Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Hallands län 2025.
Halland står inför allvarliga miljöutmaningar. Trots vissa framsteg går omställningen mot ett hållbart samhälle fortfarande för långsamt, och insatserna för att skydda den biologiska mångfalden är otillräckliga. Bristen på resurser för naturvård riskerar att ytterligare försvaga ekosystemen och minska mångfalden av arter.
Även om styrdokument finns på alla nivåer saknas fortfarande både resurser och beslutsamhet för att vända utvecklingen. Utsläppen har minskat, men för att nå klimat- och miljömålen till 2045 krävs intensifierade och långsiktiga insatser.
Det som behövs nu är modigt ledarskap och en gemensam kraftsamling. Staten, näringslivet, kommunerna och civilsamhället måste tillsammans ta ansvar för att skapa en bättre miljö – inte bara för dagens invånare, utan också för kommande generationer.
Halland befinner sig i ett kritiskt skede. Trots vissa framsteg pekar den övergripande miljöutvecklingen åt fel håll, och länet står inför en rad sammanflätade utmaningar. Klimatutsläppen per person har visserligen minskat kraftigt sedan 1990, men för att nå målet om nettonollutsläpp 2045 krävs en stadig minskning år efter år. Samtidigt är luften vi andas fortfarande sämre än i stora delar av landet, tyngd av trafikens avgaser och vedeldningens rök.
Vattnet – vår mest livsviktiga resurs – är hårt pressat. Kust och vattendrag lider av övergödning, sjöar behöver fortsatt kalkning för att stå emot försurning, och grundvattnet hotas både av somrarnas torka och av föroreningar. Våtmarkerna, som en gång var naturens egna reningsverk och livsmiljöer för otaliga arter, är i stort behov av återställning.
Biologisk mångfald är en av Hallands största utmaningar. Resursbristen inom naturvården försvagar redan utsatta ekosystem, och invasiva arter tränger undan det lokala växt- och djurlivet. Inom skogsbruket används metoder som inte alltid tar hänsyn till naturens mångfald, och även havet kämpar: fiskebestånden är svaga, och exploateringen längs kusten fortsätter att tära på miljön trots tidigare insatser.
Det är en bild av ett län som både kämpar och hoppas. För varje åtgärd som genomförs finns en chans till återhämtning, men för att vända utvecklingen krävs mer än små steg – det krävs en gemensam kraftansträngning där naturen sätts i centrum och framtiden får styra besluten.
Halland står inför en avgörande utmaning: omställningen till ett hållbart samhälle sker i för långsam takt. De insatser som hittills genomförts har haft viss effekt, men de räcker inte för att vända den negativa miljöutvecklingen. För att lyckas krävs ett kraftfullare tempo och en tydligare samordning mellan kommuner, statliga stödprogram och lokala aktörer. Verktyg som LOVA, LONA och Klimatklivet är centrala.
Arbetet spänner över både akuta åtgärder och långsiktiga mål. Kalkning för att motverka försurning och återställning av skog är viktiga delar, men resurserna är begränsade. Sanering av förorenade områden och hantering av farliga kemikalier kräver omfattande investeringar, och insatser mot övergödning genom reningsåtgärder måste säkras över tid.
För att bevara den biologiska mångfalden behövs ett nytänkande inom skogsbruket, där bevarandet av naturskogar ges högsta prioritet. Återställande av våtmarker och skydd av kulturmiljöer är lika avgörande, liksom samordnade insatser för att värna kust- och havsmiljöer. Samtidigt måste en balans upprätthållas mellan bevarandet av jordbruksmark och behovet av nybyggnation.
Klimatförändringarnas effekter, inte minst stigande havsnivåer, förstärker utmaningarna och gör det tydligt att Halland behöver en mer kraftfull, samlad och långsiktig strategi för att möta framtiden.
Den övergripande utvecklingen i Halland går åt fel håll även om det finns några positiva exempel i miljöarbetet i Halland så går omställningen till ett hållbart samhälle allt för långsamt. För områden som biologisk mångfald är stegen i rätt riktning mycket små i förhållande till den övergripande trenden. En oroväckande utveckling är dessutom de minskande resurser som tillförs skötsel av höga naturvärden som troligen på sikt kommer att utarma den biologiska mångfalden ytterligare.
Välfärd och tillväxt sker fortfarande på bekostnad av miljö, gemensamma resurser och social rättvisa. Styrdokument finns framtagna nationellt, regionalt och lokalt för en omställning men att gå från ord till handling kräver ännu mer vilja, resurser och mod än vad som hittills har uppbådats. Sett ur både ett regionalt och globalt perspektiv har vi mycket arbete som återstår för att kunna överlämna ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta.
För att nå målet om att de territoriella klimatgasutsläppen för Halland till år 2030 och 2045 behöver de regionala utsläppen minska med sex procent per år. Mellan 2022 och 2023 minskade de totala klimatgasutsläppen endast med 1,2 procent.
I Halland dominerar transportsektorn med 45 procent av klimatgasutsläppen. Men transportsektorns utsläpp minskade marginellt 2023, endast med 0,9 procent. Insatser som kraftigt minskar utsläpp från transportsektorn skulle ge stor effekt på de totala utsläppen.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Hallänningar exponeras för betydligt högre halter av partiklar än landets befolkning i sin helhet. Detta kan kopplas till läget utmed västkusten, där påverkan av långväga transporterade partiklar är som störst och lokalt påverkar till exempel trafiken i tätorterna och vedeldningen på landsbygden. I Halland körs mer bil än rikssnittet och nationellt krävs en styrning mot utfasning av fossila bränslen och effektiva transportsystem med även luftkvalitet i åtanke.
Uppnås ej
Neutral
I halländska vatten behöver man sprida stora mängder kalk för att motverka försurningen. Det finns en positiv trend med minskat svavelnedfall och svagt ökande pH-värden i yt- och markvatten. Mycket tyder på att det mesta av den naturliga återhämtningen redan skett och man behöver fortsätta kalka. Skogsbrukets påverkan har fått större betydelse och askåterföring på skogsmark behöver öka. De senaste årens ökade kostnader för kalkspridning och minskade statsbidrag till kalkning försämrar möjligheterna att nå målet.
Uppnås ej
Neutral
I Hallands län pågår hela tiden kartläggande och åtgärdande arbete för att minska användandet och spridningen av farliga kemikalier. Därtill utreds och åtgärdas förorenade områden, och verksamhetsutövare tillsynas och utbildas. Effekterna är ofta svåra att mäta. Ofullständig lägesbild, otillräckliga resurser samt en växande lista med hälso- och miljöskadliga ämnen att beakta är några exempel på utmaningar som gör att åtgärdsarbetet går för långsamt för att miljömålet ska nås inom utsatt tid.
Uppnås ej
Neutral
Åtgärder för att minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen har varit framgångsrika. Många ämnen finns kvar i atmosfären under en lång tid och det kan dröja flera decennier innan den nedbrytande effekten på ozonskiktet upphör helt. Regionalt behöver åtgärder fokuseras på att minska utsläppen av lustgas, framför allt från jordbrukssektorn, förbättra omhändertagandet av isoleringsmaterial som innehåller klorfluorkarboner (CFC) samt att fortsätta insamlingen och korrekt omhändertagande av uttjänta kylmöbler.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Aktörerna i länet har under året genomfört ett antal åtgärder för att skydda allmänhet och arbetstagare från skadlig strålning. Region Halland och länets kommuner bedriver aktivt arbete på såväl kort som lång sikt med information, uppföljning och åtgärder vad gäller radon i sina fastigheter. Ringhals arbetar aktivt med att begränsa sina utsläpp av radioaktiva ämnen. Antalet nya fall av hudcancer ökar för kvinnor medan det sjunker för män. För annan hudcancer än malignt melanom är trenden sjunkande för båda könen i Halland, men högre än i riket. Trots att hudcancerfallen fortfarande ökar totalt sett årligen, så syns en minskning av ökningstakten för främst malignt melanom under de senaste åren, och till och med en minskning i åldersgruppen yngre än 49 år.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
I Halland är främst vattendrag och kustvatten påverkade av övergödning. Generellt visar statusen i länets ytvatten samt provtagning i vattendrag och kustvatten inga tydliga tecken på förbättring. Kraftiga regn och stora nederbördsmängder har ökat på senare år vilket genererar snabb transport av näringsämnen till vatten från land och fler bräddningar från avloppsreningsanläggningar. En långsiktig satsning på åtgärdsarbete samt utökade medel till åtgärder behövs om målet ska kunna nås på sikt.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Vi är idag långt ifrån att nå miljömålet. Vid den senaste statusklassningen av Hallands vatten bedömdes 15 procent uppnå god ekologisk status. Fysisk påverkan är ett av Hallands läns största miljöproblem i sjöar och vattendrag men även försurning och övergödning har stor påverkan. Arbetet med den nationella planen för vattenkraftverk blir ett viktigt verktyg i arbetet för att nå miljömålet. Arbetet med att restaurera länets vatten pågår men i för långsam takt.
Uppnås ej
Neutral
Grundvatten är en livsviktig naturresurs eftersom det representerar 97 % av planetens sötvatten. På grund av den intensifierade exploateringen och användningen av grundvatten blir det dock alltmer förorenat av mänskliga aktiviteter, vilket utgör ett hot mot miljön och tillgången på färskvatten av hög kvalitet och människors hälsa. I Halland de senaste åren har frågor relaterad till ultrakorta PFAS (1–3 kolatomer) och TFA (Trifluorättiksyra) uppmärksammats alltmer, framför allt för dricksvatten men även grundvatten. Förutom föroreningar i grundvatten är det problem med kapaciteten på sommartider. Den regionala grundvattenövervakningen sker i liten omfattning och bedömningen av trenden för utvecklingen i miljön är osäker både när det gäller grundvattennivåer och kemisk status.
Uppnås ej
Neutral
Människans påverkan är fortsatt stor och åtgärderna räcker inte för att vända utvecklingen. Kunskapsluckor kvarstår. För att lyckas krävs samordnade insatser regionalt, nationellt och internationellt. Framsteg bromsas av exploatering i känsliga kustmiljöer och styrning som inte alltid följer vetenskapen. Ju längre det negativa läget består, desto svårare och dyrare blir återställning och risken ökar för förskjutna baslinjer, där det försämrade läget uppfattas som normalläge och ambitionsnivån sjunker.
Uppnås ej
Negativ
Våtmarker har försvunnit eller skadats av utdikning och annan mänsklig påverkan i stor skala och under flera århundraden. Skärpt lagstiftning om hydrologisk hänsyn och återställande behövs inom de areella näringarna. Statliga satsningar i form av olika stödsystem har ökat möjligheten att uppnå miljömålet. Återvätning av torvmark i skog ger en positiv effekt i Hallands län. En tungarbetad stödadministration resulterar dock i svårigheter att få till stånd åtgärder i större omfattning.
Uppnås ej
Negativ
För närvarande råder det brist på strukturer och processer som kan bära den biologiska mångfalden. Kursen behöver läggas om mot ett miljövänligare brukande. För att få bättre funktionalitet behöver strukturer och komponenter samt förutsättningar för processer finnas på plats och vara fördelade över landskapet i tid och rum. Restaurering av landskapet behöver öka. Kvarvarande äldre ädellövskogar behöver undantas från avverkning. Ingen av miljömålets preciseringar visar en positiv trend.
Uppnås ej
Negativ
Fortlöpande arbete görs för att gynna hotade arter och naturtyper liksom bevarande och utveckling av länets kulturmiljöer. För en stärkt livsmedelsproduktion görs många insatser som utbetalning av EU-stöd, kompetensinsatser och uppdatering av regional livsmedelsstrategi. I Halland satsas det på att bekämpa invasiva arter som finns i odlingslandskapet. Mycket görs även för att bevara biologisk mångfald och kulturmiljövärden men för att lyckas med detta krävs fler och samlade insatser på alla nivåer i samhället.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Utvecklingen för God bebyggd miljö i Hallands län är neutral och målet nås inte till 2030. Positiva insatser görs via regionala planer, kommunala strategier och kulturmiljöarbete, men utmaningar kvarstår, som exploatering på jordbruksmark, förlust av gröna ytor och klimatrisker. Behov finns av bättre samordning, ökade resurser för kulturmiljövård och integration av klimatanpassning i planeringen för hållbar utveckling.
Uppnås ej
Neutral
örlusten av biologisk mångfald fortsätter. Förlust av livsmiljöer och försämring av livsmiljöers kvalitet sker kontinuerligt. Åtgärdsarbeten och förbättringar som skett kontinuerligt under lång tid riskerar att bli ogjort arbete på grund av budgetnedskärningar. De åtgärder som görs är tidskrävande, dyrt och kräver långsiktig planering och satsning för att trenden för miljömålet ska vända.
Uppnås ej
Negativ