Dalarnas län

Sverigekarta

Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Dalarnas län 2020.


Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå i Dalarnas län. Inget av dessa kommer nås till år 2020 med befintliga styrmedel och resurser. Grundvatten av god kvalitet bedöms som nära att nås. För två av miljömålen, Frisk luft och God bebyggd miljö, bedöms utvecklingen i miljön som positiv, för fem bedöms den vara neutral och för fem bedöms den som negativ. Trots betydande insatser för Generationsmålet behöver takten på samhällsomställningen öka.

Innehållsförteckning

Klicka för att komma direkt till miljökvalitetsmålets sammanfattning

Miljötillståndet i Dalarna

Dalarnas luftkvalitet förbättras. Flera försurade vatten återhämtar sig och kalkningen i delar av länet minskar. Våtmarker skyddas och restaureras allt mer, men växer igen i hög takt. Kraftfulla åtgärder behövs för att minska utsläppen inom transport- och industrisektorn.

Tillåtna miljöfarliga ämnen släpps ständigt ut i miljön. Kunskap om nya ämnens miljöeffekter saknas. Skärpt lagstiftning, stärkt tillsynsvägledning och ekonomiska styrmedel behövs för att nå en giftfri miljö.

Återhämtningstiden för övergödda vatten är lång och trots betydande åtgärder inom vattenförvaltningen märks ännu inga tydliga förbättringar i miljön. Länets vatten är även starkt påverkade av fysiska ingrepp. Grundvattnet håller god kvalitet, men förebyggande åtgärder behövs för att säkerställa denna på lång sikt. Fortsatta åtgärder krävs för minskade utsläpp och näringsläckage, liksom stärkt skydd av limniska miljöer och dricksvatten.

Hög exploateringstakt i fjällen, bristande kunskap om kulturmiljövärden och minskad hävd är några faktorer som påverkar fjällmiljön negativt. Biologisk mångfald hotas av fortsatt förstörelse av arters livsmiljöer. Antalet hotade arter minskar inte. Fler arealer skog avsätts frivilligt och insatser görs för bättrad hänsyn i skogsbruket. Men skog med höga naturvärden fortsätter avverkas och resurser till formellt skydd har minskat. Det krävs ökad hänsyn när naturen brukas och ändrade drivkrafter för markanvändning.

Trots positiva insatser minskar hävden av ängs- och betesmarker och antalet betesdjur. Unika byggnader förfaller. Ekonomiskt stöd för att bevara natur- och kulturmiljövärden och inte minst ett fortsatt jordbruk behövs.

Medvetenhet om hållbar samhällsplanering ökar och goda insatser görs. Ökade resurser och än större engagemang behövs.

Åtgärdsarbetet i Dalarna

Åtgärdsarbetet i Dalarna bedrivs genom god samverkan mellan myndigheter, kommuner och olika nyckelaktörer i länet. Genom löpande arbete med tillsyn och prövning, handläggning av stöd och ersättningar, framtagandet av kunskapsunderlag och samordning av nätverk stöttar länsstyrelsen Dalarnas kommuner, näringsliv och invånare. Det strategiska miljöarbetet beskriver färdplaner för energi- och klimatarbetet, grön infrastruktur, livsmedelsproduktion och skogsbruket m.fl. Dalarnas åtgärdsprogram för miljömålen sammanfattar stora delar av detta arbete och beskriver även insatser som länets nyckelaktörer ansvarar för inom bl.a. avfalls- och byggsektorn.

Målbedömningen för Dalarna visar en samstämmig bild av att mer måste göras inom samtliga miljökvalitetsmål och för Generationsmålet. Samtidigt genomförs en mängd viktiga åtgärder som bedöms ha god effekt på sikt och vars finansiering behöver vara långsiktig och utökas. Projekt med LONA- och LOVA-medel utgör goda exempel på detta liksom åtgärder som finansierats genom Landsbygdsprogrammet och Klimatklivet. 

Illustration generationsmålet

Generationsmålet

Trots att viktiga insatser för generationsmålet gjorts inom många områden behöver takten på samhällsomställningen i Dalarnas län öka. Fokus behöver fortsatt ligga vid ändrade konsumtionsmönster och ökad hänsyn till naturvärden, både vad gäller ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Framtagandet av färdplaner för att stärka olika sektorers arbete med att minska klimatpåverkande utsläpp, främja en biobaserad cirkulär ekonomi och bidra till en hållbar utveckling i Dalarna behöver ske i bred samverkan med länets aktörer. Agenda 2030 belyser vikten av miljömålsarbetet och hur vår miljö och vårt klimat både sätter gränser och skapar förutsättningar för vårt samhälle. De globala målens odelbarhet, att inget mål får nås på bekostnad av ett annat, stärker arbetet för generationsmålet.

Illustration solstrålar.

Begränsad klimatpåverkan

Att begränsa klimatpåverkan är en global utmaning. Sverige har målet att vara klimatneutrala 2045. Det är en utmaning för hela samhället. Det positiva är att det finns många positiva effekter, som renare luft, bättre miljö och trygg energiförsörjning. Dalarna måste snabbt sänka utsläppen från transporter och industri. De släpper ut 70% av växthusgaserna. Det är viktigt att hushålla med energi, minska konsumtionen och utveckla teknik. Bedömningen är att Sverige inte når det långsiktiga målet.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Illustration moln.

Frisk luft

Bedömningen av luftkvaliteten i Dalarna baseras främst på data från Dalarnas luftvårdsförbund. Luftkvaliteten är god i stora delar av Dalarna men försämrad i tätorter pga. utsläpp från trafik, industrin, uppvärmning av bostäder och småskalig vedeldning. Lokalt kan det periodvis finnas problem med föroreningar kopplat till fjällturismens trafik och veteranbilskaravaner.

Åtgärdsarbetet sker främst genom trafikplanering/infrastruktur, men även informationsinsatser. För att nå målet behövs snabbare och kraftfullare åtgärder.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Positiv

Illustration regndroppar.

Bara naturlig försurning

Den atmosfäriska depositionen har avtagit och flera vatten som tidigare varit försurade har återhämtat sig. Kalkningen har kunnat minskas i delar av Dalarnas län. Men den positiva utvecklingen med återhämtning från försurningen har avtagit och framtida påverkan från transporter och skogsbruk är osäker. Många vatten kommer sannolikt inte att nå god status utan kalkning på flera decennier. Prognosen är att kalkningen behöver fortsätta under överskådlig tid.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration plocka frukt.

Giftfri miljö

Hundratals ämnen påträffas i länets ytvatten vilket återspeglar den stora kemikalieanvändningen i samhället och industrin. Utsläppsminskande åtgärder för spridning av miljögifter i länet sker inom tillsyn, tillsynsvägledning och miljöövervakning, men större insatser krävs för att nå en giftfri miljö.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Illustration ozonlagret runt jorden.

Skyddade ozonskikt

Internationellt arbete och lagstiftning har bidragit till kraftigt minskade utsläpp av ozonnedbrytande ämnen. Fullständig återhämtning av ozonskiktet förväntas mellan 2030 och 2060[1] förutsatt aktivt arbete. Regionalt sker arbete med att minska lustgasutsläpp från jordbruk och läckage av CFC från rivningsmaterial. Region Dalarna arbetar med rening av lustgas. Kommunerna kontrollerar regelbundet köldmedia.


[1] Länk till källa: Miljömålen, årlig uppföljning mars 2020.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Illustration strålning.

Säker strålmiljö

Den långsiktiga trenden med ett ökat antal årliga fall av hudcancer bedöms ännu fortsätta. Informationsinsatser om riskerna med solning och solsäkra uteplatser för barn är exempel på åtgärder som kan främja miljökvalitetsmålet.

Länet har låg naturlig bakgrundsstrålning men lokalt orsakar markradon höga radonhalter i inomhusluften. Hus byggda med blåbetong orsakar även radon inomhus. Länsstyrelsen Dalarna handlägger bidragsansökningar för åtgärder mot radon i småhus.

Målbedömning

Ingen regional bedömning

Miljötillstånd (trendpil)

Ingen regional bedömning

Illustration fisk i hav.

Ingen övergödning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Problemen är störst i jordbruksområden i de sydöstra delarna av länet. Det tar tid innan minskade utsläpp ger effekt i de vatten som är övergödda. Detta på grund av att många vatten som varit påverkade av externa källor under lång tid ofta har en betydande internbelastningsproblematik, men också för att återhämtningen kan vara naturligt långsam efter vidtagna åtgärder. Ännu märks inga tydliga förbättringar i miljön men arbetet inom vattenförvaltningen och utökade möjligheter att ansöka om bidrag för åtgärder mot övergödning bör kunna ge resultat på sikt.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration på näckros.

Levande sjöar och vattendrag

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Vattendragen i länet är kraftigt påverkade av fysiska ingrepp som rätning och rensningar, samt av reglering. Försurningspåverkan uppvisar en förbättringstrend, men fortfarande kvarstår problem i hundratals sjöar och vattendrag. Kvicksilver i fisk är ett allvarligt problem. För kulturmiljövärden råder kunskapsbrist. Fler vatten behöver skyddas.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration av dricksvatten.

Grundvatten av god kvalitet

Länsstyrelsen i Dalarnas län har under året arbetat med bidrag för åtgärder som främjar vattenhushållning samt projekt gällande påskyndande av arbetet med inrättande av vattenskyddsområden.

Dalarna har god tillgång till grundvatten av bra kvalitet ur ett regionalt perspektiv. Arbetet med statusklassificering 2018‑2019 visar att ca 40 respektive 5 grundvattenförekomster i Dalarna riskerar att inte nå god kemisk status respektive god kvantitativ status till år 2027.

Målbedömning

Nära att uppnås

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration på groda.

Myllrande våtmarker

Positivt är att dikning nästan har upphört, att anläggning och restaurering av våtmarker i jordbrukslandskapet sker och att större hänsyn tas vid skogsbruk. Ett hot är att myrar har börjat växa igen, vilket också är ett hot mot naturvärden i rikkärr och strandängar. Restaurering av våtmark med stöd av den lokala naturvårdssatsningen (LONA) pågår inom 16 olika projekt. Våtmarker anläggs också inom landsbygdsprogrammet. Igenläggning av diken på myr har genomförts i 3 naturreservat. Men trots viktiga åtgärder bedöms målet ej nås till år 2020.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Neutral

Illustration på skog och kotte.

Levande skogar

Många insatser görs för förbättrad miljöhänsyn och ökad kunskap om skogens olika värden. Många strukturer ökar i landskapet men saknas fortfarande på stora arealer. Bestånd med kända naturvärdeskvaliteter och lång skoglig kontinuitet avverkas och antalet hotade arter ökar. Arbetet med att skydda dessa skogar med formellt skydd eller frivilliga avsättningar fortgår men både skydd, naturvårdande skötsel och större variation i skogsskötseln behöver öka för att nå miljömålet.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Illustration på åker.

Ett rikt odlingslandskap

Positiva insatser görs och har effekt men utvecklingen i miljön är trots det huvudsakligen negativ, särskilt när det gäller tillståndet och utvecklingen för biologisk mångfald och kulturmiljöer. Skötta ängs- och betesmarker minskar, betesdjuren har blivit färre och unika timmerbyggnader förfaller. Jordbruksmarken utgör knappt tre procent av Dalarnas yta. Små ändringar kan få stora konsekvenser. Jordbrukspolitik, ekonomi, kunskap och andra markanvändningsanspråk avgör utvecklingen.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Illustration på fjäll och ren.

Storslagen fjällmiljö

Många intressen nyttjar fjällen och behovet av att kartlägga och jämka mellan dem är stort. Klimatförändringar och minskad hävd utgör hot mot det öppna fjällandskapets värden. Terrängkörning är ett växande problem. Mer kunskap och fler åtgärder behövs för fjällens kulturmiljö. Restaurering av fjälleder och utökade lavinprognoser är positivt för såväl friluftsliv som fjällsäkerhet.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Illustration på stad.

God bebyggd miljö

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Tillämpning och styrmedel går att förbättra. Medvetenheten om behovet av hållbar planering ökar, men får inte alltid genomslag eller att planeringsförslagens genomförande dröjer. Ekonomiska fördelar och lagstiftning kan motverka en god bebyggd miljö i vissa avseenden. God och utvecklad samverkan mellan organisationer, myndigheter och näringsliv finns inom flera områden,

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Positiv

Illustration på växt och djur.

Ett rikt växt- och djurliv

Trots att förutsättningarna för några växt- och djurarter lokalt har förbättrats på några håll ökar antalet rödlistade arter fortfarande kraftigt. Förstörelse av arters livsmiljöer är det största hotet mot biologisk mångfald. Det krävs ökad hänsyn när vi brukar och vistas i naturen. Ökad hänsyn kan man t.ex. få genom ökad information till allmänheten om vikten av arters överlevnad.
Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020.

Målbedömning

Uppnås ej

Miljötillstånd (trendpil)

Negativ

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.