Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Dalarnas län 2025.
Flera försurade vatten återhämtar sig och kalkningen har kunnat minskas i delar av länet. Minskande anslag leder till att kalkning behövt avslutas för sjöar och vattendrag med fortsatt behov av kalkning.
Luftkvaliteten i Dalarna förbättras. Dalarnas grundvatten håller en god kvalitet men för vissa grundvattenförekomster finns det en risk att de ej når god kemisk status till 2027. Återhämtningstiden för övergödda vatten är lång och ännu märks inga tydliga förbättringar i miljön. Flertalet vattendragsrestaureringar pågår men åtgärdsbehovet är stort.
För flera av miljömålen är klimatförändring ett av de stora hoten. Klimatförändringen har och kommer att få än mer betydande konsekvenser för såväl samhällsstrukturer som naturmiljöer. Negativa effekter av ett förändrat klimat så som värmeböljor, torka, extrema skyfall, översvämning, ras, skred och erosion och skogsbränder kommer innebära en omfattande utmaning för samhället.
För de alpina miljöerna är klimatförändringarna det största hotet på global skala, något som även syns i de svenska fjällen. Klimatförändringen kommer att fortsätta påverka fjällens ekosystem och det krävs samhällsförändringar på lokal, regional och framför allt nationell och global nivå för att lösa problemen som den globala uppvärmningen orsakar i fjällen. Det märks också en tendens till att barmarkssäsongen blir längre vilket medför längre perioder med vandrare och ett ökat markslitage.
Arbetet med utsläppsminskningar kopplat till klimatarbetet behöver intensifieras under de kommande åren för att länet ska ligga i fas med den långsiktiga omställningen.
Även om halterna av förbjudna ämnen i miljön sjunker så släpps tillåtna miljöfarliga ämnen ut i miljön. Trots att utsläppsminskande åtgärder sker inom prövning, tillsyn och tillsynsvägledning så behövs ytterligare insatser för att nå målet om en giftfri miljö.
Våtmarksrestaureringar och återvätning av skogsmark har senaste åren ökat men kunskapen om vad som finns kvar av kulturhistoriska lämningar kopplade till våtmarker behöver kompletteras.
Trots positiva insatser minskar hävden av ängs- och betesmarker. Ekonomiskt stöd för att bevara natur- och kulturmiljövärden och ett livskraftigt jordbruk behövs.
Medvetenhet om hållbar samhällsplanering ökar och goda insatser görs där kontinuerlig samverkan mellan regional och lokal nivå fortsätter att utvecklas.
I Dalafjällen är exploateringstakten hög och den biologiska mångfalden hotas till följd av att organismernas livsmiljöer kan skadas. Effekter av klimatförändringar kan ses i den svenska fjällvärlden och dessa kommer även fortsatt att påverka fjällens ekosystem.
Åtgärdsarbetet i Dalarna sker genom samverkan mellan myndigheter, kommuner och olika nyckelaktörer i länet.
Genom löpande arbete med tillsyn och prövning, handläggning av stöd och ersättningar, framtagandet av kunskapsunderlag och samordning av nätverk stöttar Länsstyrelsen i Dalarnas län kommuner, näringsliv och invånare. Det strategiska miljöarbetet beskrivs i färdplaner för energi- och klimatarbetet, grön infrastruktur, livsmedelsproduktion och skogsbruket med flera.
Målbedömningen för Dalarna visar en samstämmig bild av att mer måste göras inom samtliga miljökvalitetsmål och för Generationsmålet. Samtidigt genomförs åtgärder som bedöms ha god effekt på sikt och vars finansiering behöver vara långsiktig och utökas. Projekt med LONA- och LOVA-medel utgör goda exempel på detta liksom åtgärder som finansierats genom Landsbygdsprogrammet och Klimatklivet.
Utökade satsningar på våtmarker och restaurering har lett till en ökad åtgärdstakt och takten i arbetet har goda förutsättningar att öka ytterligare i och med klimatarbetet och ett ökande fokus på naturtypsrestaurering.
Inom flera miljömål har minskade resurser lett till att åtgärdsarbetet avtagit eller upphört vilket bedöms försvåra måluppfyllnaden.
Åtgärdsarbetet i Dalarna bedrivs i bred samverkan mellan kommuner, myndigheter, näringsliv och civilsamhälle. Genom tillsyn, rådgivning och stöd minskas miljöpåverkan, men den biologiska mångfalden är hotad och naturens värden kräver betydligt starkare insatser. Strategier för energi, klimat och livsmedel finns, men omställningstakten måste öka och samordningen mellan länsstyrelsen och kommunerna stärkas. Klimatklivet, våtmarkssatsningen, landsbygdsstöd samt LONA- och LOVA-bidrag ger resultat, men frivillighet gör att åtgärder inte alltid sker där behoven är som störst. Samtidigt saknas resurser för arbetet med biologisk mångfald, liksom för inventeringar och övervakning som är avgörande för uppföljning. Minskade medel till miljöövervakning och kalkning försvårar arbetet mot försurning och gifter. Restaurering av våtmarker, vatten och kulturmiljöer ökar, men fjällmiljöer och arter fortsätter att pressas av klimatförändringar.
Energiintelligent Dalarna samordnar genomförandet av länets energi- och klimatstrategi inom sju sektorer och leds av Dalarnas energi-, klimat- och innovationsråd. Strategins mål är fossilfri energianvändning, netto noll-utsläpp 2045 och effektivisering med 50 % till 2030. Industrin och transportsektorn är centrala för minskning av växthusgaser, men även konsumtionsbaserade utsläpp måste hanteras. Tydliga nationella styrmedel och regionalt stöd krävs för att accelerera omställningen.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Luftkvaliteten är generellt god i Dalarna men försämrad i tätorter på grund av utsläpp från trafik, industri, uppvärmning av bostäder och småskalig vedeldning. Lokalt kan det periodvis finnas problem med föroreningar kopplat till veteranbilar.
Åtgärdsarbetet sker främst genom trafik- och infrastrukturplanering. För att uppfylla Frisk luft behövs snabbare och kraftfullare åtgärder, vilket Världshälsoorganisationen (WHO) belyst genom att sänka sina riktvärden för luftföroreningar.
Nej, målet kan inte nås
Positiv
Det atmosfäriska nedfallet har avtagit och flera vatten som tidigare varit försurade har återhämtat sig. Kalkningen har kunnat minskas i delar av Dalarnas län. Prognosen är dock att kalkningen kommer att behövas under överskådlig tid då den positiva utvecklingen med återhämtning från försurning har avtagit och framtida påverkan från transporter och skogsbruk är osäker.
Nej, målet kan inte nås
Neutral
Hundratals ämnen påträffas i Dalarnas ytvatten vilket återspeglar den stora kemikalieanvändningen i samhället och industrin. Halter av förbjudna ämnen i miljön sjunker, samtidigt släpps tillåtna miljöfarliga ämnen och nya ämnen med okända effekter ut i miljön. Utsläppsminskande åtgärder sker inom prövning, tillsyn och tillsynsvägledning men ytterligare insatser krävs för att nå en giftfri miljö eftersom endast ett fåtal miljöfarliga ämnen har utsläppsvillkor och få förorenade områden har sanerats.
Nej, målet kan inte nås
Negativ
Internationellt arbete har minskat utsläppen av ozonnedbrytande ämnen. Ozonuttunningen har avstannat, och ozonskiktet visar tecken på att öka i tjocklek. I Dalarna sker rådgivning för att minska lustgasutsläpp från jordbruk och läckage av CFC vid rivning samt kontroll av köldmedia. Region Dalarna har lustgasdestruktion installerad. För att minska utsläppen ytterligare krävs mer kunskap bland annat om omvandling av kväveföreningar till lustgas.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Den långsiktiga trenden med ett ökat antal årliga fall av hudcancer bedöms fortsätta. Minskad exponering för UV-strålning är avgörande för att minska antalet hudcancerfall. Informationsinsatser om riskerna med solning och solsäkra uteplatser för barn är exempel på åtgärder som kan främja miljökvalitetsmålet.
Länet har låg naturlig bakgrundsstrålning men lokalt orsakar markradon höga radonhalter i inomhusluften. Hus byggda med blåbetong orsakar även radon inomhus. Kommunerna informerar om radon och radonmätningar. Det statliga radonbidraget avvecklades 2022.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Övergödningsproblemen är störst i jordbruksområden i de sydöstra delarna av länet. Åtgärdsarbetet har ökat på senare år, men det är inte tillräckligt för att målet ska kunna nås. Det tar också tid innan minskade utsläpp ger effekt i de vatten som är övergödda, bland annat eftersom den naturliga återhämtningen är långsam. Ännu märks inga tydliga förbättringar i miljön på regional nivå.
Nej, målet kan inte nås
Neutral
Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till år 2030. Vattendragen i länet är kraftigt påverkade av fysiska ingrepp som rätning och rensningar, samt av vandringshinder och flödesreglering. Med dagens åtgärdstakt nås målet om ungefär 200 år. Kunskapsbristen för kulturmiljövärden är stor även om förbättringar skett under senare år. Fler sjöar och vattendrag behöver skyddas genom inrättande av områdesskydd.
Nej, målet kan inte nås
Neutral
Dalarna har god tillgång till grundvatten av god kvalitet ur ett regionalt perspektiv. Arbetet med statusklassificering 2018-2019 visar dock att ca 40 av Dalarnas 277 grundvattenförekomster riskerar att inte nå god kemisk status till år 2027. Nya kriterier för klassificering av status och risk i innevarande vattenförvaltningscykel i kombination med förändrade arbetssätt kommer preliminärt att medföra att den kemiska statusen bedöms vara otillfredsställande för en handfull grundvattenförekomster.
Nej, målet kan inte nås
Oklar
Utvecklingen för miljökvalitetsmålet bedöms neutral och är inte entydig. Flera insatser görs i samhället som bedöms gynna tillståndet. Genom våtmarkssatsningen restaureras och anläggs många våtmarker i länet. Takten i arbetet har goda förutsättningar att öka i och med klimatarbetet och ett ökande fokus på naturtypsrestaurering. Utvecklingen påverkas däremot negativt av den långsamma igenväxning som sker generellt på myrar samt exploatering i form av dikning vid vägar och järnvägar.
Nej, målet kan inte nås
Neutral
I Dalarna genomförs många insatser för förbättrad miljöhänsyn och ökad kunskap om skogens natur- och kulturvärden. Viktiga strukturer, som död ved, ökar men saknas fortfararande i tillräcklig mängd. Bestånd med naturvärden och lång skoglig kontinuitet avverkas. Antalet hotade arter och skador på forn- och kulturlämningar är fortsatt på en hög nivå. För att nå miljömålet behöver sektorns ansvar förtydligas och insatser öka för inventering, skydd, naturvårdande skötsel och större variation i skogsbruket.
Nej, målet kan inte nås
Negativ
En förutsättning för bibehållen biologisk mångfald och bevarade kulturmiljövärden i odlingslandskapet är att det finns hållbara och bärkraftiga jordbruksföretag i länet och betande djur i landskapet.
Antal betesdjur har minskat stadigt i Dalarnas län sedan 1980-talet, liksom antalet jordbruksföretag och arealen brukad jordbruksmark. Med färre betande djur och marker som inte längre hävdas försämras förutsättningarna för att bibehålla ett rikt odlingslandskap i länet.
Nej, målet kan inte nås
Negativ
Klimatförändringar påverkar fjällen och dess ekosystemprocesser allt mer. Låglandsarter sprider sig in i fjällen och invasiva arter har spridit sig in i fjällområdet. Flera sjöar är försurade och kalkas för att gynna växt- och djurlivet. Inventering av fjällnära skogar har visat på höga biologiska värden, varför skydd av de fjällnära skogarna är av stor vikt. Fjällskogens kulturlämningar är däremot dåligt kända och sällan undersökta. Exploaterings- och besökstrycket ökar med markslitage, nedskräpning och störning av ren som följd.
Nej, målet kan inte nås
Negativ
Medvetenheten om målet ökar och nationella, regionala och lokala incitament skapar förutsättningar för hållbar strategisk planering. Samhällsplanering är långsiktig, men beslut om förändringar i byggd och obebyggd miljö styrs ofta av ekonomi, vilket gör att gestaltning, sociala aspekter samt natur- och kulturmiljö åsidosätts. Tidig och välutvecklad samverkan mellan organisationer, myndigheter och näringsliv finns inom flera områden och främjar en hållbar samhällsutveckling.
Nej, målet kan inte nås
Positiv
Det bedrivs gediget arbete för att gynna arter, skapa livsmiljöer och förbättra grönstruktur i Dalarna. Ändå är 1396 av länets arter rödlistade och vissa nära att dö ut på grund av markanvändning och global uppvärmning. Klimatförändring kan ha bidragit till lokala utdöenden av Dalarnas landskapsfjäril violett guldvinge de senaste årtiondena, 2025 fanns den bara på en lokal. Invasiva främmande arter ökar trots att många bekämpar dem. Havsörnen tycks ha haft sämre framgång 2023-2025 än 2021-2022.
Nej, målet kan inte nås
Negativ