finns dock stora oklarheter kring måluppfyllelse på grund av inbyggda målkonflikter mellan vissa preciseringar samt att det är svårt att mäta/följa upp dem kvantitativt

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Oklar utveckling

Ett rikt växt- och djurliv

Skogslandskapet i Jämtlands län är fragmenterat och många arter har fått minskat livsutrymme. Undersökningar av lövvedsberoende arter i länets skogar tyder på att det kommer att krävas stora insatser i form av utökad hänsyn, skydd och anpassad skötsel för deras överlevnad. Många arter knutna till hävdade gräsmarker är hotade. Igenväxning av tidigare jordbruksmarker är ett stort problem i länet. Redan ett par år efter utebliven hävd försämras markens förutsättningar att hysa höga naturvärden.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ