Negativ
Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Blekinge län 2025.
Trots att många åtgärder genomförs för att nå miljömålen finns områden där utvecklingen i Blekinge går för långsamt eller åt fel håll. Gapet mellan vad som görs och vad som behöver göras är fortfarande stort.
För miljökvalitetsmålet Frisk luft är utvecklingen sammantaget neutral och målet bedöms inte kunna nås till 2030 med nuvarande styrning och åtgärdstakt. Införandet av WHO:s nya riktlinjer och EU:s reviderade luftkvalitetsdirektiv innebär skärpta krav som sannolikt kräver både reviderade preciseringar och förstärkta åtgärder. För övriga miljökvalitetsmål i Blekinge bedöms utvecklingen i huvudsak som oklar, neutral eller negativ, vilket innebär att måluppfyllelsen är osäker och i flera fall förutsätter tydligt skärpt styrning och ett mer omfattande åtgärdsarbete.
Oljeutsläppet i Pukaviksbukten i oktober 2023 orsakade stora skador på Blekinges stränder och djurliv. Oljan innehöll miljöfarliga ämnen som påverkar arter i hela näringskedjan. Saneringsarbetet pågår fortfarande och konsekvenserna kommer att synas under lång tid. Händelsen påminner om hur sårbara vi är och hur viktigt det är att bygga upp vår beredskapsförmåga.
Bebyggelsen i Blekinge är koncentrerad längs kusten, vilket medför stora klimatrelaterade risker och stora anspråk på mark som ofta har höga natur- och kulturvärden.
Blekinge har begränsade grundvattenresurser och klimatförändringarna väntas leda till längre perioder med låg grundvattentillgång.
Många arter och naturtyper i Blekinge hotas av igenväxning eller avverkning. Färre lantbrukare och betesdjur leder till igenväxning av hagmarker i odlingslandskapet, och värdefulla natur- och kulturmiljöer i skogen skadas i samband med skogsbruk.
I Blekinge råder stor spridning av invasiva arter och trenden är fortsatt negativ. Klimatförändringar, exploateringsåtgärder, förflyttning av jordmassor, bristande hantering av växtavfall samt otillräckliga resurser för bekämpningsåtgärder bidrar till spridningen.
Övergödning, miljögifter, fiske och exploatering påverkar det marina ekosystemet, ofta på ett storskaligt och gränsöverskridande sätt. Sviktande reproduktion av gädda längs Blekingekusten är en varningssignal och ett allvarligt hot mot det kustnära ekosystemet.
Både ekosystemtjänster samt natur- och friluftslivsvärden hotas i sjöar och vattendrag. Många vattendrag i Blekinge når inte god ekologisk status och många arter och naturtyper uppnår inte gynnsam bevarandestatus.
När fartyget Marco Polo gick på grund nära land mellan Hanö och Listerlandet i oktober 2023 läckte cirka 150 000 liter tjockolja ut. De områden som drabbades av oljan hade höga naturvärden med unika marina miljöer, betade havsstrandängar samt sand- och stenstränder. Att sanera oljan har kostat mycket stora summor och omfattningen av effekterna är svår att bedöma. Vi vet ännu inte vad slutsumman för denna katastrof kommer att bli.
Under 2025 har Länsstyrelsen Blekinge fortsatt att sköta och förvalta över 120 naturreservat och stärkt skyddet för värdefull natur. Reservaten omfattar främst ädellövskog, men även hagmarker, sjöar, vattendrag och marina miljöer.
Saneringen efter oljeutsläppet i Blekinge pågår fortfarande. Efter den senaste miljörapporten har man fortsatt att genomföra provtagningar av bland annat blåmusslor för att övervaka effekterna av oljeutsläppet.
Blekinges mark och vatten klassas fortfarande som kraftigt försurade. Försurningsläget har förbättrats, men återhämtningen går mycket långsamt. Länets kommuner ansvarar för kalkningsverksamheten, och cirka 170 av länets omkring 900 sjöar större än en hektar kalkas.
Länsstyrelsen Blekinge har också restaurerat flera kilometer vattendrag för att möjliggöra återhämtning av arter och stärka den biologiska mångfalden.
Länsstyrelse Blekinges och andra myndigheters åtgärder kompletteras av Region Blekinge samt länets kommuner, näringsliv och civilsamhälle, vars egna åtgärder och insatser bidrar till att nå miljömålen och andra nationella och internationella åtaganden som Sverige har. Trots dessa gemensamma ansträngningar är vi fortfarande långt ifrån att nå målen.
Blekinge är ett kustlän där stora natur- och kulturvärden möter hårt exploateringstryck, klimatförändringar och miljöpåverkan från sjöfart, transporter samt jord- och skogsbruk. Bebyggelsen koncentreras längs kusten, vilket ökar sårbarheten för havsnivåhöjning och översvämningar och skapar konkurrens om mark med höga natur- och kulturmiljövärden. Åtgärdsarbetet fokuserar på att knyta ihop klimatomställning, klimatanpassning, vattenförvaltning, kulturmiljö och folkhälsa genom ny klimat- och energistrategi, energiplaner, biogas, energieffektivisering, återbruk och restaurering av sjöar, vattendrag, skogar och våtmarker. Samtidigt visar oljeutsläppet från Marco Polo, PFAS-föroreningar, sviktande kustfisk och invasiva arter att ekosystemen är sårbara. Utvecklingen går åt rätt håll i flera delar, men gapet till generationsmålet är fortfarande stort.
Utsläppen av klimatpåverkande gaser i Blekinge minskade 2023 och nådde sin lägsta nivå sedan 1990 efter att under åren 2020 till 2022 ha ökat till följd av ett ökat utnyttjande av det nationella reservkraftverket i Karlshamn. Omställningsarbetet måste trots detta öka väsentligt för att nå Blekinges mål om att halvera utsläppen av koldioxid vart sjätte år. Transporterna står för 45 procent av de klimatpåverkande utsläppen och är därmed den sektor som är viktigast att åtgärda.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Luftkvaliteten i Blekinge har förbättrats de senaste 20 åren, men luftföroreningar påverkar fortfarande människors hälsa. Transporter och industri står för de största utsläppen; även vedeldning och långväga intransport påverkar luftkvaliteten. För att nå målet till 2030 behöver åtgärdsarbetet intensifieras för att minska utsläpp från vägtrafik, sjöfart, industri, energiproduktion och hushållens vedeldning, samtidigt som uppföljning och mätningar stärks.
Nej, målet kan inte nås
Neutral
Mark och vatten i Blekinge är fortfarande försurade, trots minskade utsläpp. Försurning orsakas av svavel- och kvävenedfall, men även skogsbruket bidrar då försurande ämnen frigörs när biomassa skördas och förs bort från skogen. Även om nedfallet fortsätter att minska kommer marken att vara försurad under lång tid framöver. Markens återhämtning går långsamt och fortsatt kalkning är nödvändig. Ytterligare åtgärder krävs för att minska utsläppen av försurande ämnen och skogsbrukets påverkan.
Nej, målet kan inte nås
Neutral
Viktiga insatser har genomförts för att på sikt uppnå giftfri miljö. Lagstiftningen blir alltmer tillämpbar, kunskapen om kemikaliers påverkan på hälsa och miljö allt bättre och åtgärderna för att minska riskerna med läckage av olika ämnen till luft och vatten mer effektiva. Men detta ska ställas i relation till den enorma föroreningsskuld som vi skapat. Ämnen med farliga egenskaper släpps fortfarande ut i miljön.
Nej, målet kan inte nås
Oklar utveckling
Länsstyrelsen Blekinge samordnar och informerar om insatser som minskar nedbrytningen av ozonskiktet. Effekterna är svåra att följa upp eftersom osäkerheten är stor, bland annat på grund av variationer i ozonskiktet, nya forskningsrön och klimatförändringarnas påverkan. I Blekinge fokuseras arbetet på att minska utsläpp av lustgas, ammoniak och kväve samt förbättra hanteringen av ozonnedbrytande ämnen i isoleringsmaterial, uttjänta kylmöbler och kylanläggningar.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Hudcancer är den cancerform som ökar snabbast i Sverige. I Blekinge är trenden ökande även om antalet nya hudcancerfall varierar mellan åren. De senaste åren har antalet fall av malignt melanom, som är den allvarligaste formen av hudcancer, varit högre i Blekinge än riksgenomsnittet. Minskad exponering av solens UV-strålning, för både barn och vuxna, är av central betydelse för att kunna vända trenden.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2030 med idag beslutade eller planerade styrmedel, speciellt inte för kustvattnet. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren har viktiga insatser i samhället skett, men inte tillräckligt för att svara mot Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan. En stor del av påverkan från övergödning är starkt kopplad till jordbruks- och avloppsfrågor.
Nej, målet kan inte nås
Neutral
Flertalet vattendrag och sjöar i Blekinge når inte god ekologisk status och många skyddade arter och livsmiljötyper uppnår inte gynnsamt bevarandetillstånd. Åtgärder genomförs av flera aktörer och underlag för nya åtgärder tas fram, bland annat inom ramen för omprövningen av vattenkraften och genom införandet av restaureringsförordningen. Fler styrmedel och mer långsiktiga resurser för tillsyn och skydd av sötvatten behövs och takten i åtgärdsarbetet behöver höjas.
Nej, målet kan inte nås
Neutral
Blekinge är fattigt på grundvatten och klimatförändringarna väntas leda till längre perioder med låg grundvattentillgång. Kvalitetsproblem är vanligt i grundvattentäkter. Kunskapen om grundvatten och påverkansrisker behöver öka. Arbetet med ansvarsutredningar och undersökning av förorenade områden behöver förstärkas, liksom tillsynen av verksamheter som kan påverka vattentillgången eller vattenkvaliteten negativt. Arbetet med vattenskyddsområden och vattenförsörjningsplaner måste prioriteras.
Nej, målet kan inte nås
Neutral
Övergödning, miljögifter, fiske, klimatförändringar och exploatering påverkar det marina ekosystemet, ofta på ett storskaligt och gränsöverskridande sätt. Flera allvarliga störningar är svåra att koppla till någon speciell mänsklig påverkan. Sviktande reproduktion av gädda längs Blekingekusten innebär en varningssignal och ett allvarligt hot mot det kustnära ekosystemet. Oljeutsläppet i Pukaviksbukten den 22 oktober 2023 innebär fortfarande en stor påverkan på Blekinges strandmiljöer och sjöfåglar.
Nej, målet kan inte nås
Negativ
Blekinge har förlorat över 60 procent av sina våtmarker genom utdikning och ändrad markanvändning, vilket gett stora ekologiska konsekvenser såsom igenväxning, minskad vattenhållande förmåga och torvnedbrytning. Den nationella våtmarkssatsningen har ökat åtgärdstakten, men föråldrad markavvattningslagstiftning och svaga ekonomiska incitament begränsar fortsatt restaureringsarbetet.
Nej, målet kan inte nås
Neutral
Miljöarbetet för skogarna i Blekinge går i positiv riktning, men inte så snabbt som det vore önskvärt. För att trygga den biologiska mångfalden behöver mer skog skyddas. Många skyddade områden är i akut behov av naturvårdande skötsel. En stor andel värdefulla biotoper skadas eller försvinner i samband med skogsbruksåtgärder och exploatering. Kvaliteten på miljöhänsynen behöver bli bättre samtidigt som ökade bevarandeinsatser krävs.
Nej, målet kan inte nås
Negativ
Den viktigaste förutsättningen för ett rikt odlingslandskap är ett hållbart och lönsamt jordbruk med betande djur. Idag växer betesmarker igen, brukandet av åkrar upphör eller rationaliseras, vilket hotar småbiotoperna, kulturvärdena, det öppna landskapet och den biologiska mångfalden. För att vända trenden krävs ökad lönsamhet för företag som utför åtgärder för att gynna hållbar livsmedelsproduktion, natur- och kulturvärden samt miljön, vilket också ger förutsättningar för friluftslivet.
Nej, målet kan inte nås
Negativ
Det pågår omfattande arbete i länet för en hållbar utveckling. Kommunerna arbetar med att öka möjligheterna för gång, cykel och kollektivtrafik samt att bevara och utveckla grönområden. Ekosystemtjänster beaktas i detaljplaneringen. Ett stort bebyggelsetryck längs kusten innebär stora utmaningar kopplat till framtida stigande havsnivåer. Kommunerna och länsstyrelsen Blekinge arbetar intensivt med klimatanpassning i översikts- och detaljplanering och samverkan kring frågorna har ökat.
Nej. målet kan inte nås
Neutral
I Blekinge hotas biologisk mångfald främst av rationaliserat jord- och skogsbruk, industriellt överfiske, exploatering, igenväxning, fragmentering och isolering samt invasiva främmande arter. Tillståndet för många livsmiljötyper och arter är ogynnsamt, och påverkan på ekosystemen hög. Stora insatser behövs för att bevara arter samt sköta och restaurera livsmiljöer. Åtgärder genomförs, men tillräckliga styrmedel saknas. Det krävs en betydande omställning för att vända utvecklingen.
Nej, målet kan inte nås
Negativ
Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Blekinge län 2025.
Negativ
Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Blekinge län 2025.
Trots att många åtgärder genomförs för att nå miljömålen finns områden där utvecklingen i Blekinge går för långsamt eller åt fel håll. Gapet mellan vad som görs och vad som behöver göras är fortfarande stort.
För miljökvalitetsmålet Frisk luft är utvecklingen sammantaget neutral och målet bedöms inte kunna nås till 2030 med nuvarande styrning och åtgärdstakt. Införandet av WHO:s nya riktlinjer och EU:s reviderade luftkvalitetsdirektiv innebär skärpta krav som sannolikt kräver både reviderade preciseringar och förstärkta åtgärder. För övriga miljökvalitetsmål i Blekinge bedöms utvecklingen i huvudsak som oklar, neutral eller negativ, vilket innebär att måluppfyllelsen är osäker och i flera fall förutsätter tydligt skärpt styrning och ett mer omfattande åtgärdsarbete.
Oljeutsläppet i Pukaviksbukten i oktober 2023 orsakade stora skador på Blekinges stränder och djurliv. Oljan innehöll miljöfarliga ämnen som påverkar arter i hela näringskedjan. Saneringsarbetet pågår fortfarande och konsekvenserna kommer att synas under lång tid. Händelsen påminner om hur sårbara vi är och hur viktigt det är att bygga upp vår beredskapsförmåga.
Bebyggelsen i Blekinge är koncentrerad längs kusten, vilket medför stora klimatrelaterade risker och stora anspråk på mark som ofta har höga natur- och kulturvärden.
Blekinge har begränsade grundvattenresurser och klimatförändringarna väntas leda till längre perioder med låg grundvattentillgång.
Många arter och naturtyper i Blekinge hotas av igenväxning eller avverkning. Färre lantbrukare och betesdjur leder till igenväxning av hagmarker i odlingslandskapet, och värdefulla natur- och kulturmiljöer i skogen skadas i samband med skogsbruk.
I Blekinge råder stor spridning av invasiva arter och trenden är fortsatt negativ. Klimatförändringar, exploateringsåtgärder, förflyttning av jordmassor, bristande hantering av växtavfall samt otillräckliga resurser för bekämpningsåtgärder bidrar till spridningen.
Övergödning, miljögifter, fiske och exploatering påverkar det marina ekosystemet, ofta på ett storskaligt och gränsöverskridande sätt. Sviktande reproduktion av gädda längs Blekingekusten är en varningssignal och ett allvarligt hot mot det kustnära ekosystemet.
Både ekosystemtjänster samt natur- och friluftslivsvärden hotas i sjöar och vattendrag. Många vattendrag i Blekinge når inte god ekologisk status och många arter och naturtyper uppnår inte gynnsam bevarandestatus.
När fartyget Marco Polo gick på grund nära land mellan Hanö och Listerlandet i oktober 2023 läckte cirka 150 000 liter tjockolja ut. De områden som drabbades av oljan hade höga naturvärden med unika marina miljöer, betade havsstrandängar samt sand- och stenstränder. Att sanera oljan har kostat mycket stora summor och omfattningen av effekterna är svår att bedöma. Vi vet ännu inte vad slutsumman för denna katastrof kommer att bli.
Under 2025 har Länsstyrelsen Blekinge fortsatt att sköta och förvalta över 120 naturreservat och stärkt skyddet för värdefull natur. Reservaten omfattar främst ädellövskog, men även hagmarker, sjöar, vattendrag och marina miljöer.
Saneringen efter oljeutsläppet i Blekinge pågår fortfarande. Efter den senaste miljörapporten har man fortsatt att genomföra provtagningar av bland annat blåmusslor för att övervaka effekterna av oljeutsläppet.
Blekinges mark och vatten klassas fortfarande som kraftigt försurade. Försurningsläget har förbättrats, men återhämtningen går mycket långsamt. Länets kommuner ansvarar för kalkningsverksamheten, och cirka 170 av länets omkring 900 sjöar större än en hektar kalkas.
Länsstyrelsen Blekinge har också restaurerat flera kilometer vattendrag för att möjliggöra återhämtning av arter och stärka den biologiska mångfalden.
Länsstyrelse Blekinges och andra myndigheters åtgärder kompletteras av Region Blekinge samt länets kommuner, näringsliv och civilsamhälle, vars egna åtgärder och insatser bidrar till att nå miljömålen och andra nationella och internationella åtaganden som Sverige har. Trots dessa gemensamma ansträngningar är vi fortfarande långt ifrån att nå målen.
Blekinge är ett kustlän där stora natur- och kulturvärden möter hårt exploateringstryck, klimatförändringar och miljöpåverkan från sjöfart, transporter samt jord- och skogsbruk. Bebyggelsen koncentreras längs kusten, vilket ökar sårbarheten för havsnivåhöjning och översvämningar och skapar konkurrens om mark med höga natur- och kulturmiljövärden. Åtgärdsarbetet fokuserar på att knyta ihop klimatomställning, klimatanpassning, vattenförvaltning, kulturmiljö och folkhälsa genom ny klimat- och energistrategi, energiplaner, biogas, energieffektivisering, återbruk och restaurering av sjöar, vattendrag, skogar och våtmarker. Samtidigt visar oljeutsläppet från Marco Polo, PFAS-föroreningar, sviktande kustfisk och invasiva arter att ekosystemen är sårbara. Utvecklingen går åt rätt håll i flera delar, men gapet till generationsmålet är fortfarande stort.
Utsläppen av klimatpåverkande gaser i Blekinge minskade 2023 och nådde sin lägsta nivå sedan 1990 efter att under åren 2020 till 2022 ha ökat till följd av ett ökat utnyttjande av det nationella reservkraftverket i Karlshamn. Omställningsarbetet måste trots detta öka väsentligt för att nå Blekinges mål om att halvera utsläppen av koldioxid vart sjätte år. Transporterna står för 45 procent av de klimatpåverkande utsläppen och är därmed den sektor som är viktigast att åtgärda.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Luftkvaliteten i Blekinge har förbättrats de senaste 20 åren, men luftföroreningar påverkar fortfarande människors hälsa. Transporter och industri står för de största utsläppen; även vedeldning och långväga intransport påverkar luftkvaliteten. För att nå målet till 2030 behöver åtgärdsarbetet intensifieras för att minska utsläpp från vägtrafik, sjöfart, industri, energiproduktion och hushållens vedeldning, samtidigt som uppföljning och mätningar stärks.
Nej, målet kan inte nås
Neutral
Mark och vatten i Blekinge är fortfarande försurade, trots minskade utsläpp. Försurning orsakas av svavel- och kvävenedfall, men även skogsbruket bidrar då försurande ämnen frigörs när biomassa skördas och förs bort från skogen. Även om nedfallet fortsätter att minska kommer marken att vara försurad under lång tid framöver. Markens återhämtning går långsamt och fortsatt kalkning är nödvändig. Ytterligare åtgärder krävs för att minska utsläppen av försurande ämnen och skogsbrukets påverkan.
Nej, målet kan inte nås
Neutral
Viktiga insatser har genomförts för att på sikt uppnå giftfri miljö. Lagstiftningen blir alltmer tillämpbar, kunskapen om kemikaliers påverkan på hälsa och miljö allt bättre och åtgärderna för att minska riskerna med läckage av olika ämnen till luft och vatten mer effektiva. Men detta ska ställas i relation till den enorma föroreningsskuld som vi skapat. Ämnen med farliga egenskaper släpps fortfarande ut i miljön.
Nej, målet kan inte nås
Oklar utveckling
Länsstyrelsen Blekinge samordnar och informerar om insatser som minskar nedbrytningen av ozonskiktet. Effekterna är svåra att följa upp eftersom osäkerheten är stor, bland annat på grund av variationer i ozonskiktet, nya forskningsrön och klimatförändringarnas påverkan. I Blekinge fokuseras arbetet på att minska utsläpp av lustgas, ammoniak och kväve samt förbättra hanteringen av ozonnedbrytande ämnen i isoleringsmaterial, uttjänta kylmöbler och kylanläggningar.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Hudcancer är den cancerform som ökar snabbast i Sverige. I Blekinge är trenden ökande även om antalet nya hudcancerfall varierar mellan åren. De senaste åren har antalet fall av malignt melanom, som är den allvarligaste formen av hudcancer, varit högre i Blekinge än riksgenomsnittet. Minskad exponering av solens UV-strålning, för både barn och vuxna, är av central betydelse för att kunna vända trenden.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2030 med idag beslutade eller planerade styrmedel, speciellt inte för kustvattnet. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren har viktiga insatser i samhället skett, men inte tillräckligt för att svara mot Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan. En stor del av påverkan från övergödning är starkt kopplad till jordbruks- och avloppsfrågor.
Nej, målet kan inte nås
Neutral
Flertalet vattendrag och sjöar i Blekinge når inte god ekologisk status och många skyddade arter och livsmiljötyper uppnår inte gynnsamt bevarandetillstånd. Åtgärder genomförs av flera aktörer och underlag för nya åtgärder tas fram, bland annat inom ramen för omprövningen av vattenkraften och genom införandet av restaureringsförordningen. Fler styrmedel och mer långsiktiga resurser för tillsyn och skydd av sötvatten behövs och takten i åtgärdsarbetet behöver höjas.
Nej, målet kan inte nås
Neutral
Blekinge är fattigt på grundvatten och klimatförändringarna väntas leda till längre perioder med låg grundvattentillgång. Kvalitetsproblem är vanligt i grundvattentäkter. Kunskapen om grundvatten och påverkansrisker behöver öka. Arbetet med ansvarsutredningar och undersökning av förorenade områden behöver förstärkas, liksom tillsynen av verksamheter som kan påverka vattentillgången eller vattenkvaliteten negativt. Arbetet med vattenskyddsområden och vattenförsörjningsplaner måste prioriteras.
Nej, målet kan inte nås
Neutral
Övergödning, miljögifter, fiske, klimatförändringar och exploatering påverkar det marina ekosystemet, ofta på ett storskaligt och gränsöverskridande sätt. Flera allvarliga störningar är svåra att koppla till någon speciell mänsklig påverkan. Sviktande reproduktion av gädda längs Blekingekusten innebär en varningssignal och ett allvarligt hot mot det kustnära ekosystemet. Oljeutsläppet i Pukaviksbukten den 22 oktober 2023 innebär fortfarande en stor påverkan på Blekinges strandmiljöer och sjöfåglar.
Nej, målet kan inte nås
Negativ
Blekinge har förlorat över 60 procent av sina våtmarker genom utdikning och ändrad markanvändning, vilket gett stora ekologiska konsekvenser såsom igenväxning, minskad vattenhållande förmåga och torvnedbrytning. Den nationella våtmarkssatsningen har ökat åtgärdstakten, men föråldrad markavvattningslagstiftning och svaga ekonomiska incitament begränsar fortsatt restaureringsarbetet.
Nej, målet kan inte nås
Neutral
Miljöarbetet för skogarna i Blekinge går i positiv riktning, men inte så snabbt som det vore önskvärt. För att trygga den biologiska mångfalden behöver mer skog skyddas. Många skyddade områden är i akut behov av naturvårdande skötsel. En stor andel värdefulla biotoper skadas eller försvinner i samband med skogsbruksåtgärder och exploatering. Kvaliteten på miljöhänsynen behöver bli bättre samtidigt som ökade bevarandeinsatser krävs.
Nej, målet kan inte nås
Negativ
Den viktigaste förutsättningen för ett rikt odlingslandskap är ett hållbart och lönsamt jordbruk med betande djur. Idag växer betesmarker igen, brukandet av åkrar upphör eller rationaliseras, vilket hotar småbiotoperna, kulturvärdena, det öppna landskapet och den biologiska mångfalden. För att vända trenden krävs ökad lönsamhet för företag som utför åtgärder för att gynna hållbar livsmedelsproduktion, natur- och kulturvärden samt miljön, vilket också ger förutsättningar för friluftslivet.
Nej, målet kan inte nås
Negativ
Det pågår omfattande arbete i länet för en hållbar utveckling. Kommunerna arbetar med att öka möjligheterna för gång, cykel och kollektivtrafik samt att bevara och utveckla grönområden. Ekosystemtjänster beaktas i detaljplaneringen. Ett stort bebyggelsetryck längs kusten innebär stora utmaningar kopplat till framtida stigande havsnivåer. Kommunerna och länsstyrelsen Blekinge arbetar intensivt med klimatanpassning i översikts- och detaljplanering och samverkan kring frågorna har ökat.
Nej. målet kan inte nås
Neutral
I Blekinge hotas biologisk mångfald främst av rationaliserat jord- och skogsbruk, industriellt överfiske, exploatering, igenväxning, fragmentering och isolering samt invasiva främmande arter. Tillståndet för många livsmiljötyper och arter är ogynnsamt, och påverkan på ekosystemen hög. Stora insatser behövs för att bevara arter samt sköta och restaurera livsmiljöer. Åtgärder genomförs, men tillräckliga styrmedel saknas. Det krävs en betydande omställning för att vända utvecklingen.
Nej, målet kan inte nås
Negativ
Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Blekinge län 2025.
Trots att många åtgärder genomförs för att nå miljömålen finns områden där utvecklingen i Blekinge går för långsamt eller åt fel håll. Gapet mellan vad som görs och vad som behöver göras är fortfarande stort.
För miljökvalitetsmålet Frisk luft är utvecklingen sammantaget neutral och målet bedöms inte kunna nås till 2030 med nuvarande styrning och åtgärdstakt. Införandet av WHO:s nya riktlinjer och EU:s reviderade luftkvalitetsdirektiv innebär skärpta krav som sannolikt kräver både reviderade preciseringar och förstärkta åtgärder. För övriga miljökvalitetsmål i Blekinge bedöms utvecklingen i huvudsak som oklar, neutral eller negativ, vilket innebär att måluppfyllelsen är osäker och i flera fall förutsätter tydligt skärpt styrning och ett mer omfattande åtgärdsarbete.
Oljeutsläppet i Pukaviksbukten i oktober 2023 orsakade stora skador på Blekinges stränder och djurliv. Oljan innehöll miljöfarliga ämnen som påverkar arter i hela näringskedjan. Saneringsarbetet pågår fortfarande och konsekvenserna kommer att synas under lång tid. Händelsen påminner om hur sårbara vi är och hur viktigt det är att bygga upp vår beredskapsförmåga.
Bebyggelsen i Blekinge är koncentrerad längs kusten, vilket medför stora klimatrelaterade risker och stora anspråk på mark som ofta har höga natur- och kulturvärden.
Blekinge har begränsade grundvattenresurser och klimatförändringarna väntas leda till längre perioder med låg grundvattentillgång.
Många arter och naturtyper i Blekinge hotas av igenväxning eller avverkning. Färre lantbrukare och betesdjur leder till igenväxning av hagmarker i odlingslandskapet, och värdefulla natur- och kulturmiljöer i skogen skadas i samband med skogsbruk.
I Blekinge råder stor spridning av invasiva arter och trenden är fortsatt negativ. Klimatförändringar, exploateringsåtgärder, förflyttning av jordmassor, bristande hantering av växtavfall samt otillräckliga resurser för bekämpningsåtgärder bidrar till spridningen.
Övergödning, miljögifter, fiske och exploatering påverkar det marina ekosystemet, ofta på ett storskaligt och gränsöverskridande sätt. Sviktande reproduktion av gädda längs Blekingekusten är en varningssignal och ett allvarligt hot mot det kustnära ekosystemet.
Både ekosystemtjänster samt natur- och friluftslivsvärden hotas i sjöar och vattendrag. Många vattendrag i Blekinge når inte god ekologisk status och många arter och naturtyper uppnår inte gynnsam bevarandestatus.
När fartyget Marco Polo gick på grund nära land mellan Hanö och Listerlandet i oktober 2023 läckte cirka 150 000 liter tjockolja ut. De områden som drabbades av oljan hade höga naturvärden med unika marina miljöer, betade havsstrandängar samt sand- och stenstränder. Att sanera oljan har kostat mycket stora summor och omfattningen av effekterna är svår att bedöma. Vi vet ännu inte vad slutsumman för denna katastrof kommer att bli.
Under 2025 har Länsstyrelsen Blekinge fortsatt att sköta och förvalta över 120 naturreservat och stärkt skyddet för värdefull natur. Reservaten omfattar främst ädellövskog, men även hagmarker, sjöar, vattendrag och marina miljöer.
Saneringen efter oljeutsläppet i Blekinge pågår fortfarande. Efter den senaste miljörapporten har man fortsatt att genomföra provtagningar av bland annat blåmusslor för att övervaka effekterna av oljeutsläppet.
Blekinges mark och vatten klassas fortfarande som kraftigt försurade. Försurningsläget har förbättrats, men återhämtningen går mycket långsamt. Länets kommuner ansvarar för kalkningsverksamheten, och cirka 170 av länets omkring 900 sjöar större än en hektar kalkas.
Länsstyrelsen Blekinge har också restaurerat flera kilometer vattendrag för att möjliggöra återhämtning av arter och stärka den biologiska mångfalden.
Länsstyrelse Blekinges och andra myndigheters åtgärder kompletteras av Region Blekinge samt länets kommuner, näringsliv och civilsamhälle, vars egna åtgärder och insatser bidrar till att nå miljömålen och andra nationella och internationella åtaganden som Sverige har. Trots dessa gemensamma ansträngningar är vi fortfarande långt ifrån att nå målen.
Blekinge är ett kustlän där stora natur- och kulturvärden möter hårt exploateringstryck, klimatförändringar och miljöpåverkan från sjöfart, transporter samt jord- och skogsbruk. Bebyggelsen koncentreras längs kusten, vilket ökar sårbarheten för havsnivåhöjning och översvämningar och skapar konkurrens om mark med höga natur- och kulturmiljövärden. Åtgärdsarbetet fokuserar på att knyta ihop klimatomställning, klimatanpassning, vattenförvaltning, kulturmiljö och folkhälsa genom ny klimat- och energistrategi, energiplaner, biogas, energieffektivisering, återbruk och restaurering av sjöar, vattendrag, skogar och våtmarker. Samtidigt visar oljeutsläppet från Marco Polo, PFAS-föroreningar, sviktande kustfisk och invasiva arter att ekosystemen är sårbara. Utvecklingen går åt rätt håll i flera delar, men gapet till generationsmålet är fortfarande stort.
Utsläppen av klimatpåverkande gaser i Blekinge minskade 2023 och nådde sin lägsta nivå sedan 1990 efter att under åren 2020 till 2022 ha ökat till följd av ett ökat utnyttjande av det nationella reservkraftverket i Karlshamn. Omställningsarbetet måste trots detta öka väsentligt för att nå Blekinges mål om att halvera utsläppen av koldioxid vart sjätte år. Transporterna står för 45 procent av de klimatpåverkande utsläppen och är därmed den sektor som är viktigast att åtgärda.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Luftkvaliteten i Blekinge har förbättrats de senaste 20 åren, men luftföroreningar påverkar fortfarande människors hälsa. Transporter och industri står för de största utsläppen; även vedeldning och långväga intransport påverkar luftkvaliteten. För att nå målet till 2030 behöver åtgärdsarbetet intensifieras för att minska utsläpp från vägtrafik, sjöfart, industri, energiproduktion och hushållens vedeldning, samtidigt som uppföljning och mätningar stärks.
Nej, målet kan inte nås
Neutral
Mark och vatten i Blekinge är fortfarande försurade, trots minskade utsläpp. Försurning orsakas av svavel- och kvävenedfall, men även skogsbruket bidrar då försurande ämnen frigörs när biomassa skördas och förs bort från skogen. Även om nedfallet fortsätter att minska kommer marken att vara försurad under lång tid framöver. Markens återhämtning går långsamt och fortsatt kalkning är nödvändig. Ytterligare åtgärder krävs för att minska utsläppen av försurande ämnen och skogsbrukets påverkan.
Nej, målet kan inte nås
Neutral
Viktiga insatser har genomförts för att på sikt uppnå giftfri miljö. Lagstiftningen blir alltmer tillämpbar, kunskapen om kemikaliers påverkan på hälsa och miljö allt bättre och åtgärderna för att minska riskerna med läckage av olika ämnen till luft och vatten mer effektiva. Men detta ska ställas i relation till den enorma föroreningsskuld som vi skapat. Ämnen med farliga egenskaper släpps fortfarande ut i miljön.
Nej, målet kan inte nås
Oklar utveckling
Länsstyrelsen Blekinge samordnar och informerar om insatser som minskar nedbrytningen av ozonskiktet. Effekterna är svåra att följa upp eftersom osäkerheten är stor, bland annat på grund av variationer i ozonskiktet, nya forskningsrön och klimatförändringarnas påverkan. I Blekinge fokuseras arbetet på att minska utsläpp av lustgas, ammoniak och kväve samt förbättra hanteringen av ozonnedbrytande ämnen i isoleringsmaterial, uttjänta kylmöbler och kylanläggningar.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Hudcancer är den cancerform som ökar snabbast i Sverige. I Blekinge är trenden ökande även om antalet nya hudcancerfall varierar mellan åren. De senaste åren har antalet fall av malignt melanom, som är den allvarligaste formen av hudcancer, varit högre i Blekinge än riksgenomsnittet. Minskad exponering av solens UV-strålning, för både barn och vuxna, är av central betydelse för att kunna vända trenden.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2030 med idag beslutade eller planerade styrmedel, speciellt inte för kustvattnet. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren har viktiga insatser i samhället skett, men inte tillräckligt för att svara mot Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan. En stor del av påverkan från övergödning är starkt kopplad till jordbruks- och avloppsfrågor.
Nej, målet kan inte nås
Neutral
Flertalet vattendrag och sjöar i Blekinge når inte god ekologisk status och många skyddade arter och livsmiljötyper uppnår inte gynnsamt bevarandetillstånd. Åtgärder genomförs av flera aktörer och underlag för nya åtgärder tas fram, bland annat inom ramen för omprövningen av vattenkraften och genom införandet av restaureringsförordningen. Fler styrmedel och mer långsiktiga resurser för tillsyn och skydd av sötvatten behövs och takten i åtgärdsarbetet behöver höjas.
Nej, målet kan inte nås
Neutral
Blekinge är fattigt på grundvatten och klimatförändringarna väntas leda till längre perioder med låg grundvattentillgång. Kvalitetsproblem är vanligt i grundvattentäkter. Kunskapen om grundvatten och påverkansrisker behöver öka. Arbetet med ansvarsutredningar och undersökning av förorenade områden behöver förstärkas, liksom tillsynen av verksamheter som kan påverka vattentillgången eller vattenkvaliteten negativt. Arbetet med vattenskyddsområden och vattenförsörjningsplaner måste prioriteras.
Nej, målet kan inte nås
Neutral
Övergödning, miljögifter, fiske, klimatförändringar och exploatering påverkar det marina ekosystemet, ofta på ett storskaligt och gränsöverskridande sätt. Flera allvarliga störningar är svåra att koppla till någon speciell mänsklig påverkan. Sviktande reproduktion av gädda längs Blekingekusten innebär en varningssignal och ett allvarligt hot mot det kustnära ekosystemet. Oljeutsläppet i Pukaviksbukten den 22 oktober 2023 innebär fortfarande en stor påverkan på Blekinges strandmiljöer och sjöfåglar.
Nej, målet kan inte nås
Negativ
Blekinge har förlorat över 60 procent av sina våtmarker genom utdikning och ändrad markanvändning, vilket gett stora ekologiska konsekvenser såsom igenväxning, minskad vattenhållande förmåga och torvnedbrytning. Den nationella våtmarkssatsningen har ökat åtgärdstakten, men föråldrad markavvattningslagstiftning och svaga ekonomiska incitament begränsar fortsatt restaureringsarbetet.
Nej, målet kan inte nås
Neutral
Miljöarbetet för skogarna i Blekinge går i positiv riktning, men inte så snabbt som det vore önskvärt. För att trygga den biologiska mångfalden behöver mer skog skyddas. Många skyddade områden är i akut behov av naturvårdande skötsel. En stor andel värdefulla biotoper skadas eller försvinner i samband med skogsbruksåtgärder och exploatering. Kvaliteten på miljöhänsynen behöver bli bättre samtidigt som ökade bevarandeinsatser krävs.
Nej, målet kan inte nås
Negativ
Den viktigaste förutsättningen för ett rikt odlingslandskap är ett hållbart och lönsamt jordbruk med betande djur. Idag växer betesmarker igen, brukandet av åkrar upphör eller rationaliseras, vilket hotar småbiotoperna, kulturvärdena, det öppna landskapet och den biologiska mångfalden. För att vända trenden krävs ökad lönsamhet för företag som utför åtgärder för att gynna hållbar livsmedelsproduktion, natur- och kulturvärden samt miljön, vilket också ger förutsättningar för friluftslivet.
Nej, målet kan inte nås
Negativ
Det pågår omfattande arbete i länet för en hållbar utveckling. Kommunerna arbetar med att öka möjligheterna för gång, cykel och kollektivtrafik samt att bevara och utveckla grönområden. Ekosystemtjänster beaktas i detaljplaneringen. Ett stort bebyggelsetryck längs kusten innebär stora utmaningar kopplat till framtida stigande havsnivåer. Kommunerna och länsstyrelsen Blekinge arbetar intensivt med klimatanpassning i översikts- och detaljplanering och samverkan kring frågorna har ökat.
Nej. målet kan inte nås
Neutral
I Blekinge hotas biologisk mångfald främst av rationaliserat jord- och skogsbruk, industriellt överfiske, exploatering, igenväxning, fragmentering och isolering samt invasiva främmande arter. Tillståndet för många livsmiljötyper och arter är ogynnsamt, och påverkan på ekosystemen hög. Stora insatser behövs för att bevara arter samt sköta och restaurera livsmiljöer. Åtgärder genomförs, men tillräckliga styrmedel saknas. Det krävs en betydande omställning för att vända utvecklingen.
Nej, målet kan inte nås
Negativ