Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Jämtlands län 2022.
Jämtland län har stora miljöutmaningar kopplat till den biologiska mångfalden. Det handlar om påverkan från vattenkraften, skogsbruket, igenväxning av tidigare jordbruksmark samt den pågående klimatförändringen. Målen nås inte och för flera av målen är utvecklingen till och med negativ. De globala klimatförändringarna märks redan tydligt i länet, även om konsekvenserna är allvarligare i mer sårbara delar av världen. Vi behöver lösa både klimatomställningen och säkra den biologiska mångfalden för att skapa en hållbar framtid där vi når de globala hållbalbarhetsmålen.
Innehållsförteckning
Klicka för att komma direkt till miljökvalitetsmålets sammanfattning
Miljötillståndet i Jämtlands län
Inget av de tolv nationella miljökvalitetsmål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås i Jämtlands län till år 2030. Tre av målen – Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet – bedöms som nära att nås. Övriga nio målen bedöms inte kunna nås med de styrmedel och resurser som finns i dag. Att de nio målen inte har nås till år 2030 har flera viktiga orsaker.
Att arealen skogsmark som aldrig föryngringsavverkats minskar snabbt och skogar med mycket höga naturvärden avverkas innebär att skyddsvärd skog avverkas, fragmenteras och många hotade skogslevande arter påverkas negativt. Detta bidrar till att målen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv inte nås och att utvecklingen dessutom bedöms vara negativ. Miljöförbättrande åtgärder som genomförs ger positiva effekter men är inte tillräckliga för att stoppa förlusten av viktiga livsmiljöer i skogslandskapet.
Avgörande för att nå Ett rikt odlingslandskap är att det finns ett aktivt jordbruk. Nedläggning av jordbruksföretag på grund av en global konkurrens och därmed låg lönsamhet leder till minskande odlings- och betesarealen och till att arter isoleras och konkurreras ut. Detta påverkar både Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv i negativ riktning.
Åtgärdsbehovet är mycket stort för att nå Levande sjöar och vattendrag. Kraftigt ökade resurser behövs till åtgärder för att återställa och restaurera vattenmiljöer, arbetet med kulturmiljöerna, samt övervakning och uppföljning av miljötillståndet.
Ett målövergripande problem är avsaknad av resurser för miljöövervakning, som gör att miljötillstånd och trender är svårbedömda för flera mål.
I arbetet för att nå Begränsad klimatpåverkan och Parisavtalet så sker många insatser regionalt och lokalt, men att nå målet är en utmaning och det krävs nationella och internationella styrmedel. Det krävdes ett pandemiår (2020) med helt ändrade resmönster för att få en tydlig utsläppsminskning. Under 2022 har tillgången till elenergi varit i nationellt och europeiskt fokus och där bidrar Jämtlands län genom att vara en stor producent och nettoexportör av förnybar elenergi.
Åtgärdsarbetet i Jämtlands län
Utmaningarna är stora, men det sker ett omfattande arbete bedrivs i Jämtlands län för att nå de svenska miljökvalitetsmålen och de globala Agenda 2030-målen. Under 2022 har det systematiska arbetet med återställning av vattenmiljöer fortsatt, liksom inventering och reservatsbildning av skyddsvärda områden, skötsel av känsliga områden och arter, arbete med föroreningar i olika miljöer, kommunala insatser för giftfri förskola och bildande av vattenskyddsområden bland annat. Det regionala och lokala arbetet för minskad klimatpåverkan fortgår, bland annat genom elektrifiering av transportsektorn, men också genom arbete med anpassning av samhället till ett förändrat klimat genom framtagande och spridning av kunskapsunderlag.
Arbetet med ovan nämna åtgärder fortsätter under 2023, men det finns behov av olika nationella styrmedel om målen ska nås. Allt detta redovisas i den regionala miljömålsuppföljningen.
Generationsmålet
Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.
Många insatser och åtgärder har genomförts i Jämtlands län under året som bidrar till att nå Generationsmålet och till de globala hållbarhetsmålen, Agenda 2030. Samtidigt så kan det konstateras att mycket arbete återstår, inte minst för att bevara och främja den biologiska mångfalden, samt för att minska den negativa miljöpåverkan av vår konsumtion, även utanför Sveriges gränser.
Begränsad klimatpåverkan
Jämtlands län har som mål att minska utsläppen i länet med 10 procent per år till år 2030. För att nå det målet krävs en ökad takt i elektrifiering, ändrade resvanor och utbyte till förnybara drivmedel. Eftersom en stor del av våra utsläpp sker i andra länder behöver också våra konsumtionsvanor förändras. Det finns ett ökat fokus på skogens roll för den biologiska mångfalden, som kolsänka och behovet av skogsvaror som substitut för fossila produkter samt de målkonflikter det innebär. Jämtlands län är idag en stor nettoexportör av förnybar elenergi, och kan därmed erbjuda elintensiva verksamheter etableringsmöjligheter. Samtidigt ger etablering av elproduktion upphov till målkonflikter med andra miljömål.
Målbedömning
Ingen regional bedömning
Miljötillstånd (trendpil)
Ingen regional bedömning
Frisk luft
Luften är relativt ren på de flesta håll i Jämtlands län. Utsläppen av flera luftföroreningar minskar, främst kopplat till det åtgärdsarbete som görs på energi- och klimatområdet, vilket är en positiv utveckling. Samtidigt visar mätningar och modellstudier på behov av åtgärder inom främst vägtrafiken och småskalig vedeldning i bostäder för att förbättra luftkvaliteten i utsatta områden. Partikelhalterna i centrala Östersund är fortsatt höga, över miljökvalitetsnormen, varför ett åtgärdsprogram behövs för att minska halterna.
Målbedömning
Nära att uppnås
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Bara naturlig försurning
Nedfallet har en försurande effekt framförallt i fjällmiljö med tunna jordtäcken, svårvittrad berggrund och liten växtlighet. Nedfallet har minskat, men effekterna i miljön är fortsatt betydande då det inte tillförs några nya neutraliserande baskatjoner. Däremot ökar koldioxidhaltens försurningspåverkan genom att öka mängden organiska syror i Jämtlands vatten. För att mildra effekterna av försurning behöver kalkning av sjöar och vattendrag fortsätta och även utökas.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ
Giftfri miljö
Provtagningar av miljögifter i Jämtlands län visar att vissa ämnen förekommer i betydande halter även här, trots att länets kemikalieproduktion och industriverksamhet är liten. Många av ämnena förekommer i material och konsumtionsvaror och kemikalielagstiftningen är inte tillräcklig för att hindra detta. Även om flera åtgärder sker i länet, främst genom att byta ut varor och produkter med farliga ämnen samt olika saneringar, så är utvecklingen i miljön oklar då kunskap saknas om många ämnen och deras utbredning och effekter.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Oklar utveckling
Skyddade ozonskikt
Olika insatser görs i länet för att minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen. Det är en positiv trend för utsläpp av lustgas sedan 1990, troligen kopplat till minskade utsläpp från industrin och jordbruket och då framför allt kopplat till minskad djurhållning och användning av mineralgödsel. Östersunds sjukhus har köpt in en destruktionsanläggning som efter installation ska reducera utsläpp från lustgasanläggningen med 85 procent. Satsningar görs även för att minska läckage av lustgas från jordbruk.
Målbedömning
Ingen regional bedömning
Miljötillstånd (trendpil)
Ingen regional bedömning
Säker strålmiljö
I Jämtlands län finns områden med uranrik berggrund, vilket kan påverka radonhalter och därmed kräva att byggnadssätt anpassas för att hus ska vara säkra att vistas i. I samhällsplaneringen är det viktigt att bygga in UV-skydd bland annat i miljöer där barn vistas och i offentliga utomhusmiljöer. Ett något ökat fokus på UV-skydd i miljöer där barn vistas syns i kommunernas planarbete.
Målbedömning
Ingen regional bedömning
Miljötillstånd (trendpil)
Ingen regional bedömning
Ingen övergödning
I Jämtlands län återfinns näringsbelastning främst i anslutning till olika typer av verksamheter som exempelvis reningsverk, dagvattenanläggningar och fiskodling i öppna kassar. De flesta av länets ytvatten är också naturligt näringsfattiga. Vattnens känslighet för belastning av näringsämnen, tillexempel att det kan finnas arter som är anpassade till näringsfattiga ekosystem, är en viktig aspekt vid bedömning av påverkan från övergödning.
Målbedömning
Nära att uppnås
Miljötillstånd (trendpil)
Oklar utveckling
Levande sjöar och vattendrag
Det pågår ett kontinuerligt arbete med att restaurera och förbättra vattenmiljöer i Jämtlands läns sjöar och vattendrag. Arbetet har god effekt, men behovet av insatser är mycket stort och påverkan från klimatförändringarna samt skogsbruk ökar behovet, så sammantaget är utvecklingen neutral. Resurser för direkta åtgärder samt inventering av åtgärdsbehov och övervakning av miljötillståndet är i dagsläget inte tillräckliga.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Grundvatten av god kvalitet
Jämtlands län är förhållandevis rikt på grundvatten av god kvalitet som används för både allmän och enskild dricksvattenförsörjning. För att ge en säker dricksvattenförsörjning även i framtiden behöver viktiga grundvattenresurser ges ett bra skydd och beaktas i samhällsplaneringen redan idag. Det finns också ett behov av ökad kunskap om grundvattennivåer och om grundvattnets kvalitet, inte minst i enskilda dricksvattenbrunnar, samt hur grundvattnet påverkar angränsande ekosystem.
Målbedömning
Nära att uppnås
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Myllrande våtmarker
Jämtlands län är rikt på våtmarker, samtidigt som det bedrivs ett omfattande skogsbruk, vilket innebär att olika skogsbruksåtgärder ofta berör våtmarker med höga naturvärden. Skydd av våtmarker behöver få högre prioritet och ökade resurser för att kunna ge de allra mest skyddsvärda våtmarkerna ett långsiktigt skydd. Utöver detta så är barmarkskörning och vindkraftutbyggnad två växande problem för länets myrar. Restaureringsarbete pågår i fem av sex utvalda våtmarker i skyddade områden inom ramen för våtmarkssatsningen.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Levande skogar
Många miljöförbättrande åtgärder i skogen utförs av olika aktörer, till exempel utbildningar, rådgivning, naturvårdande skötsel och frivilliga avsättningar. Dessa ger positiva effekter men är inte tillräckliga för att nå miljökvalitetsmålet Levande skogar i Jämtlands län till år 2030. De främsta orsakerna är förlust av livsmiljöer, att hotade och känsliga arter minskar och att skogar med mycket höga naturvärden, som kalkbarrskogar, avverkas. Den fjällnära skogen är en utgångspunkt för en fungerade grön infrastruktur i Jämtlands län och därför viktig i måluppfyllelsen.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ
Ett rikt odlingslandskap
Antalet jordbruksföretag i Jämtlands län fortsätter att minska och igenväxning hotar som följd av ett minskande antal betesdjur. Avgörande för att nå miljökvalitetsmålet är att ha en bärkraftig livsmedelsproduktion med aktiva lantbrukare i länet. Åtgärder för att stärka jordbrukssektorn behöver fortsätta.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ
Storslagen fjällmiljö
Fjällen är en miljö med konkurrerande intressen. Intresset för skogsbruk i fjällnära skogar ökat markant och resurserna för att skapa formella skydd räcker inte till. Bristande kunskap och hänsyn vid nyttjande av fjällområdet, klimatförändringar samt skador på mark och vegetation är några av problemen. Behov finns för uppföljning av kända forn- och kulturlämningar samt nya inventeringar. Behovet av ökad kunskap samt dialog mellan aktörer och fysisk planering för hållbart nyttjande är stort.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Oklar utveckling
God bebyggd miljö
Flera kommuner arbetar med att ta fram nya översiktsplaner vilket skapar förutsättningar för en mer sammanhängande planering. Det finns dock geografiska skillnader i exploateringstryck, befolkningsstruktur och planeringsresurser vilket gör att kommunernas fokus och förändringskraft ser mycket olika ut. Positivt är att flera kommuner arbetar mer med strategisk planering, bland annat för VA. Oklarheter finns dock kring måluppfyllelse på grund av målkonflikter mellan vissa preciseringar samt att det är svårt att mäta och följa upp preciseringarna kvantitativt.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Oklar utveckling
Ett rikt växt- och djurliv
Skogslandskapet i Jämtlands län är fragmenterat och många arter har fått minskat livsutrymme. Undersökningar av lövvedsberoende arter i länets skogar tyder på att det kommer att krävas stora insatser i form av utökad hänsyn, skydd och anpassad skötsel för deras överlevnad. Många arter knutna till hävdade gräsmarker är hotade. Igenväxning av tidigare jordbruksmarker är ett stort problem i länet. Redan ett par år efter utebliven hävd försämras markens förutsättningar att hysa höga naturvärden.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ