Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Gävleborgs län 2025.
Miljökvalitetsmålen beskriver vad som är en god miljö och visar hur Sverige genomför den ekologiska delen av Agenda 2030. I uppföljningen av miljömålen redovisas genomförda åtgärder och miljötillståndet. Dessutom bedöms måluppfyllelse och utveckling i miljön för 12 av de 16 miljökvalitetsmålen.
I 2025 års uppföljning bedöms Gävleborg vara nära att nå ett mål till år 2030, vilket är ”Frisk luft”. Övriga 11 mål bedöms inte kunna nås, vilket är en försämring från 2024, då miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” bedömdes som nära att nå. Inget mål uppvisar positiv utveckling och för 4 mål bedöms utvecklingen vara negativ, vilket är samma bedömning som för år 2024.
Länet är glest befolkat och har mycket tung industri, vilket innebär både utmaningar och fördelar för möjligheterna att nå miljömålen. Många åtgärder sker av olika aktörer som bidrar till miljömålen.
Trots ett omfattande miljöarbete inom olika samhällssektorer är det långt till att nå de flesta målen. En förklaring är att flera stora miljöproblem kopplar till långsamma processer i miljön, de kräver konsekventa åtgärder under lång tid för att lösas. En annan är att det fortsatt sker åtgärder som skadar miljön och finns målkonflikter som behöver hanteras, vilket också uppmärksammas mer och mer. Samtidigt ger god tillgång på naturresurser och gles befolkningstäthet ett fördelaktigt läge sett till vissa miljökvalitetsmål. Luftkvaliteten är generellt god, grundvattentillgången likaså och med några få undantag är det god kvalitet på grundvattnet.
Ur andra aspekter har länet ett sämre utgångsläge. Den glesa befolkningstätheten och förekomsten av tung industri ger ett utmanande läge för utsläppsminskningar. Skogslandskapet har nyttjats intensivt under lång tid, vilket gett ett fragmenterat landskap med ont om gammal skog och andra viktiga livsmiljöer för hotade arter. Vattenmiljöer och våtmarker har också påverkats och fortsätter att påverkas av mänsklig aktivitet med negativa effekter på miljön. Det största hotet mot Gävleborgs öppna odlingslandskap är det minskande antalet produktionsdjur och lantbruksföretag. Utvecklingen i stort är negativ då åkrar, ängar, naturbetesmarker och fäbodmiljöer sakta men säkert växer igen.
En utmaning som rör flera mål är bristande kunskapsunderlag om förekomsten av miljövärden, kulturvärden och sociala värden. Det bidrar till att befintliga värden fortsatt skadas. Otillräckliga styrmedel och stimulans är ytterligare en generell utmaning för att nå miljömålen.
Det görs många åtgärder i länet som bidrar till miljömålen, både med offentliga styrmedel som egna initiativ. De genomförs av enskilda medborgare såväl som myndigheter, kommuner, näringsliv, civilsamhället och i samverkan. Även 2025 har det varit stort fokus på energifrågor.
Länsstyrelsen stöttar länets aktörer genom samordning av nätverk, strategiskt arbete, rådgivning och kunskapsunderlag. Myndighetsutövning som tillsyn och prövning, skydd och skötsel av natur, samt rådgivning är också av stor betydelse för att miljömålen ska kunna nås. Skogsstyrelsen har en liknande roll i skogsfrågor. Region Gävleborg arbetar för en hållbar regional utveckling och det är av stor betydelse för arbetet med miljömål och Agenda 2030. Högskolan i Gävle bedriver arbete med forskning och kompetensförsörjning inom miljö, klimat och cirkulär ekonomi. Samverkan mellan offentliga aktörer sker bland annat inom Miljöforum Gävleborg.
Arbetet med genomförande av Åtgärdsprogrammet för miljömålen påbörjades 2024. Den 22 mars 2024 tecknade 15 aktörer en överenskommelse med Länsstyrelsen på Gävle slott om att verka för programmet och att bidra till uppföljningen. Dessa är kommuner, Gästrike återvinnare, Region Gävleborg, Högskolan i Gävle, Skogsstyrelsen, LRF Gävleborg och Mellansvenska Handelskammaren. En tredje regional Miljömålskonferens med temat ”Synergier Miljömål och mat” genomförs i december 2025. Åtgärdsprogrammet fångar upp redan planerade åtgärder samtidigt som det också bidrar till att öka takten i miljöarbetet. Det är indelat i fyra teman: energi och klimat, vatten, biologisk mångfald och cirkulära kretslopp (där resurser återanvänds). Dessutom finns övergripande åtgärder för bättre styrning och samverkan.
Några exempel på åtgärder i årets regionala miljömålsuppföljning:
Generationsmålet bygger på att miljökvalitetsmålen nås och att en hållbar samhällsomställning görs. För detta behöver vi mer tvärsektoriella arbetssätt och helhetlig systemsyn. Miljömässig hållbarhet är en grundläggande förutsättning för ett hållbart samhälle. Samtidigt är en förutsättning för omställning att den sker på ett socialt och ekonomiskt hållbart sätt. Synergier och möjligheter behöver synliggöras och tas tillvara för att skapa drivkraft och motivation. Genom nya konsumtionsmönster och effektivare resursanvändning kan utsläpp som påverkar hälsa, miljö och klimat samt uttag av naturresurser minska.
Strukturer, processer och beteenden behöver förändras så att människans avtryck i miljön minskar. Men det är också människor som utvecklar strukturer, omarbetar processer och förändrar sina beteenden. Länsstyrelsen Gävleborg har under året fördjupat samverkan mellan social hållbarhet och miljömålsarbetet, för att tydligare integrera den sociala dimensionen. Ett viktigt förhållningssätt är att olika grupper av kvinnor och män, beroende på till exempel ålder, socioekonomisk bakgrund och funktionalitet, har olika förutsättningar att bidra i detta arbete. Därför är det nödvändigt att inkludera målgruppsanalyser i planeringen och utifrån analysen kan det visa sig vara motiverat att göra riktade insatser där de förväntas göra störst nytta.
Utöver omställning krävs fortsatta åtgärder för att hantera existerande risker och problem. Den utvinning av råvaror och användning av skadliga ämnen som görs, behöver ske med större försiktighet och hänsyn. Värdefull natur, kulturvärden och friluftsvärden behöver skyddas, utarmad natur restaureras, farligt avfall och förorenade områden tas om hand.
Totala utsläppen 1990–2023 har minskat med nästan 50 procent. Utsläppen minskade 1,6 procent perioden 2022–2023, vilket kan jämföras med 7,6 procent perioden innan. Transportsektorn, inklusive arbetsmaskiner och industrin, står för största utsläppen, 56 respektive 20 procent. Utsläppen beror delvis på länets stora andel glesbygd, att det är ett genomfartslän och har industri som förbrukar mycket energi. Största åtgärdsbehoven kvarstår inom transporter och industri.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
För att nå miljökvalitetsmålet krävs att luftkvaliteten i tätorter och trafikintensiva områden förbättras. Utsläpp från industrier, trafik och småskalig förbränning (ved- och pelletseldning) behöver minska. Luftföroreningar från andra länder behöver minska.
Nära att uppnås
Neutral
I de försurningskänsliga vattendragen sker ingen mätbar återhämtning och många bedöms som försurade. Kalkningsanslaget räcker inte för att kalka samtliga försurade vatten och därmed ökar de försurningsrelaterade skadorna i länet. I de försurningskänsliga vattnen lever en stor del av länets hotade flodpärlmusslor och utan kalkning föryngrar sig inte flodpärlmusslan. I övriga vattendrag och sjöar i länet som inte ligger i försurningskänsliga marker är försurningspåverkan mindre och här fortgår en naturlig återhämtning.
Uppnås ej
Neutral
För att nå miljömålet krävs kraftiga åtgärder på internationell och nationell nivå. Trenden av en ökande kemikalieanvändning måste vändas. Utsläppen från samhällets alla delar måste minska. Fler förorenade områden måste saneras.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Användningen av ozonnedbrytande ämnen minskar kontinuerligt och det är möjligt att nå målet. Lagar och regler på nationell och internationell nivå har varit och är helt avgörande för att ozonnedbrytande ämnen minskar.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Antalet nya fall av hudcancer fortsätter att öka i länet. För att nå målet krävs information om risker med solning och att sola i solarier samt en attitydförändring till solande. Halterna av radioaktiva ämnen i miljön fortsätter generellt att vara låga. Läget i Gävleborg för målet om en Säker strålmiljö är i stort sett jämförbart med nationell nivå.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
I Gävleborg är det framför allt kustvatten som har övergödningsproblem, medan länets inlandsvatten i huvudsak är mindre påverkade. Lokalt kan dock tillförsel av näringsämnen från jordbruksmark, enskilda avlopp och avloppsreningsverk ändå bidra till negativa effekter på sjöar och vattendrag. Åtgärdsinsatserna har ökat på senare tid, men ytterligare kraftfulla åtgärder på lokal, regional, nationell och internationell nivå krävs för att uppnå en positiv utveckling av tillståndet.
Uppnås ej
Neutral
De flesta av länets vatten är kraftigt påverkade av till exempel vandringshinder, flottledsrensning och förändringar i vattenflöde. Åtgärdsarbetet har ökat på senare tid, dock krävs ytterligare kraftfulla åtgärder, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt, för att uppnå en positiv utveckling av tillståndet. I detta arbete krävs en mer ekosystembaserad förvaltning.
Uppnås ej
Neutral
Grundvattnets tillstånd i Gävleborgs län är över lag gott, det finns dock ett antal kända problem med föroreningar. Stora kunskapsluckor i bedömningen av miljötillståndet kvarstår. Avsaknaden av en fungerande databas för insamling av råvattendata har en förödande effekt på möjligheten att utföra korrekta bedömningar. Åtgärdstakten är för låg på grund av resursbrist. Åtgärder mot de kända problemen tar lång tid vilket gör det omöjligt att nå målet till 2030.
Nej, målet kan inte nås
Neutral
Miljökvalitetsmålet nås inte till år 2030 i Gävleborgs län, och utvecklingen bedöms som oklar. Främsta orsakerna är kustmiljöns långsamma återhämtningsförmåga, långsam åtgärdstakt, bristfälliga underlag, bristande förvaltning och bristande fysisk planering av kust och hav. Åtgärdsarbetet har ökat på senare tid, dock krävs ytterligare kraftfulla åtgärder, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt, för att miljömålet ska vara möjligt att uppnå.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Våtmarksprojekt via landsbygdsstödet är fortsatt oeftersökta, och av länets myrskyddsobjekt återstår 1 200 hektar att skydda. Igenväxning och utdikning har ansetts vara det största hotet mot våtmarkerna. Enligt statistik från SCB så är exploatering av våtmarker för infrastruktur och byggnader arealmässigt större än vad som skyddas, återställs eller återskapas med olika statliga medel. Dikesrensning på våtmark och torvmark i syfte att öka skogsproduktion är en åtgärd som kan få negativa konsekvenser på biologisk mångfald och kollagret. Naturvårdsverket och länen har behov av att följa upp huruvida dikesrensning på våtmark och torvmark ökar för att kunna underlätta bedömning av miljömålet ”Myllrande våtmarker” men också påverkan på klimatet. Förstudier, ansökan om vattenverksamhet, projektering och genomförande tar 3–5 år innan man kan sätta spaden i backen. Därför måste statens medel till våtmarksprojekt vara långsiktiga för att målet ska kunna uppnås.
Uppnås ej
Negativ
I Gävleborg bedöms Levande skogar ha en negativ trend samt inte ha tillräckligt med resurser på plats till år 2030. För de preciseringar som finns under Levande skogar saknas tydliga måltillstånd att sikta mot. De rapporter och direktiv som kommit från EU har tryckt på behovet av samlad ansträngning i miljöfrågorna. Krafttag och gemensam målbild skulle kunna bidra till engagemang samtidigt som vägledning gör arbetet inom och med miljömålet mer transparant.
Uppnås ej
Negativ
Det största hotet mot Gävleborgs öppna odlingslandskap är det minskande antalet produktionsdjur och lantbruksföretag. Utvecklingen i stort är negativ då åkrar, ängar, naturbetesmarker och fäbodmiljöer sakta men säkert växer igen. EU-stöd, restaureringsinsatser och kompetensutvecklande insatser är viktiga medel för att vända utvecklingen.
Uppnås ej
Negativ
I Gävleborgs län sker många positiva åtgärder men det är inte tillräckligt för att nå miljömålet. Brist på resurser i form av ekonomiska medel och kompetens försvårar för genomförandet av åtgärder. Kommunerna i länet arbetar med olika strategiska dokument som översiktsplaner, grönplaner, kulturmiljöprogram, kretsloppsplaner med mera som kan ha en positiv inverkan på utvecklingen. Länsstyrelsen fördelar kulturmiljöanslag och bidrar med rådgivning inom olika delar av sin verksamhet.
Uppnås ej
Neutral
Utarmning och förlust av biologisk mångfald i länet fortsätter. Utvecklingen bedöms som negativ. Bevarandearbetet försämras och försvåras när naturvårdens anslag minskas. Trots det sker goda åtgärder för att öka den biologiska mångfalden genom skydd och skötsel av områden, åtgärdsprogram för hotade arter och bekämpning av invasiva främmande arter. Arbetet för biologisk mångfald måste prioriteras och värderas högre inom flertalet sektorsområden för att den negativa utvecklingen ska vända.
Uppnås ej
Negativ