Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Blekinge län 2022.
Trots att många åtgärder görs för att nå miljömålen finns områden där utvecklingen i Blekinge går för långsamt eller åt fel håll. För att kunna nå miljömålen till 2030 krävs kraftfulla styrmedel. Utfasning av fossila bränslen behöver gå fortare och produktion av förnybar energi behöver öka. Styrmedel behövs för att tillräcklig hänsyn till biologiska värden eller natur- och kulturmiljöer ska tas vid olika typer av exploatering, samt inom skogsbruk och jordbruk.
För att nå målen krävs minskade utsläpp av föroreningar till luft och vatten, vilket även kräver internationella överenskommelser. För att mäta och verifiera utveckling av miljömålsarbetet är regional miljöövervakning viktigt. För att säkerställa kvalitet och kontinuerliga mätserier behövs långsiktiga resurser.
Innehållsförteckning
Klicka för att komma direkt till miljökvalitetsmålets sammanfattning
Miljötillståndet i Blekinge
Med nuvarande styrmedel kommer inget av de miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att kunna uppnås till 2030 i Blekinge. För Frisk luft är utvecklingen i miljön positiv, för övriga mål bedöms trenden vara neutral eller negativ.
Många arter och naturtyper i Blekinge är hotade genom igenväxning eller avverkning. Färre lantbrukare och betesdjur leder till igenväxning av hagmarker i odlingslandskapet. Värdefulla natur- och kulturmiljöer i skogen skadas i samband med skogsbruk.
Övergödning, miljögifter, fiske och exploatering påverkar det marina ekosystemet, ofta på ett storskaligt och gränsöverskridande sätt. Sviktande reproduktion av gädda längs Blekingekusten innebär en varningssignal och ett allvarligt hot mot det kustnära ekosystemet.
I sjöar och vattendrag hotas både ekosystemtjänster, natur- och friluftslivsvärden. Många vattendrag i Blekinge når inte god ekologisk status och många arter och naturtyper uppnår inte gynnsam bevarandestatus.
Bebyggelsen i Blekinge är koncentrerad längs kusten vilket medför klimatrelaterade risker och stora anspråk på mark som ofta har höga natur- och kulturvärden. Blekinge är fattigt på grundvatten och klimatförändringar väntas leda till längre perioder med låg grundvattentillgång. Arbetet med vattenskyddsområden och vattenförsörjningsplaner måste fortsatt prioriteras.
Åtgärdsarbetet i Blekinge
Våtmarkssatsningen har väckt liv i åtgärdsarbetet under de senaste åren och initierat flera nya våtmarksprojekt i Blekinge, men våtmarksarbetet går långsamt och stöden behöver vara långsiktiga.
Åtgärder har genomförts i Blekinge för att gynna ekmiljöer, gamla träd, naturbetesmarker och arter knutna till dem. Detta görs bland annat genom Lifeprojekt såsom Life Bridging the gap och Life Restored, men även inom länsstyrelsens skötsel av skyddade områden, åtgärdsprogram för hotade arter och kommunernas arbete med skyddsvärda träd.
Ett regionalt åtgärdsprogram för miljömål har tagits fram under året. Åtgärdsprogrammet samlar miljömål och globala mål i tre teman; Energi & Klimat, Städer & Samhällen samt Landskap & Vatten.
Generationsmålet
Blekinges eklandskap är en unik miljö med mycket höga naturvärden som länet har både nationellt och internationellt ansvar att bevara och flera aktörer arbetar med detta. Länsstyrelsen Blekinge har intensifierat sitt arbete med hur världsarvet Karlskrona kan bevaras och har haft dialog med Karlskrona kommun, Riksantikvarieämbetet och UNESCO kring aktuella stadsutvecklingsprojekt.
Länsstyrelsen Blekinge tar fram en strategi för tillgängliga naturreservat med målet att fler ska ha möjlighet till rika naturupplevelser och välbefinnande.
Blekinges geografiska läge gör att länet i högre grad drabbas av vattenbrist och torka än många andra delar av landet, åtgärder som gäller vattenhushållning är därför viktiga. Blekinges läge och naturförhållanden ger mycket goda förutsättningar för produktion av förnybar energi. Av den totala energianvändningen i länet står i nuläget förnybar energi för drygt 75 procent och ytterligare potential finns.
Begränsad klimatpåverkan
Utsläppen av klimatpåverkande gaser har minskat något i Blekinge. Minskningarna har främst skett inom industri- och transportsektorerna. Transporterna står fortfarande för de största direkta utsläppen i länet. För att kunna nå målet behövs kraftfulla och accepterade åtgärder för omställning till ett samhälle där den fossila energin fasats ut helt. Takten i omställningsarbetet måste öka väsentligt för att nå Blekinges mål om att halvera utsläppen av koldioxid vart fjärde år.
Målbedömning
Ingen regional bedömning
Miljötillstånd (trendpil)
Ingen regional bedömning
Frisk luft
Luftkvaliteten har förbättrats de senaste 20 åren men luftföroreningar påverkar fortfarande människors hälsa negativt. I Blekinge står transporter och industri för de största utsläppen, men även vedeldning och luftföroreningar som transporterats långt påverkar luftkvaliteten negativt. För att nå målet till 2030 behöver åtgärdsarbetet intensifieras för att minska utsläpp från källor som vägtrafik, sjöfart, industri, energiproduktion samt hushållens vedeldning.
Målbedömning
Nära att uppnås
Miljötillstånd (trendpil)
Positiv
Bara naturlig försurning
Mark och vatten i Blekinge är fortfarande försurade, trots minskade utsläpp. Försurning orsakas av svavel- och kvävenedfall, men även skogsbruket bidrar då försurande ämnen frigörs när biomassa skördas och förs bort från skogen. Även om nedfallet fortsätter att minska kommer marken att vara försurad under lång tid framöver. Markens återhämtning går långsamt och fortsatt kalkning är nödvändig. Ytterligare åtgärder krävs för att minska utsläppen av försurande ämnen och skogsbrukets påverkan.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Giftfri miljö
Stora insatser har genomförts för att på sikt uppnå giftfri miljö. Lagstiftningen blir alltmer tillämpbar, kunskapen om kemikaliers påverkan på hälsa och miljö allt bättre och åtgärderna för att minska riskerna med läckage av olika ämnen till luft och vatten mer effektiva. Men allt positivt som genomförts de senaste decennierna ska ställas i relation till den enorma föroreningsskuld som vi skapat. Vi skrapar fortfarande bara på ytan av det som behöver göras för att uppnå verkligt giftfri miljö.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Oklar utveckling
Skyddade ozonskikt
Effektiv lagstiftning har markant minskat utsläppen av ozonnedbrytande ämnen i Sverige. Många ämnen finns dock kvar i atmosfären under lång tid och därför kan det dröja flera decennier innan den nedbrytande effekten på ozonskiktet från dessa ämnen helt upphör. Regionalt behöver arbetet fokuseras på att minska utsläppen av lustgas, förbättra omhändertagandet av isoleringsmaterial som innehåller ozonnedbrytande ämnen, samt att fortsätta insamlingen av gamla uttjänta kylmöbler.
Målbedömning
Ingen regional bedömning
Miljötillstånd (trendpil)
Ingen regional bedömning
Säker strålmiljö
Hudcancer är den cancerform som ökar snabbast i Sverige. I Blekinge är trenden ökande även om antalet nya hudcancerfall varierar mellan åren. De senaste åren har antalet fall av malignt melanom, som är den allvarligaste formen av hudcancer, varit högre i Blekinge än riksgenomsnittet. Minskad exponering av solens UV-strålning, för både barn och vuxna, är av central betydelse för att kunna vända trenden.
Målbedömning
Ingen regional bedömning
Miljötillstånd (trendpil)
Ingen regional bedömning
Ingen övergödning
Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2030 med idag beslutade eller planerade styrmedel, speciellt inte för kustvattnet. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren har viktiga insatser i samhället skett, men inte tillräckligt för att svara mot Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan. En stor del av påverkan från övergödning är starkt kopplad till jordbruks- och avloppsfrågor.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Levande sjöar och vattendrag
Flertalet vattendrag i Blekinge når inte god ekologisk status och många skyddade arter och naturtyper uppnår inte gynnsamt bevarandetillstånd. Natur- och friluftslivsvärden liksom ekosystemtjänster i sjöar och vattendrag hotas. Åtgärder genomförs av flera aktörer och underlag för nya åtgärder tas fram, bland annat inom ramen för den nationella omprövningen av vattenkraften. Fler styrmedel och mer resurser för tillsyn och skydd av sötvatten behövs och takten i åtgärdsarbetet behöver höjas.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Grundvatten av god kvalitet
Blekinge är fattigt på grundvatten och klimatförändringarna väntas leda till längre perioder med låg grundvattentillgång. Kvalitetsproblem är vanligt i grundvattentäkter. Kunskapen om grundvatten och påverkansrisker behöver öka. Arbetet med ansvarsutredningar och undersökning av förorenade områden behöver förstärkas, liksom tillsynen av verksamheter som kan påverka vattentillgången eller vattenkvaliteten negativt. Arbetet med vattenskyddsområden och vattenförsörjningsplaner måste prioriteras.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Övergödning, miljögifter, fiske och exploatering påverkar det marina ekosystemet, ofta på ett storskaligt och gränsöverskridande sätt. Flera allvarliga störningar är svåra att koppla till någon speciell mänsklig påverkan. Sviktande reproduktion av gädda längs Blekingekusten innebär en varningssignal och ett allvarligt hot mot det kustnära ekosystemet.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ
Myllrande våtmarker
Blekinge har genom historien förlorat 60-70 procent av sina våtmarker på grund av utdikning och annan mänsklig påverkan. Bland annat igenväxning och torvnedbrytning är pågående problem som leder till förlorade naturvärden. Våtmarkssatsningen har väckt liv i åtgärdsarbetet under de senaste åren med initierandet av flera nya våtmarksprojekt, men våtmarksarbetet går fortfarande för långsamt trots tilldelade resurser. Målet kommer inte att nås i tid.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Levande skogar
Miljöarbetet för skogarna i Blekinge går i positiv riktning, men inte så snabbt som det vore önskvärt. Kvaliteten på miljöhänsynen behöver bli bättre samtidigt som ökade bevarandeinsatser krävs. För att trygga den biologiska mångfalden behöver mer skog skyddas. Många skyddade områden är i stort behov av naturvårdande skötsel. En stor andel värdefulla biotoper skadas i samband med skogsbruksåtgärder.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ
Ett rikt odlingslandskap
Den viktigaste förutsättningen för ett rikt odlingslandskap är ett hållbart och lönsamt jordbruk med betande djur. Idag växer betesmarker igen, brukandet av åkrar upphör eller rationaliseras, vilket hotar småbiotoperna, kulturvärdena, det öppna landskapet och den biologiska mångfalden. För att vända trenden krävs ökad lönsamhet för företag som utför åtgärder för att gynna en hållbar livsmedelsproduktion, natur- och kulturvärdena samt miljön, vilket också ger förutsättningar för friluftslivet.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ
God bebyggd miljö
I kommunerna finns höga ambitioner om att den bebyggda miljön ska utvecklas hållbart, vilket framtagandet av strategier och styrdokument visar. Det är positivt att så många insatser i länet planeras och genomförs, de bidrar till att skapa goda förutsättningar för en mer hållbar bebyggd livsmiljö, dock behövs det ännu fler åtgärder.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Neutral
Ett rikt växt- och djurliv
Biologisk mångfald hotas av rationaliserat jord- och skogsbruk, exploatering, igenväxning, fragmentering och isolering av områden med hög biologisk mångfald. Stora insatser behövs för att bevara arter och restaurera livsmiljöer. Gräsmarker, havsmiljöer, skogar, fjärilar och skalbaggar bedöms ha sämst status. Åtgärder genomförs av många aktörer, men tillräckliga styrmedel saknas för att vända utvecklingen.
Målbedömning
Uppnås ej
Miljötillstånd (trendpil)
Negativ